[blomsson]

Jag skulle kunna svara med ett svar på samtliga frågor: det är olika!!
Men det svaret tror jag inte tillgodoser de intresserade i någon större omfattning, därför så blir svaren så här:

För signalinrättningar så finns det flera typer av "kopplingsinrättningar" som jag listar från minst till störst:

• Kopplingsskåp/kopplingsstolpe
• Signalskåp (plåtskåp 1-3 dörrars och träskåp 2 och fyra dörrars)
• Signalkur (tre typer)
• Kiosk
• Teknikhus/Ställverk (olika utförande beroende på ställverkstyp)

1. Vägskydd har oftast kurar, kan vid mindre anläggningar vara skåp. Eftersom det oftast är många objekt och/eller har batterireserv så finns det inte plats i ett vanligt skåp. Dessutom så finns det ett behov av hjälpmedel för "vakt vid väg" om anläggningen inte skulle fungera korrekt.
   
   
2. Det beror på ställverkstyp, vid reläställverk så är det vanligast med trä- eller plåtskåp, men vid anslutningar mot linjeblock så är det vanligt med kurar. Även här beror det på att det är många objekt och också en batterireserv. Huruvida det är plåt-, träskåp eller kurar beror till stor del på när det är byggt och om det är "uppgraderat". Tex ett uppbrunnet träskåp ersätts ju inte med ett nytt träskåp!
   Datorställverken har uteslutande kurar som förser signalobjekten med information och kräm. Det kan förekomma skåp vid speciella fall.
   
   
3. Det är sällan som ett skåp bara är till ett objekt, oftast är de strategiskt placerade.
   I Vingåker som är ett reläställverk mod-59 så är det från norr räknat:
   • Kur (Infsi/Utblsi)
   • Vägkur (som antagligen även sköter om växlarna)
   • Litet träskåp (3st msi, ev vx)
   • Litet träskåp (elektriskt förreglad klotväxel och klotspärr, vfsi)
   • Relärum
   • Stort träskåp (3st msi, vx till sidan)
   • Stort träskåp (växelövergång)
   • Kur (utblsi/Infsi)
   Observera att det även är spårledningar och ATC, förutom kablar till själva signalerna och växlarna i skåpen/kurarna.
   
   I katrineholm som är ett datorställverk mod-85 är det en mängd med kurar, samma gäller här, att de är strategiskt placerade. Om det inte är för långa avstånd så dras oftast kablarna direkt till de yttre objekten utan att det sitter ett nytt skåp. Det handlar ju oftast om signalkablar, spårledningar och baliskablar vid dessa ställen. Dessa kurar ser påfallande lika ut som vägkurar dock så saknar de den bakre dörren som huserar batterierna.
   
   3b. Eftersom du har glömt ett fall så tar jag det nu - Linjeblock:
   Dessa punkter på linjen sköts via blockkiosker, vid sk delade block (udda och jämna signaler står en bit ifrån varandra) så kan det förekomma att skåp finns vid det ena paret. Det förekommer också skåp på linjen för spårledningar, ATC mm. Dessa kan innehålla batterier och är då motsvarande B-skåp i storlek.
   
   
4. Från skåp eller kurar så går det ut kablar till kopplingsskåp/kopplingsstolpe som sedan har kablar till växeldriven. Varje växel har ett kopplingsskåp, dock ser kopplingsskåpen olika ut beroende på ställverkstyp.
   
   I reläställverken är växlarna kopplade (a/b ände, om det inte bara finns en växel förstås), varje ände har en kopplingsstolpe men det finns bara EN lokalställare. Kopplingsstolpen med lokalställar-knappen på finns i den änden som läggs om sist.
   
   I datorställverken är varje växel en egen enhet och läggs om var för sig. Kablarna till kopplingsskåp kommer från kurar och det finns ett kopplingsskåp MED lokalställar-knapp för varje växel.
   Lokalställar-knappen är alltid placerad(vid tungspetsen) så att man ser in i den växel som läggs om.
   
   
5. På nyare ställverk och vid ombyggnationer läggs alla kablar i kabelkanaler och rör. På äldre anläggningar så är allt nedgrävt, vilket ju innebär att det kan vara ett sammelsurium av nedgrävda och kanalförlagda objekt, olika typer av skåp osv.
   Hjälpkraftledningarna går ofta ner i marken en bit innan teknikutrymmet och sedan in i densamma, där den agerar som nödkraft, vid bortfall av ortsnätet som brukar vara den primära matningen. De kan säkert också gå i kabelkanaler men man måste passa sig för transienter. Hjälpkraften går också ofta in i vägkurar och blockkiosker.
   
   El-skåp förkommer framförallt som enstaka små skåp och för växelvärme och belysning på bangårdar, även tågvärmeposter finns. Eftersom mycket av den el som används till signalobjekten matas i kablarna från ställverken eller hjälpkraften så är det påfallande lite rena el-skåp ute på anläggningarna, de flesta är för signalobjekten. Kan även finnas kiosker (kanske skåp också) för tele-sidan.

Långrandig som vanligt och då har jag säkert glömt något ändå...

mvh
Håkan