LAns Bergskärningar och Tunnlar
 

Detta är en tips och frågetråd rörande Bergskärningarna och Tunnlarna:

Nisse kommer nog med lite tips här.

Nisse ...
 

... det var du som ville ha denna tråd för dina pedagogiska manualer om hur man hanterar skärningar och tunnlar i praktiken. Kommer det kanske? :confused: :applad:

Har hållit på med tunnlar i fem hela dagar. Ögonen är som tunnelmynningar. Manualen fabrikseras just nu.

Nisse

Att lägga ut två manualer för ett objekt torde anmärkningsvärt - men nu rör det sig om ett anmärkningsvärt objerkt; nämligen LAns Tunnlar. Anledningen är helt enkelt att tunnlarna är så flexibla att installationen kan hanteras på minst två olika sätt; nämligen a la LAn och a la undertecknad.

Jag vill gärna slå ett slag för modell LAn som inte bara medger en snabb installation utan även exakt. Undertecknads version är mer flexibel, främst när det gäller tunnelmynningen.

Men frågan är; räcker det med två manualer? LAn och undertecknad är inte alls säkra på att våra manualer är de bästa. Vi bjuder därför in Forum-medlemmarna till ett manual-race. Vem tar priset?

Allt material som behövs, jämte de två manualerna, finns i downloadtråden. Välj en av tunnlarna, skapa en ny bana med ett baseboard, skriv in 20 m i Topology/Use height och lägg in tunneln.

Nisse

Hej Nisse och LAn!
Till att börja med, tack för ert eminenta arbete med skärningar och tunnlar.
Jag har testat tunnlarna, bergsskärningarna är inget problem, men tunnelutsättningen är svår. Särskilt då man ska försöka skära bort "gridden" vid tunnelöppningen. Det funkar inte för mig, även om jag gör precis som det står, tror jag, i de båda manualerna. Det är säkert jag som gör fel, men utskärningen av "gridden", så att man får sikt genom tunneln går jag bet på. Är det någon av er som kan förklara närmare för en dumbom?

Bra Ekv - problem älskar både LAn och jag. Använd inte TUB Tunnelkniv att ta dig in i tunneln.

Sänk inte ner tunneln under mark. Du ska se hela tunneln ovan mark. Res den rätt upp och ner och zooma dig in i tunneln med högsta läge. Ta fram LAns manual och titta igenom den. Glöm inte att anteckna rälsens ingångs- och utgångsvärden med stora svarta bokstäver

Mer problem? Skriv - både LAn ocj jag älskar att svara.

LAn och Nisse

Skall inte vålla några problem. Lägg tunneln på rätt plats under marken. Öppna flik Objects/Object mode. Skriv in TUB Tunnelkniv. Klicka sen mitt i tunnelöppningen. Kniven skär nu upp en gridruta. Man kan behöva skära bort ytterligare en gridruta.

Enligt LAns manual kan man nu också få en marköppning. Försök inte åtgärda den eftersom exaktheten kan rubbas. Min manual tar hänsyn till den här effekten.

Nisse

Hej LAn och Nisse!

Tack för goda råd. Nu kan jag skära bort "gridden" (alltså göra den och eventuella marktexturer transparanta) och se igenom tunnlarna. Vad jag förstår så måste TUB-knivarna (en eller flera vid varje tunnelöppning) vara kvar efter utskärningen. Tar man bort dem så upphör genomsynligheten för tunnlarna. Är detta rätt uppfattat av mig?

När nu tunnlar med enkelspår fungerar utmärkt, uppstår frågan om hur man konstruerar tunnlar för parallella dubbelspår? Måste LAn modifiera sina modeller eller har Nisse någon klurig lösning? Om man lägger två enkeltunnlar parallellt med ett avstånd på 4,5 - 6 m kommer bergssidorna från intilliggande tunnel att "gå in" och skymma sikten. Finns det någon smart tunnel-kniv som kan skära bort hinder för fri sikt?

Vänligen

Jag tror Nisse och jag var inne på att göra ett paket med Dubbelspårstunnlar också, men eftersom både jag och Nisse är lite åt det enkelspåriga hållet så blev det väl aldrig av ! Men eftersom både spår och luftledning sätts ut separat så borde det gå att göra ! Lite måttuppgifter vore ju bra att börja med !!!???

Hej LAn!

Som ett exempel på dubbelspårig tunnel sänder jag en länk om utformningsprinciperna för Södertunneln i Helsingborg. I pdf-filen finns enkla och tydliga måttangivelser för bredder och höjder i tunnlar för dubbla spår.

Vänligen

Bra Ekv - jag har också hittat den. Håller med dig.

Nisse

Jag har gjort en dubbelspårstunnel som fungerar men det är mycket pill att sätta kontaktledningen och sen spåret så det blir snyggt.
Vi får se hur och om vi går vidare !?

En bild så länge:

Hej LAn!

Tackar för fin bild! Det ser mycket lovande ut. Hoppas du orka fortsätta. När du gjorde den dubbelspåriga tunneln, vilken förlaga använde du som mall för bredd och höjder?

Vänligen

Lite av varje! Varsågod och mät!

Hej LAn!

Jag ger mig. You are the king!

Vänligen

Dags för release ...
 

... av dubbelspårstunnlar och tillhörande bergskärningar samt uppdatering av enkelspårstunnlarna står för dörren.

Nils har gjort en fin manual som beskriver hur man riggar dubbelspårstunnlarna. Den duger för enkelspår också som är mycket "enklare" att rigga.

Nyheten med tunnlarna är den s.k. "korallormen" som markerar var kontaktledning och spårmitt skall placeras.

Dubbelspårstunnlarna har en kontaktledning med fästen endast på ena sidan.

Nils manual ger tipps om hur man riggar tunnlar på plan mark - hur man går tillväga på sluttande och kuperad mark blir föremål för utredning av vertexjustering, tunnelknivslipning m.m. men Nils har hyfsad koll på detta !

Tack LAn och Nisse för allt ert arbete med skärningar och tunnlar. En ofattbar skatt.

Vänligen

Tack - men vi är inte färdiga ännu.

Nisse

Hej LAn och Nisse!

Några frågor om TUB tunnelkniven:
1. Spelar det någon roll hur kniven är vriden (roterad) vid "utskärning"?
2. Hur högt upp i vertikalled ska kniven ansättas mot "gridden"?
3. Beror storleken på minsta utskuren yta på vilket grid-avstånd man använder, 10*10=100 m2 eller 5*5=25 m2?

Vänligen

1. Nej, det spelar ingen roll.
2. Rakt uppifrån och nära brukar bli bäst, och wireframe mode. Klicka alltid mitt i en 10x10 m ruta ! *
3. Nej, minsta utskurna yta är 10x10 m = 1 ar.

*) "Kniven" är eg. bara en mesh som ligger långt under markytan och är med bara för att man skall se nåt rakt uppifrån. Själva funktionaliteten beror på taggarna "snapmode 1 och dighole 1,1.

Järnvägen Åmål Ö - Svanskog (ÅmÅJ), som trafikeras av museiföreningen JÅÅJ, är en unik bana eftersom den har två (2) tunnlar. Den s k Bollsbytunneln är dessutom Sveriges högst belägna och komplicerad till tusen; den har olika in-och utgångshöjder, är böjd och mitt inne i tunneln ligger banans högsta punkt.

ÅmÅJ ligger sen en tid tillbaka ute i Forum, men nu sker en revidering av olika skäl - och varför då inte passa på med en hårdtest av LAn:s förträffliga tunnlar.

Dock går det inte att på grund av "DEM-tekniska" skäl att kopiera den riktiga Bollsbytunneln i Trainz-banan - men Hamntunneln under delar av Åmål duger bra eftersom in- och utgångshöjderna är olika.

Första försöket gjordes med två tunnelsegment, men mitthöjden (plus en meter) fungerade inte bra. Nästa försök gjordes med tre segment. Jag höjde alltså tunneln en meter på en kortare sträcka med hjälp av två tunnelvertex och två spårvertex. Resultatet blev en något lutande böjd tunnel med en backe upp och ner i mitten. Testkörning med 150 tons tågvikt gav önskat resultet - d v s hastighetsminskning i tunnelns mitt.

Jag har dessutom bilder av tunnlarnas portaler. Med hjälp av ryske Pofigs träd och buskar har jag försökt att kopiera tunnlarna. Det visade sig vara betydligt svårare än tunnelbygget. Varje objekt skulle anpassas till såväl höjd som plats - ett pirrigt jobb som tog en evinnerlig tid.

LAn:s tunnlar är extremt flexibla. Man kan exempelvis göra en lutande S-tunnel med berg- och dalbana inuti. Det är nog bara fantasin som sätter gränser.

Här under en bukett bild med Trainz-tunnlarna, bilderna (dubbelbilden), öv ersikt Hamntunneln och ett närskott på LAn:s skärning.

Nisse