Kanske ska förklara lite närmare hur detta fungerar då. Om inte annat så kan det ju vara intressant för att se hur saker fungerade förr i tiden. Detta just är ju en del av järnvägshistoria som man inte ser så mycket av om man bara är fåtöljrallare inte sysslar med "modelltåg" i skala 1:1 (med andra ord museijärnvägar).
Har därför själv kanske inte full koll på detta, så det finns säkert folk som får rätta mig.
Men när man framförde tåg så hade man en tidtabellbok nära till hands. I elloken låg den alltid på bordet vid sidan av föraren. Har för mig att den finns uppslagen om ni kikar närmare i Lan's D-lokshytter. I ångloken hade man nog papperskopior för att en bok i längden skulle sotas ned. Dessa sattes upp på en tidtabelltavla som hängde på väggen framför föraren. Finns att se i hytten till Lans Sb-lok, men där utan några papper fastklämda.
I tidtabellboken finns det mesta man kan vara intresserad av gällande tågs framförande på en speciell bandel. I början av boken finns tabeller med största tillåtna hastighet för olika loktyper på olika bandelar, placering av vevapparater på obevakade stationer, vilka stationer som har kol och vatten, information om reservlok, bangårdsvagnar, mm, mm, mm. Sedan består resten av två viktiga delar. Dels
linjebeskrivningarna, som jag visade på tidigare och dels själva
tjänstetidtabellerna för alla tåg och extratåg.
Låt oss kika lite närmare på en linjebeskrivning från linjen Nässjö - Oskarshamn från 1955:
http://www.ekeving.se/o/3D/A_N-Oh_1955.pdf
I dessa linjebeskrivningar så listar man i ordning intressanta saker längs banan. Detta är i regel trafikplatser (stationer, lastplatser och hållplatser), vägkorsningar, rörliga broar och sträckor med sänkt STH (största tillåtna hastighet). Det finns två tabeller för varje bandel, en i vardera riktning då platserna för sänkning av STH inte ligger på samma plats åt båda hållen. När man sedan framför ett tåg så håller man koll i tabellen var man är och vad som är att vänta framöver.
I kolumnen längst till vänster ser vi alla ställen på linjen som är intressanta. På första raden ser vi "
0.000 Nässjö (N)". Detta är först avståndet på linjen från utgångspunkten. I detta fallet är avståndet
0.000, (så linjens mätning utgår i detta fallet från Nässjö) sedan namnet på trafikplatsen, alltså
Nässjö och inom parentes trafikplatsens signatur, för Nässjö,
N. Mätningen är i kilometer, så där ser vi att hållplatsen
Blankefall ligger 8 kilometer och 363 meter ifrån Nässjö. Med hjälp av kilometertavlorna och 200-meterstavlorna längs banan kan man då hålla koll på var man är ungefär.
I mittenkolumnen ser vi distansen från föregående större station, eftersom Nässjö är först så står det bara ett streck. Nästa station är Ormaryd, ungefär 12.0 kilometer bort. Denna kolumn används för att snabbt kunna se avståndet mellan två intilliggande trafikplatser.
I höger kolumn ser vi information om de olika platserna på banan. Här ser vi om vi kollar på avstånd 2.586 km från Nässjö finns en vägkorsning som heter
Erikabo och att den är försedd med ljus och ljudsignaler. Vi som förare ska alltså inte behöva signalera med visslan/tyfonen, men behöver ge akt på att bommarna faktiskt är fällda.
Om vi kollar närmare på avstånd 11.953, stationen
Ormaryd så finns där information om de olika infartstågvägarna. Vi ser att det är två stycken, en huvudtågväg (
Htv) och en sidotågväg (
Sidtv). För huvudtågvägen ser vi att det står
in för att det är en tågväg
in till trafikplatsen (utfartssignaler saknas alltså, då det inte finns någon tågväg med
ut) att signalen visar kör med en vinge och att tågvägen leder till spår två (räknat från stationshuset). För sidotågvägen gäller två vingar och då hamnar man på spår ett.
Vi kan också kika på vad som står vid kilometer 13.000, som är en sänkning av STH:n på linjen. Här står 370 m inom parentes vilket är längden på hastighetsnedsättningen. I högerspalten står "
Sth L 60. 300 m kurvradie." Det betyder (om man kollar på förklaringen överst i kolumnhuvudet), att STH för lokdragna tåg är sänkt till 60 km/h och att anledningen till sänkningen är en kurva med kurvradie 300 meter.
Själva STH för linjen självt givet ett visst lok står alltså i början av tidtabellboken. Ett exempel på detta från Skåne-banorna 1955 finns här:
http://www.ekeving.se/o/3D/A_10TS_hastighet_mm_1955.pdf
-----
Så för WNJ kommer jag då att göra fyra linjebeskrivningar för denna utgåva, Mölltorp-Forsvik och omvänt samt Kvarstad-Kråkvattnet och omvänt. Själva tidtabellerna kommer sedan för de respektive sessionerna när det blir dags för dem.