Inspirerad av björnl
 

Jag blev inspirerad av Björnl's experiment. Men jag har inte kommit så långt som honom. Inga garantier på att jag blir klar någonsin heller.
Dessutom så är det Lenz slidstyrning här, inte den typ som korvtiger experimenterar med.... jag undrar hur det skall gå vägen. :rolleyes:

Bifogad fil 41931

Kan någon gissa loket?

Lite amerikanskt stuk, möjligen en B2 från YEJ (Ystad-Eslöfs-Jernväg).

Ja, jag upptäckte också att det är en amerikansk look över skorsten mm. Men faktum är att loket är svenskt, byggt i Sverige av ett svenskt bolag.
891mm är en ledtråd.

Lätt!
DONJ 10, byggd av Vagn- & Maskinfabriksaktiebolaget Falun 1907 som nummer 70 med axelflöjd 1D-2

Slidstyrningen lät väldigt intressant, verkar vara en ovanlig typ, vilken bara testades av Faluns verkstäder på tillverkningsnummer 59, 60 och 70(såklart..). Av det lilla jag hittat om den så verkar den ha, istället för slider, ventiler, precis som på en bensinmotor. Om du skickar ritningen så skulle jag kanske kunna reda ut hur den fungerar.

Korvtigern har rätt som vanligt!
Ritning kommer på något sätt. =)

Du får gärna hjälpa mig att få till animationen i Blender sen när det är dags om du har lust. ;)
Det ser iaf ut som att Lenz slidstyrning är lik den andra typen (minns inte namnet) i hur den funkar utanför cylindrarna.

Hej Spyfrog

Det ser ju super ut! Du har visst kommit längre än mig.

Nu får jag skärpa mig och börja bygga, annars blir jag ju aldeles ifrånåkt.

BjörnL
:tumme_upp:

Ha, snällt sagt men jag har ju inte testat att exporterat till Trainz ännu och jag har ingen aning om hur jag skall animera slidstyrningen - ditt försprång består nog! :grin:

Självklart skall jag hjälpa dig med det. Men Walschaert och Lintz är helt olika uppbyggda, de bygger inte ens på samma princip. Men jag tror att Lintz slidstyrning kan vara betydligt lättare att modellera och animera än Walschaerts.

F.ö, Lan, anledningen till att den ser "amerikansk" ut är nog av skorstenens utseende, med den lilla bubblan längst ned. I den sitter en turbin som blir av att snurra av rökgaserna som kommer upp och den slår då sönder större glödande bitar till mindre genom att slunga upp dem i bubblans "tak", eller i alla fall släcka dem. Därav namnet gnistsläckare. Dessutom sitter längst upp på skorstenen ett nät som har samma uppgift, att fånga gnistor. I bakkanten på skostenen sitter en liten plåtpryttel, en skopformad sak sk. rökskärm som tar fartvinden och pressar den uppåt, och med den rökgaserna. Alla dessa specialsaker var väldigt vanliga under världskrigen, särskilt då det andra, då man vid den tiden hade svårt att få fram kol och fick elda med ved eller torv. Båda dessa var mycket energifattigare och gav mycket kraftigare gnistbildningar jämfört med kol och därav fick man ha massor av extrasaker runt skorstenen. Detta stödjs också av det faktum att tendern har en påbyggnad av trä, för att få plats med mera ved, eller kanske torv. Dock så är jag ganska säker på att just detta loket var vedeldat, vilket var vanligast på privatbanorna.

Tack så mkt Korvtiger, det låter lovande att få lite hjälp om det finns behov.

Angående det historiska - jag har för mig att den här ritningen skall vara hur loket såg ut runt 60-talet.
Jag har hittat cirka 4 foton på den här loktypen och inte ett enda ser faktiskt lika ut - de tycks ha ändrat utseende från tid till tid...

Vad jag planerar att göra är att ta bort den övre tratten på skorstenen, gnistsläckaren, eftersom den iaf skulle behöva göras transparant med alfa maskning vilket är onödigt komplicerat.
När det gäller om lok 10 var vedeldat så har det varit både och enligt bilderna jag såg. Den här påbyggnaden är nog dock för kol tror jag - enligt en bild jag såg av ett vedeldat lok så var den utbyggnaden bredare, ända ut till kanten - den här träpåbyggnaden är bara i mitten av tendern. Tillbyggnaden för ved verkade också gå lite längre bak men det hela är svårt att avgöra....

Det tycks ha ändrats en hel del genom åren. T.ex. så har jag inte hittat någon bild där de har tre pucklar som ritningen har - så jag tänker ta bort den som är närmast hytten då denna måste kommit till senare av någon anledning. Lustigt nog så tycks denna tredje puckel tillkommit EFTER att man bytte till ellyktor i fram - så min plan är att ha kvar ellyktorna (det sitter ju en elgenerator mellan hytten och tredje puckeln).

För övrigt - finns det någon Trainz standard på hur många mm över spåret som ett smalspårskoppel skall vara? Vilken koppelhöjd håller t.ex. de fåtal 891mm vagnar som finns?

I Trainz vet jag inte, det är väl bara Lokkalle som byggt 891mm material till Trainz. Men standarden var 780mm Räls Över Kant- center av hålet för stöt/draginrättningen. Längden mellan spets och buffertplåt varierade, beroende på vilken typ av buffert man använde, enkammar, tvåkammar, hästskobuffert och liknande. På bilden tycker jag mig kunna se en enkammarbuffert.

Sedan vad det gäller "pucklarna" eller domerna (kan bli lite fel om man pratar göteborska, dômerna, fast det är ju inte helt fel det heller egentligen... :D ) som det heter på fackspråk, så är den mellersta ångdom, det vill säga den man samlar alla ånga och tar till allt som det skall vara till. Den främre är en sanddom, där man har sand som leds i ett rör till framför det främsta drivhjulet, vilket användes för att få ökat grepp. Den bakre domen är den som kommit till sist, det också en sanddom, men den sanden läggs bakom drivhjulet, den används alltså till backgång. Detta var väldigt ovanligt på tenderlok, då dessa i regel alltid gick framlänges för att inte riskera att spåra ur den lätta tendern. På tanklok som kördes lika mycket i båda riktningarna hade man en sanddom, men med två rör till framför resp. bakom drivhjulen. Antagligen ansågs det av vikt att kunna dra tunga lass i backgång, troligtvis i slutet av lokets karriär då man inte hade tid/orkade vända henne och man bara drog tunga godståg.

Aha. Intressant information. Jag tror att hon gick en hel del i backgång på slutet för hon lyckades ramma en buss eller om det var en lastbil på gamla E4 på 1950 talet vilket ramponerade tendern totalt eftersom den gick först....
Det blev visst utbyte med en avställd kollegas tender efter det.

Har jobbat mest med tendern..... tänkte försöka få den klar först.

Bifogad fil 41983

Tendern och kopplet har fått mer jobb. Kopplet är klart, tendern är jag lite osäker på hur detaljerad jag kan göra den.... Lite mera behövs iaf - ännu saknas t.ex. broms och lyktor vilket kan vara jobbigt.

Bifogad fil 42044

Lycka till!
Det ser fint ut.
Jättekul att flera stycken bygger svenska ånglok.

Mindre projektuppdatering för det fåtal som bryr sig:
Bifogad fil 42154

Jag har fixat mera detaljer på tendern. Nu är det bara bromsarna kvar samt att spegla den halva tendern så jag får en hel. Frågan är om jag har gått för högt i polygonerna - vi får se när jag är klar....

Det är också helt klart att det här tar en himla lång tid.... med den här takten så skall jag vara glad om jag är klar med en testversion innan semestern.