[Håmacon]

Bengan:
Ja, precis som du var nog istapparna det som imponerade mest. Många hus och byggnader har också istappar. En annan sak jag gillar är att röken från alla skorstenar går spikrakt upp, man riktigt känner hur kallt det är.

Hoppas du fått/får ordning på din dator med allt fint material du själv skapat.

Totte: Kul att en person som du som själv skapat så fina saker också ser kvaliteterna. Det är kul med snygga ock genomarbetade saker...

___________________________________________

PS!
detta är väl inte rätta platsen egentligen för personliga meddelanden, men eftersom det kommer att påverka mitt eget byggande kraftigt framigenom så gör jag det ändå.

Jag kommer inte att kunna bygga eller publicera något nämnvärt denna höst om Utopia. Inte för att jag tappat lusten eller intresset på något sätt, tvärtom faktiskt.

Jag har kanske tidigare vid något tillfälle talat talat om att jag har en obotlig cancersjukdom som angriper skelettet. Jag har nu gått på hård cytostatikabehandling hela våren, sommaren och hösten men för första gången har behandlingen inta hjälpt utan bara förvagat mig medan cancern är agressivare än någonsin.

Om det inte går att få stopp på det hela så har det nog blivit dags att rulla in på slutstationen snart. Nu har jag som en av de ytterst få i Sverige lyckats komma med i en helt ny studie av ett helt nytt amerikansk preparat som är i utvecklingsstadiet och som för första gången skall prövas på människor.

Det kommer att kräva mycket tid på sjukhus och när jag är hemma för att pusta ut så kommer jag nog inte ha mycket ork för långa datorsittningar. Jag kommer dock att besöka forumet hemmifrån och från sjukan för att hålla mig uppdaterad och kunna ladda ner alla fina saker som brukar dyka upp emellanåt.

Mitt mål är naturligtvis att klara av även denna kris och återkomma med förnyad styrka och med nya idéer fram på vårkanten. Jag är en väldigt enveten person och inog nte särskilt lättdödad...

Livet är som en golfboll: Först får man en serie hårda smällar innan man ligger där i ett hål i marken...

/Håkan