Snyggt, och kul att se! Men ser ut som om konduktörsbåset sitter fel i höger-vagnen. Det ska sitta längst fram. Man flytta aldrig dörrarna till andra sidan på släpet, utan man vände bara stolarna, så släpet fick rulla "baklänges".

Den slutade gå innan jag minns dock skall den linjen från Eketrägatan till Bräcke öppnas igen innan 2030 om allt går planenligt som en del i nya norra älvstrandens linje :) minns dock vagnen vände tvärtom i saltholmen och vagnh. Där delvis användes av ringlinjennfortf. :)

Jaha, det händer inte mycket mer här ...
 

... så jag tar väl timeout tills jag får reda på lite mer :confused:

Vagnsnummren har jag klart för mig M 1-63 och s 401-470.
Men linjer, sträckning och ändstationer på 1950-60-talen har jag inte fått fram. En linjekarta från 1929 har jag, som väl stämmer för M5/S8 men knappast för Mustangerna. Linjefärgerna vet jag några (3,4,5,7,9) men behöver mer :ber:

Vagnarna är i princip klara så när som på detta, och i detta skick förblir dom, parkerade vid Majornas vagnhall, tills jag får mer info och större lust att fortsätta.

God jul, Gott Nytt år, Glad Påsk och Trevlig Midsommar:

Ja, det är lite dött, men just nu är intresset för datorer rent allmänt riktigt lågt från min sida.. Har helt enkelt bara gåt och lagt mig nästan direkt när jag kommit hem, skolan är rätt slitsamt just nu, tyvärr. Dessutom kan jag inget om linjenummerfärgen på Göteborgs-vagnarna, men ett tips är väl att fråga på Ringlinen? Där finns det nog dem som har koll! Vet att några av dem aktiva kollar här iblaaaand... Ser dock riktgit bra ut!! :)

Är det något sånt här, som du är ute efter?


http://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6..._note-minne-13


Utklipp från Wikipedia.

Linjenätets utveckling

1903-1905 - Linjenätets medellängd var under perioden 34,38 kilometer.
1906-1910 - Linjenätets medellängd var under perioden 54,52 kilometer.[28]
1911 - Linjenätets längd var vid årets slut 64,65 kilometer.
1912 - Linjenätets längd var vid årets slut 65,15 kilometer.
1913 - Linjenätets längd var vid årets slut 65,09 kilometer.
1914 - Linjenätets längd var vid årets slut 65,30 kilometer.
1915 - Linjenätets längd var vid årets slut 66,75 kilometer.
1916 - Linjenätets längd var vid årets slut 66,75 kilometer.
1917 - Linjenätets längd var vid årets slut 67,09 kilometer.
1918 - Linjenätets längd var vid årets slut 61,35 kilometer.
1919 - Linjenätets längd var vid årets slut 56,11 kilometer.
1920 - Linjenätets längd var vid årets slut 57,15 kilometer.[29]
1921-1925 - Linjenätets medellängd var under perioden 70,14 kilometer.
1926-1930 - Linjenätets medellängd var under perioden 79,09 kilometer.
1931 - Linjenätets längd var vid årets slut 83,25 kilometer.
1932 - Linjenätets längd var vid årets slut 87,37 kilometer.[28]
1948 - Linjenätets längd var vid årets slut 89,64 kilometer.
1949 - Den 16 april ändrades linje 3:s ändstation till den nyanlagda slingan vid Härlanda. Den 16 juni ändrades sträckningen av linjerna 3 och 5, så att linje 5 från Härlanda gick på den nyanlagda spårvägssträckningen till Vidkärr och linje 3 och linje 5:s tidigare sträcka mellan Härlanda och Kålltorp. Linjenätets längd var vid årets slut 90,52 kilometer.[30]
1950 - Den 11 september utökades linje 4 från Elisedal till Krokslätt. Linjenätets längd var vid årets slut 91,22 kilometer.[31]
1951 - Den 26 april öppnades den nya linjesträckningen Örgryte—Kålltorp för trafik. Linjenätets längd var vid årets slut 93,65 kilometer.[32]
1952 - Linjenätets längd var vid årets slut 80,57 kilometer.
1953 - Extravagnarna till och från Säröbanans station som gått i flera år, drogs in den 18 mars. En ny spårvägsslinga vid Liseberg togs i bruk den 24 april. Den nya spårvägssträckningen till Södra Guldheden öppnades den 13 juni. Linjenätets längd var vid årets slut 80,64 kilometer.[33]
1954 - Den 1 juli slogs linjerna 1 och 2 ihop till en linje, benämnd linje 1, med sträckning: Vidkärr—Centralstationen—Slottsskogen—Lilla Bommen—Lundby Egnahem. Den 4 september flyttades ändstationen från Lundby Egnahem till Brämaregården. Den 1 juli fick linje 5 ny linjesträckning: Lundby Egnahem—Centralstationen—Torp. Den 24 augusti fick linje 1 ny linjesträckning, till och från Lundby: Vasaplatsen—Vasagatan i stället för Södra Larmgatan—Viktoriabron. Linjenätets längd var vid årets slut 79,34 kilometer.[34]
1955 - Spåranläggningen till Bräcke blev klar, med 4 966 meter enkelspår. Linjenätets längd var vid årets slut 69,02 kilometer.[35]
1956 - Spårvägstrafiken på linje 7 mellan Bellevue och Kviberg upphörde den 25 januari. En ny spårvägsslinga togs i bruk vid Linnéplatsen den 8 juni, då linje 1 delades upp i två linjer: linje 1 Linnéplatsen—Centralstationen—Vidkärr och linje 2 Linnéplatsen—Lilla Bommen—Brämaregården. Linjenätets längd var vid årets slut 68,80 kilometer.[36]
1957 - Linjen Bellevue—Kortedala öppnades den 20 maj. Den 19 maj flyttades vändslingan för linje 5 i Lundby från Volvo till Eketrägatan, vilket förlängde linjen med cirka 500 meter. Linjenätets längd var vid årets slut 72,27 kilometer.[37]
1958 - Linjenätets längd var vid årets slut 70,60 kilometer.
1959 - Linje 5 utsträcktes den 15 juni från Eketrägatan till Väderilsgatan i Biskopsgården. Linjenätets längd var vid årets slut 71,55 kilometer.[38]
1960 - Linje 2 utsträcktes den 6 maj till Wieselgrensplatsen, vilket förlängde linjen med 650 meter. Linjenätets längd var vid årets slut 73,08 kilometer.[39]
1961 - Linjenätets längd var vid årets slut 73,08 kilometer.[40]
1962 - Linje 2 förlängdes den 9 april från Linnéplatsen till Frölundaborg. Den 12 juni förlängdes linje 3 från Högsbogatan till Frölundaborg. Trafiken på linje 1 framfördes samtidigt under högtrafik till Frölundaborg. Linjenätets längd var vid årets slut 78,70 kilometer.[41]
1964 - Spårvägstrafiken till Västra Frölunda öppnades den 16 mars genom att linje 2 förlängdes från Marklandsgatan till Västra Frölunda med första påstigningsplats vid Orgelgatan, då Frölunda torg ännu ej var klart. Linje 5 utsträcktes på Hisingen till Länsmansgården den 7 december. Linje 7:s trafik i Riddaregatan upphörde och linjen framfördes från den 30 december i Redbergsvägen—Ånäsvägen—Storkgatan. Linjenätets längd var vid årets slut 90,605 kilometer.[42]
1965 - Linjenätets längd var vid årets slut 91,685 kilometer.[43]
1966 - Linje 2 utsträcktes den 13 juni till Tynnered, och den 3 oktober utsträcktes linje 3 från Marklandsgatan till Frölunda torg. Linjenätets längd var vid årets slut 96,060 kilometer.[44]
1967 - Linjenätets längd var vid årets slut 96,010 kilometer.[45]
1968 - Linje 6 tillkommer den 4 november på sträckan Aprilgatan—Väderilsgatan. Linjenätets längd var vid årets slut 105,415 kilometer.[46]
1969 - Spårvägslinje 8 tillkommer den 27 januari, sträckan Polhemsplatsen—Alelyckan och den 1 december utsträcktes samma linje till Hjällbo. Linjenätets längd var vid årets slut 113,315 kilometer.[47]
1970 - Linjenätets längd var vid årets slut 115 kilometer.[48]

1:svart med vit siffra somlinje elva har idag
2:gul med blå siffra
3:blå med vit siffra
4:grön med vit siffra
5:röd med vit siffra
6:orange med blå siffra
7:brun med vit siffra
8:delad röd grön från nedre vänster hörn till övre högra grönt överst med vit siffra
9:vill minnas att den haft ljus blå botten med vit siffra istället för dagens mörkblå siffra
10:delad blå och gul från nedre vänster hörn till övre högra blå överst vita siffror

Får reservera mig ifall några inte stämmer in på årtal :)

Tack Bengan och rac_hammer ...
 

... det var väl ungefär så mycket jag redan visste, men jag försöker forska vidare. Jag har försökt få ut möjliga linjer och färger kring 1950-
Problemet är vad det skall stå på takskyltarna som var så karaktäristiska på den tiden ? Det jag kommit fram till är följande:




1. Linnéplatsen – Centralstationen – Vidkärr Svart/vit

2. Linnéplatsen – Lilla Bommen – Brämaregården Gul/svart

3. Högsbo - Centralstationen - Kålltorp Blå/vit

4. Sannaplan – Brunnsparken – Korsvägen – Mölndal Grön/vit

5. Lundby - Brunnsparken - Korsvägen – Torp Röd/vit

6. Linnéplatsen – Sahlgrenska Orange/vit (Blindtarmen)

7. Guldheden - Centralstationen - Kortedala Brun/vit

8. Centralstationen –Korsvägen – Krokslätt GrönRöd/vit (Högtrafik)

9. Saltholmen – Järntorget Ljusblå/vit

Kan stämma hyfsat !?

Bild på en Åtta (om den vände i Krokslätt vet jag inte men kanske?), den
sattes ju in vid högtrafik och grön/rött signalerade väl att den följde och anslöt till 4an och 5an !? Kan ha gått till Torp också ibland :confused::confused::confused:


Eftersom jag inte kan skripta gör jag som med de blivande Dm/IORE-loken,
man får klona och redigera vissa .texture.txt - filer.

Tror dock linje två alltid haft gul botten med blå siffra och linje sex orange botten med blå siffra men annars verkar det rätt ..har letat i mitt anlete runt på internet men är svårt att hitta info innan 70 talet då det ju inte var jätte vanligt med mobil kameror då :grin: men några bilder här och där med ledtrådar finns det ju :)

hittade lite vackra bilder i letandet efter linjer http://www.ornskoldsvik.se/upplevaoc...29c90741a.html
http://eastgbg.se/st_sigfrids_plan.htm
dock kanske gbgtram kan kolla lite i spårvägs muset efter info?

Jag har ett obestämt minne av att linje 2 hade svart 2a på gul botten ?
Linje 6 (Blindtarmen) har jag inga minnen av men kan ha varit svart eller vit 6a på orange botten.

Jag tror att de blå siffrorna är ett senare påfund :confused:

Härlig filmsnutt från 1959 ...
 

... med M5/S8 i huvudrollen:


http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=268

Kul film att se. Den visar också hur väldigt bra din modell är lan. Härligt jobb med dessa skapelser. :tumme_upp:

Linjerna på 1950-60-talen ...
 

... har jag nu bestämt "oss" för :D.

Vagnarna gick väl ganska länge på samma linje, tills de behövdes nån annanstans, därför var väl takskyltarna fasta medan destinationsskyltarna kunde ändras.
Jag vet inte när dessa takskyltar försvann, men för mig är dom "typiska". Bild på de nio linjernas "takskylttexturer":

Det ser förtjusande ut :)

Ett vitt, oskrivet blad ...
 

... Majornas Vagnhall, eller "Kungsladugårdshallen", som jag passerade två gånger i veckan i början på 1960-talet, på väg till "gympan" i Spårvägens sporthall som ligger alldeles intill.
På den tiden var det en vacker tegelbyggnad med stora fönster, glasade portar och laternintak, inte som idag inplastad och vedervärdig att beskåda.

Hela anläggningen bestod av 4 sådana hallar, 140 m långa och med 5 spår i varje samt en verkstads- och administrationsbyggnad i mitten.

Julens "räknenöt" blir väl:

"Hur många Mustanger kunde få rum i stallet ?" :D