I Sverige är det i normalfallet 4,5 meter mellan spåren på dubbelspår och bangårdar. På fyrspår är det 4,5 meter mellan det västra paret, 6 meter mellan paren och 4,5 meter igen för högra paret.
Här kommer ett långt inlägg med den info jag utgått från när jag tillverkade mina växlar, det mesta är saxat ifrån diskussioner på postvagnen.
40-växeln har vinkeln 1:9, radien 300 m och 70-växeln har vinkeln 1:12, jag är lite osäker på radien, men tror den är 540 m.
1:9-växlarna finns i två varianter, dels den gamla typen med radien 190 meter och dels den nya med radien 300 meter. Skillnaden består i om radien avslutas före korsningen eller om det är genomgående radie i korsningen. Med genomgående radie i korsningen fås en lite större kurvradie och då kan något högre hastighet tillåtas (50 istället för 40, dock fortfarande samma korsningvinkel). Växlarna med sth 70 har i regel 1:15 som korsningsvinkel.
För mig har den vanliga 1:15-växeln sth 80 och radie 760, liksom 1:14-växeln, men det är väl samma skillnad som på 1:9-växlarna. Det finns även 1:12-växlar, vilka jag tror tillåter 70.
Skillnaden mellan 1:14 och 1:15 är att 1:15 har en kort bit rakspår i slutet av kurvspåret, detta för att den ska fungera tillsammans med ett kryss med vinkeln 1:7,5, exempelvis på en "äkta" krysstation (en oäkta har två växelförbindelser som inte korsar varandra).
Den idag trots allt vanligaste 1:9-växeln är fortfarande den med 190 meters radie.
Jodå, det finns ju samma variant på 1:15-växlarna. Det är en av anledningarna till att sth 80 på sidotågväg kan signaleras med såväl en som två gröna. Vid uppgradering till de "nya" UIC60-växlarna med radien 1:15 så tillåter de sth 80 i sidotågväg istället för sth 70. För att slippa stora ombyggnader av signalanläggningen så tillåts därför 2 gröna även för denna hastighet.
Prexis. Ett till nånting-siffrorna anger alltså vinkelförhållandet omräknat i meter (eller fot el. annan enhet) så här:
Utgå från korsningsspetsen! Mät avståndet fr denna längs rakspåret och fram till den punkt där avståndet mellan inre rakspårsrälen och närmaste räl på kurvspåret är EN METER, alltså vinkelrätt ut från rakspåret. För en 1:8-växel är då detta ÅTTA METER, från korsningsspetsen, alltså!!!
Banvekets skarpaste spårväxel (och samtidigt den vanligaste) har en vinkel på 1:9. Dessa spårväxlar känns igen på att de endast har ett driv (om de är elväxlar vill säga). De mått man mäter är vinklen mellan spårmitter. Om man går nio meter från MKP (Matematiska korsningspunkten, den punkt där spårmitterna korsas) i stamspåret så har grenspåret vikt av med en meter.
Skall dock komplettera med att den skarpaste växeln är 1:4,8, dock är den symetrisk.
1:6,4 och 1:8 finns fortfarande i sortimentet, men är avsedd att läggas in på rangerbangårdar. Dock kan man hitta sådana växlar på lite udda ställen, där man använt "skohorn för att få ihop det.
På äldre växlar kan man mäta som Kurt beskrev, men det går inte på nyare. I äldre växlar slutade kurvspåret att vara kurva precis före korsningen, dvs korsningsvinkeln och växelvinkel är lika, men i nyare växlar (främst UIC60 och BV50) är det genomgående radie genom korsningen. Dvs korsningvinkeln och växelvinkeln är inte densamma. Tex är korsningsvinkeln 10,2 i en 1:9 med genomgående radie....
Fördelen är att kurvradien blir större, tex 1:9 ökar kurvradien från 190/225 till 300 m. Detta medför en möjlighet att hålla högre hastighet i växelkurva, från 40 till 50 km/h.
Samma förhållande är det flackare växlar 70 blir 80, 90 blir 100 osv.
Vad gäller längden är den något mer än 3 gånger korsningsvinkeln, några mått fritt ur huvet:
1:9 29 meter
1:14 och 1:15 54 meter
1:18.5 65 meter
En annan enkel tumregel är att en växel med betongslipers väger ungefär 1 ton per meter, med träslipers blir den lite lättare.
/Tomas
__________________
|