Berg- och dalbanan DVVJ
 

Så är det dags med nästa projekt; berg- och dalbanan DVVJ (Dals Västra Värmlands Järnväg) – ett DEM-bygge med början i Mellerud och i nuläget planerad slutpunkt i Bengtsfors.

Det har visat sig av någon anledning att Dalsland är besvärligt när det gäller DEM-bilder. För att få fram en någorlunda godkänd bansträckning har jag fått bearbetat DEM-kartorna i stor utsträckning – från ursprungliga sju kartbilder till tre.

Varför berg- och dal-bana? Jo, den är väldig backig och speciellt gäller detta bergsryggen norr om Håverud, det s k Brudrefjället. Bruna påsar ingår i bussarnas standardutrustning. Har själv upplevt sjösjuka passagerare. Själva vägen följer den ursprungliga oxdragarevägen och är skyddad. Järnvägen tar sig fram på något sätt; dels på bergsryggen, dels utefter den.

Fortfarande rullar godståg på banan och sommartid livlig turisttrafik; dels på järnvägen, dels på Dalslands kanal . Järnväg och kanal samsas gott och LAns slussar kommer till flitig användning.

Två stora utmaningar väntar:

Inklämt mellan stupbranta berg och med en fors i botten korsars denna av en akvedukt (vattenbro), en järnvägsbro och en landsvägsbro. Ovan är det gott om flygplan. Broarna i det här korta avsnittet samsas med en dammanläggning, en kraftstation och fyra slussar. Det här märkliga kommunikationscentrat heter Håverud och är en stor turistattraktion.

Den andra, avsevärt lättare, utmaningen heter Dals Långed. Här skall en vacker valvbyggd lång stenbro kombineras med en svängbro för järnvägen och två slussar. Det stora problemet är att två av DEM-kartorna kolliderar just exakt på den här platsen. Maximal otur.

Hur utmaningarna ser ut kan ni studera i bilderna här under.

Byggandet av den här banan kommer att följas upp successivt. Början sker med Melleruds komplicerade bangård av 1928 års modell, mötesstation för fem järnvägslinjer. Även om banorna inte var elektrifierade på den tiden kommer jag ändå att tillåta några ledningsstolpar.

Det här projektet ersätter den tidigare tråden ”DEM-bygge av en äventyrlig bana”, som drabbades av diverse eländigheter.

Nisse

Så börjar DEM-resan mot Bengtsfors. Det sker med Melleruds station från vilken det går ut fem linjer; nämligen mot Göteborg, Falun, Bengtsfors, Oslo och Sunnanå hamn. Stationen var i slutet på 1930-talet omfattande och utrustad med nödvändigt järnvägshotell. Samtidigt pågick elektrifieringen av BJ (Göteborg-Falun) varför några spår kommer att få ledningsstolpar.

Det är tänkt att den här tråden skall, förutom att skildra byggandet med dess kommande stora problem, även bjuda på en del tips för DEM-byggen.

Efter att bangårdens satts ut (längd, bredd, fasta orienteringsmärken och stationshuset) måste den planas ut. Bestäm en höjd, helst ett metertal, och jämna ut hela bangården till den blir helt plan. Använd topology-verktyget Used Height. Kolla varenda splinas. Detta är förutsättningen för att rälsspåren skall hamna jämnt och inte bilda trappsteg.

Till den här bangården har jag hämtat in Mike 10:s ”kameleont-växlar”. Dessa anpassar sig efter spåren och får samma utseende. Alla spår passar dock inte. En god idé är att innan spårarbetet påbörjas testa spår och växlar. För den här banan använder jag Ekans förträffliga räls (DVVJ) och inbyggda Concreate New (elektrifierade sträckorna).

Det här är en äldre bana och då skall Korvtigers äldre signalsystem användas. Bangården är fullt utrustad, dock saknas semaforer (komplicerad historia med tanke på alla ingående spår) och ledningsstolpar. Först när bangården är helt klar, är det läge att klä den med marktextur, byggnades m m.

När det gäller växlarna så går det inte att koppla ihop två stycken. Man måste ha en mellanbit vilket förlänger växeln. Detta syns tydligt på godsbangården. Normalt – och enligt spårplanen. skall mellanrummet mellan spåren vara fem meter. Här har jag då tvingats gå upp till sju meter. Tyvärr är växelsortimentet begränsat. Å andra sidan ser växlarna hyfsade ut - och framför allt är lätta att installera.

Bilderna här under talar sitt eget språk.

Nisse

Fel bild kom in - sånt händer. Rätt bild här - hoppas jag.

Nisse

Melleruds station närmar sig färdigställandet – men fortfarande återstår en hel del justering, framför allt till följd av 2010 larviga lagerhantering med knepig sparhantering som följd. Att få sidoväggarna på Lans lokstall är än så länge stort problem; de försvinner ständigt hur jag än sparar.

Fem semaforer har installerats med ett splitternytt system; en kombination av det äldre signalsystemet och det moderna. Skillnaden ligger framför allt i att signalmaker har utgått och ersatts av Svenolovs nya osynliga klarerare. Det här innebär i förlängningen att AI kan installeras.

Bangården innehåller bl a 41 växlar med växelljus och sju spårspärrer.

Att få de nya vägskydden att fungera är också problematiskt. Kan det handla om barnsjukdomar?

Att byggandet av den här bangården har tagit tid beror på komplicerat utvecklingsarbete och att två andra banor pockar på.

När justeringarna är gjorda och spara-funktionen fungerat så börjar marschen på DVVJ (Dals Västra Värmlands Järnväg) mot slutmålet Bengtsfors.

Bild 1: Här dyker att godståg, anfört av Vovven47:s A-lok, fram ur skogen på DVVJ-banan. Ett godståg draget av Lans/Korvtigers BJ O-lok på väg mot Kil/Falun. Under HUD-rutan ett av stations två ställverk. Spårplanen är från 1938.

Bild 2: Godsbangården och spåren mor Bengtsfors resp Kil/Falun. Den vita byggnaden bredvid stationshuset är Järnvägshotellet.

Bild 3: Södra infarten med spår från Göteborg och Oslo med tre dubbla cross over-växlar i svit. T v skymtar ett av DVVJ:s uppställningsspår.

Nisse

Snyggt Nisse!!

Hej Nisse

Verkligt snyggt, skall bli spännade att se det klart

Snyggt, Nisse!
Spåren mot Bengtfors från Mellerud är åkermark inte skog. Jag själv har byggt MSTS runt om Mellerud.

Totte: Helt rätt. Det var inte skog när jag åkte förbi senast. Jag har fuskat, men nu kommer slättlandskapet.

Nisse

Ett tag sen sist – och inte verkar det ha hänt värst mycket. Fel! Stationen har helt ändrat innehåll och är nu (översatt till Trainz) så nära 1963 års verklighet man - åtminstone jag – kan komma. Mellerud tillhörde tidigare BJ som i flera fall var föregångare. Det gällde dock inte den här viktiga knutpunkten som till stor del inte var förreglerad. Detta innebar att mycket av ställverksarbetet fick skötas för hand ute på bangården.

De omfattande förändringarna har möjliggjorts tack vare stora insatser av Korvtiger. Det ska du ha stort tack för.

Norra infarten på f d BJ-spåret (Gävle/Falun – Göteborg) hade förmodligen en envingad semafor, södra infarten en tvåvingad. I det avseende liknade Mellerud mer en s k bonnastation. Infarten söderifrån var förreglerad med tågvägar, norr däremot inte, Det gick säkert åt en hel del personal i station Mellerud.

Den stora synliga förändringen är att bangården spegelvänts enligt begreppet jämt/udda. Tåg söderifrån var tidigare jämna, men banan byggdes ju från norr och söderut. Alla växlar har fått nya beteckningar, alla växelljus har bytts ut.

Tidigare hade semaforerna totalt 13 vingar, nu 8.

Det har också skett en omfattande make up – växlar har tagits bort, nya tillkommit. Med ett undantag (ett misstag som inte går att reparera) följer nu stationen spårplanen.

Jag håller för troligt att stationen var utrustad med cyklar för att nå växlarna. Jag har själv sett en sådan på en oförreglerad station – svartmålad, typ militär med en svart skylt under ramen och texten ”SJ tjänste” i vitt.

Jag går inte in på begreppet ”jämn/udda” – det blir en stor sak framöver.

Nisse

Än så länge har jag inte lärt mig finessen med riktiga bildtexter, så ni får ta det på det här sättet:

1/ Bangården från norr till söder. Till höger får Vovven47:s A-lok kol tack vare Lenfas/Korvtigrs fungerande kolbrygga, här i betaversion.

2/ BJ-flottan på gång. Uppifrån: Godsloket BJ O (LAn), snälltågsloket BJ Ds /Lan), GDG-Expressen X5 (LAn) och en särling; Tufftuffs BJ C3, det första svenskbyggda ångloket i Trainz, med Korvtigers teakvagnar på släp..

3/ GDG-Expressen på väg in. Observa den envingade semaforen – alltså norra infarten till en stor och viktig knutpunkt.

4/ Snälltåget från Göteborg med adress Gävle på gång in på spår 4.

Bra jobbat Nisse :tumme_upp:

Jätte fint byggt!

I Trainz är det omöjliga möjligt och LAn:s Skånegård har flyttats upp till Dalsland till kilometerstolpe 4 samt försetts med lämpliga tillbehör. Puntane har gjort pil-träden, Lenfas gårdspumpen, Tufftuff ångloket (BJ C3, det första svenskbyggda, och Korvtiger de vackre c3-passagerarevagnarna. Pilalleerna tämligen stilriktiga och en märgelgrop finns med. Gropen skapades när man hämtade lera till att klina husen med - man fyllde mellnrummet mellan korsvirket med lera förstärkt med vidjor från pil-träden.

Dalsland har blivit en attraktion rikare. Tack LAn.

Nisse

Stiligt Nisse :).

Det glädjer mig att se att mina alster blir förvaltade på detta fina sätt, själv orkar jag knappt texturera marken på mina screenshots. Det fattas väl bara några gäss, en påg, en grebba och en rullebör :tumme_upp:

Idag firar jag jubileum; den första milen har passerrats – dert tråkiga slättlandskapet har bytts ut mot kuperad terräng, skog och sjöar. Fortfarande dominerar lövskogen, men nu tar tallen förbi.. Det roliga banbygget börjar.

Som en jubileumspresent visar jag i dag en första glimt av Svenolovs nya vägskydd. Till det yttre är det sig likt, men innehållsmässigt helt nytt. Vägskyddet, synnerligen lättinstallerat, betatestas, men kommer förhoppningsvis ut i höst,

Vid ett tillfälle under testet låg bommarna nere lång tid. Bilisterna blev otåliga och någon började tuta i vanlig ordning – som om vägskyddet hörde det.

Vägskyddet är nog lite för modernt för banan. Spårplanen för Mellerud är från början av 1960-talet och på den tid fanns bomvakterskor kvar – med all säkerhet på DVVJ. Själv gjorde jag ett reportage 1962 om en bomvakterska på NBJ.

Hur väl stämmer då DEM-kartan med verkligheten? Enligt 1928 års tjänstetidtabell är lutningen de första 14 kilometrarna 11 promille. Just nu ligger jag på 13, men har goda förhoppningar att komma verkligheten rätt nära. Antalet bergsskärningar och vägövergångar stämmer.

I första bilden närmare sig lökförare Hilding Carlsson vägskyddet vid Ingribyn. Bilarna köar.
Rälsbussar a la Carlsson är ingen ovanlig syn på DVVJ. I Bengtsfors finns två stycken. I nästa bild drar Vovven 47:s R 977 en restaurangvagn fyllt med tokiga glada järnvägsentusiaster. Till vänster en veteåker och framöver väntar Björns lilla järnvägsbro över hans smala å. Slutligen mötet med den första sjön utefter banans sträckning.

Nisse

Efter 12,5 kilometers resa från Mellerud har DVVJ anlänt till första stationen, Åsensbruk – en f d liten kommun som fram till 2009 dominerades av ett stort pappersbruk, fotboll och gröna ytor.

Stationen och posten finns kvar.

Resan fram till Åsensbruk trasslades till ordentligt genom att strax före samhället övergick banan från en DEM-karta till en annan. Den nya DEM-kartan låg nästa 20 meter under den föregående. För att överbrygga höjdskillnaderna tillgreps en djup skärning. Resultatet blev att sträckan Mellerud-Åsensbruk inte håller verklighetens lutning (13 promille uppåt) utan snarare 1 promille.

Men nu väntar andra bullar. Åsensbruk är avstampen för berg- och dalbanan DVVJ. Under de närmaste tre kilometrarna fram till Håverud bär det uppåt med 13 promille men med omväxlande nedförs- och uppförsbackar. Spännande körning.

Nu väntar det dramatiska äventyret Håverud: två vägbroar. en järnvägsbro, en vattenbro, en kraftverksdam, en fors, ett kraftverk, en station, ett bruk, slussar och hus – allt i ett.

Allt sedan min start i Trainz har Håverud varit det stora målet – från början en hopplös uppgift, nu hoppfull.

Nisse

Hej

Jag tar mig friheten att posta i denna tråd, jag hoppas Nisse inte misstycker.

Nisse undrade om jag kunde vara behjälplig med en liten akvedukt och jag håller på med en variant av akvedukten i Håverud.

Den är lite bredare än orginalet för att kunna härbärgera Tor.

När Nisse har byggt marken färdig så kan jag anpassa landfästena till Trainz vattenytor så det blir en snygg övergång.

Sedan är det dags att texturera färdigt, bara själva akvedukten är någorlunda klar texturmässigt just nu.

Nej Bjornl, jag misstycker inte.

Ska sanningen fram frågade jag Bjornl om han kunde hjälpa mig med en simpel ränna, möjligtvis med lite blå färg i botten. Två dagar efteråt låg ovanståender ränna i min dator.

En bild sägs berätta mer än tusen ord, två bilder således dubbelt så mycket.

Nisse

Snyggt jobbat Nisse & Björn :).
Den där platsen borde ju K-märkas (om den nu inte är det redan ;)).

Hej

Nu har Nisse fått lite uppdaterade grejer att bygga med.

Västra landfästet börjar bli klart och det östra som är mycket mindre
(i verkligheten en slussport faktiskt) skall få sig en duvning nu.

Förnämligt Bjornl och Nisse !!!!
 

Nu kan jag äntligen släppa tanken på akvedukten i Håverud. Ser väldigt lovande ut det ni gör !!!

Projekt Håverud är färdigt. Det har möjliggjorts tack vare tre byggare:

Lan: Slussarna, ångfartyget Tor V, järnvägsbron och stationen.

Bjornl: Akvedukten och 90 procent av alla byggnader.

Vulcan: Dammen och kraftstationen. Transformatorerna har flyttats utomhus.

DEM-byggandet har inte varit problemfritt:

Akvedukten enligt ovan.
Att placera in slussarna i rätt höjd och framför allt så att dess fyra olika vattennivåer inte kommer i kontakt med varandra – ett grannlaga arbete. Att utveckla slusstekniken i DEM-miljö har tagit många timmar.
Att få brofundamenten på fast mark.
Att i så stor utsträckning som möjligt efterlikna Håverud från brukstiden.
Att anpassa nedre och övre sjöarnas nivåer till verklighetens. Det innebär en nivåskillnad på 10 meter. Slussarnas storlek gjorde att jag bara kunde använda två – 7 plus 3,5 meters stigning. Nivåskillnaden mellan sjöarna blev alltså 10,5 meter och prick på centimetern.

Varje svensk bana med sjöar i närheten borde ha slussar. Att slussa är riktigt skoj och LAN:s slussar borde komma till riklig användning. Det är dom värda. Jag avser därför att göra en manual.

Bilderna får berätta vidare:

1/ Förlagan – en anonym flygbild över detta enastående kommunikationscentrum där tre broar korsar en fors.

2/ Så blev det.

3/ Här visas nivåskillnaden på 10,5 meter prick tydligt. Just här är det ytterst känsligt eftersom de två nivåerna ligger någon eller några meter från varandra. Trainz´ grova vattenredskap försvårar.

4/ Järle station som Håverud. Återskapad enligt LAn:s anvisningar. Hoppas han blir nöjd.

5/ Vulcans kraftstation. Transformatorerna detaljrika. Han har även gjort dammen – en riktig höjdare.

6/ Slutligen en bild som visar vad jag själv varit med om. Ombord på s/s Storholmen upplevde jag samtidigt korsande tåg och bilar – och ett flygplan. På brons högra sida syns f ö min bil, som jag kört i över 40 års tid. Den har gästat Håverud många gånger.

Nisse

Sannerligen ett imponerande arbete! :applad::tumupp::tumme_upp:

:applad::tumupp::tumupp:

/John

Imponerande byggt Nisse:tumme_upp::tumme_upp::tumme_upp:

Kul att du lyckades så bra, Nisse! Imponerande! :tumupp:

Sjutton så imponerande Nils! :Yeah:
Fantastiskt jobb. Jag inser problemen, har själv våndats rejält med vatten och höjder i DEM...

Värmande ord, tackar. Det är alltid roligt att komma i mål trots besvärliga hinder.

LAN: Skyldig dig en ursäkt - glömde de flaxande måsarna efter Tor V. Dom är häftiga och ger liv år fartyget.

Nisse

Klickade fel som vanligt. Här kommer bilden (hoppas jag).

Nisse

Vilket bygge! Tänk vad fattigt Trainz skulle vara utan Lans, Bjornls, Korvens och flera andras (ej nämda men icke glömda) byggen, ommålningar, nersmutsning och konverteringar.
Trainz lever trots N3Vs-Aurans tappra försök att försvåra dess liv.

Stickanw

Efter drygt ett års time-out från DVVJ har nu banbyggandet återupptagits. Under tiden har jag hunnit med att lägga ut två banor i Forum. Idag lämnar vi Dalslands slättlandskap och inleder resan mot höjderna och de många promillen.

Avstampet sker i Åsensbruk. Här väntar Vovven47:s S 1 jämte tre LAn-vagnar (litt E) lastade med rivningsskrot från arbeten i pappersbruket. När tågsättet lämnat samhället och dragit in i skogen väntar en lutningsskylt med den föga uppmuntrade texten "18 promille, 1350 meter". Backen känns - men det är inget emot vad som komma skall.

Efter backen upp och något neråt väntar Dalslands stora turistattraktion; Håverud med tre broar (väg, järnväg och vatten) över en fors i en trång klyfta - förr i tiden betraktat som ett av världens sju underverk.

Att bygga Håverud har varit min dröm och stora utmaning allt sedan jag gjorde bekantskap med Trainz 2004. Att återskapa i Trainz är en omöjlighet men funktionen är möjlig. För Håverud krävs framför allt slussar och en akvedukt. Det har jag fått hjälp med - LAn har konstruerat fungerande slussar, Bjornl akveduktens fyra delar och Vulcan damm och kraftanläggning.

Det stora problemet är att de olika vattennivåerna får inte komma i kontakt med varandra annat än genom slussarna. Det kan man göra genom att anlägga osynliga dammar, som så att säga vilar på torra land. Slussarna kräver dessutom precision - exempelvis om den nedre vattenytan ligger på 50,53 meters höjd och slussen lyfter 3,5 meter skall den övre sjöns nivå vara 54,03 meter. En centimeters fel havererar hela kanalsystemet, såväl slussar som akvedukten.

Vad som händer, både här och i verkligheten, är att fartyg lyfts upp 10,5 meter så att forsen under kan passeras i en vattenbro (akvedukt) och att en anslutning kan ske till övre sjön.

Som banbyggare njuter jag av att lämna landbacken och ge mig i kast med slussar. Jag kommer att få mitt lystmäte. Tanken med DVVJ är att bygga Dalslands kanal parallellt med banan. Från Håverud och upp till Bengtsfors gör nämligen järnväg och vattenväg sällskap.

En starkt kuperad bana och elva slussar väntar.

Nisse

Väldigt fint! Håverud är så vackert.

Från Håverud går färden över Brudrefjell, en minst sagt vildsint och svårgenomtränglig långsträckt ås. Vägen över åsen följer den gamla ridvägen från 1500-talet och är skyddad. En bussresa bjuder på sjösjuka.

Här framträder också Radio Mobiles (DEM) svaghet. Dalsland består av täta skogar, branter och djupa sjöar. Det är uppenbart att RM mäter på den täta skogen. Samtidigt ligger sjöarna, som omges av branter, hyfsat i höjd. Konsekvensen blir att kanten mellan sjö och mark höjs kraftigt. Kolla branten i rutmönstret (bild 1)

Vid åsens mitt ligger slussen Buterud jämte en fallfärdig hållplats. Nedfarten blev häftig - 80 promille lutning neråt. Från vattenytan upp till toppen vid skogen är stigningen 10-20 procent. Banans häftiga lutning besegrades efter timmar av justering till 28 promille lutning - något för våra lok att bita i.

Konsekvensen, igen, blev ett orealistiskt stup 15-20 meter högt mot verklighetens 5-10 meter.

Här skall också en av Dalslands kanals slussar installeras. Utgångsläget är den strömfåra som RM ritat ut, Genom mätningar från olika platser har slussens placering säkrats. Men RM skildrar inte verkligheten. Med hjälp av Hitta.se framträder bilden av Buteruds sluss ganska bra.

Det går bra att mäta med Hitta.se: verktyg. Värdena översätter jag till DEM-kartan. Sedan ritar jag upp hela anläggningen och som ritstift använder jag mig av - järnvägsspår (bild 2). Resten är ett tidsödande hantverk. Bilden med järnvägsspåren ses från norr och söderut.

Ett knepigt jobb var den smala avbärarpiren, som skiljer kanal från strömmande vatten (bild 3). Bredvid slussen syns det inledande arbetet på forsen snett under hållplatsen.

För att ta mig upp från slussen till hållplatsen använder jag mig av en brant lutande bro och en trappa - allt bra för konditionen (bild 4).

Slussen ligger mellan en öch fastlandet. På andra sidan ön en kraftig fors. Slussen kräver att det inte finns förbindelse merllan de lägra och övre vattenytorna. Det ordnas med hjälp av en osynlig damm (gridlinjerna lyfts upp över högsta vattennivån). Forsen anordnas med hjälp av Fluss och Whitewater3 (Tack Ekan!) - alltså en liggande bana från vattnets högsta punkt till det lägsta.

Bild 5 = slutresultatet; en fungerande sluss och en till synes fungerande fors.
DVVJ-resan med Dalslands kanal går vidare.

Nisse

Vilket arbete!! Men det ger helt klart resultat, Nisse!