Övergång under?
 

Får vi mera primitiva rallare sticka emellan här med en kort fråga:
Vad gör jag för fel här då med min övergång? Jag antar att jag inte räknat med banvallen men samma problem uppstår på rälsen utan banvall.
Bifogad fil 49864

Hur högt över "marken" skall en övergång hänga för att inte hamna under rälsen?
Räls hänger väl i default läge 200mm över marken så är det isf så att undersidan på övergången skall ligga på 200mm över basplanet?

Det går att fixa om man bygger om alla fordon till smalspårtyperna så att de går "bredvid" den fysiska mitten visuellt sett. Då får du på treskensspåret att normalspåriga lok går som vanligt i mitten och smalspåriga går fysiskt sett på samma spår, men då loket är visuellt förskjutet i sidled så ser det ut som om det följer treskenan. Sedan så får man ju problemet om man vill vända en av smalspårsvagnarna, då kommer den att gå bredvid spåret, på fel sida och hänga i luften... Inga tenderlok här inte som skall vändas.
Genomförbart, men knappast praktiskt, inte praktiskt någonstans skulle jag vilja säga. Jag tror att den som jag kör på nu är det närmaste en realistisk treskena man kan komma i nuläget. Andra varianter lämnad bara massor av extra arbete, special-special vagnar och lok samt spår och dessutom kommer du inte runt problemen med att visuellt förskjuta lok och vagnar i sidled. Som det ser ut nu så fungerar det utan massor av extra arbete, bara det att normalspåriga och smalspåriga fordon inte interagerar med varandra, men det är nog något man kan leva med i jämförelse med allt trassel den andra varianten skulle kräva.

Ok, det visade sig att det funkade att höja upp allt 200mm.
Fast då fick jag göra själva "uppfarten" (eller vad man kallar det) ganska brant så jag kanske måste förlänga den...

Bifogad fil 49897

Sen måste jag se till att den funkar som en väg och att man kan fästa vägen i den också... någon som har tips på ett KUID för en fungerande vägövergång som man kan titta lite i config filen på? Jag har lite svårt att hitta någon bra - det finns så många olika modeller.
Jag skulle vilja göra en som används som rälstillbehör, dvs man kan bara snappa på den på rälsen. Typ som en signal, skylt eller liknande också funkar.

En räls överkant ligger på 300 mm. Så toppen av din övergång bör ligga på 300 mm (3dm) i höjdled (z-axel) i ditt 3dprogram.

Aha, tack så mkt. Av en turlig slump var den redan på den höjden pga Björnl angav 1 dm som höjden av rälsen.

Då var det en beta ute av vägövergången hos baningenjören Björnl då... :grin:

Hej

Jodå den fungerar bra, se bilden. Bilarna stoppar och startar som dom skall.

Sedan famgår det med all önskvärd tydlighet att våra grusvägar 4 och 5 som är enkelfiliga inte är anpassade till biltrafik då bilarna kör i diket, det kanke man kan fixa.

Men den stora frågan är hur vi skall göra med bilmodelerna för vår DONJ är ju förlagd till 1930-talet. Så bilarnas utsenede stämmer ju inte alls.

Kanske mankunde göra en region "Sweden 1930-tal" men hur får man äldre bilar som fins på DLC att åka på dessa vägar.

Ett alternativ är förstås att vi sätter vägarna till att INTE ha trafik på sig alls - iaf de här små grusvägarna. Det var ju inte särskilt tung trafik på dem om man säger.. kanske något fordon/dag.
Vi kanske bara skall ha trafiken påslagen vid den stora riksvägen vilket blir föregångaren till E4:a som passerade vid Åbydal påväg norrut längs kusten? Denna väg skulle också kunna vara belagd med t.ex. asfaltsgrus eller annat "modernt".
Inte ens idag är det ju särskilt tung trafik på vägarna runt t.ex. Jädraås...

Flykten från Linghed II
 

Hej

Nu har jag tagit mig samman och börjat med No 2 igen och fått engineconfigen att fungera.

Så jag roade mig med att återskapa Spyfrogs Flykten från Linghed med
vårt allra svagaste lok. Och inte kom jag långt så som bilden visar.

Men de 7,05 i lutning jag får i surveyor, det kan väl inte vara i promille, utan snarare i procent,
dvs. är det egentligen 70,5 promilles lutning där loket stanande?

Stämmer bra, det står i % och inte promille som normalt är standard. antagligen så har du en kort-kort bit mellan två brytpunkter som har en ganska stor höjdskillnad (några dm) och då får du den kraftiga backen. Ta den ena brytpunktens höjd och lägg på den andra. Kolla bara så att du inte bara flyttar lutningen till mellan nästa brytpunkter.

He he

Nej backen är nog mellan 4 och 9 % merparten av vägen.

Inte så konstigt om det går år h#¤%& vete då

Backen är i sanning hemsk. Jag begriper inte riktigt hur den blivit så brant.
Jag undrar hur brant den var i verkligheten - den kan aldrig varit så här brant iaf.

Jag tror att vi måste åtgärda detta genom att höja marken kring sågverket. Kan du förlänga banorna för att ta upp trä stammarna ur vattnet Björn så att man kan höja upp sågverket några meter och dessa ändå räcker ner i vattnet? Nu så sticker de precis ner i vattnet så om man höjer sågen kommer de att hamna ovanför vattenytan.

Jag har också upptäckt att det ser ut som att själva sågen (och därför också spåren till den) ligger på en liten ås när man tittar på bilder från Linghed. Dvs det ser ut som att upplagsplatsen samt området under kabelkranen ligger någon/några meter lägre än sågen. Jag tror att vi kanske skall försöka med detta också för då höjer vi upp sågen lite vilket minskar backen.

En annan sak som jag funderar på är om inte virkeslasterna är för tunga. Jag får det till att cirka 5-6 vagnar skall motsvara ungefär 88 tons tågvikt. Om man lastar sex vagnar med timmerlast hos oss så får man tågvikten 108 ton. Jag vet inte om det är virket eller vagnarna som är tunga. Men jag förstår att det är svårt att släpa upp runt 100 ton för en 8% backe....

En bank från sågverket och en eller flera skärningar kan kanske lösa problemet. Det löser mina problem i en problematisk DEM-bana.

Nisse

Problemet är lite att avståndet mellan sågen och stationen är så kort. Eftersom sågen ligger nästan på sjöns nivå och stationen är rejält ovanför så blir det brant, trots skärningar. Här är en bild som illustrerar problemet:
Bifogad fil 50063

Som ni ser så skall vi upp till Linghedsstation på en ganska kort sträcka från en ganska låg nivå. Det är här man förutom mer plats skulle önska sig ett tätare grid än 5x5 m också så att man kunde göra mer exakta ändringar.

108 ton i 80 promillebacke, då börjar tillochmed R-loken att klaga! Har kollat lite och den högsta siffran jag hittar är 27.7 promille på sträckan Wintjärn - Lilla Björnmossen och därefter 25 promille, någonstans på sträckan Jädraås - Ockelbo och även på sträckan Tallås - Lilla Björnmossen.

Har man 108 ton tåg i en 27.7 promillesbacke så behöver man (108+(lokvikten i ton))*27.7 kg dragkraft för att ta sig upp. Därtill kommer ju friktionsmotstånd och eventuellt kurvmotstånd. De mindre loken kommer nog inte upp för den backen, men DONJ's malletmaskiner har inga problem där, inte med 6 ynka vagnar i all fall. Efter snabb räkning så lär DONJ's Malletar kunna dra upp 15 vagnar á 18 ton för en 27.7 promillsbacke. (ingen kurva)