Det beror på vilken modell på hastighetstavla det var, så du har rätt i båda dina teorier
Först så tillverkades tavlorna av gjutjärn och var symmetriska med en tavla åt varje håll. Själva tavlan satt då högst upp på stolpens ände för att stolpen inte skulle vara ivägen för tavlan. Se ritning på bild 584 i Banläran från 1916:
https://www.ekeving.se/t/BL1916/2_439-444.pdf
Dessa tavlor hade hastigheten på framsidan och en blank baksida (blank vit tavla med bara en grön kant). Alternativt (vilket visas på bilden i boken) så var tavlorna som satt extra på dubbelspår blanka på båda sidorna.
"Nyare" (typ från 1930-talet och senare) tavlor tillverkades av plåt, likt hur tavlor för järnvägen ser ut idag och hur vägmärken för bilar ser ut Idag. Då sitter tavlan på framsidan av stolpen, så baksidan har stolpen gående rakt igenom sig. Jag hittade bara denna bild på Facebook som visar hur två sådana tavlor sitter på en stolpe, rygg-mot-rygg:
https://m.facebook.com/photo.php?fbi...86504994966180
Här skymtar man 40 på vänstra tavlan som markerar början på nedsättningen och den andra borde vara blank för stt markerar slutet på den.
Här är en äldre variant av plåttavla som har rundade hörn likt gjutjärnstavlorna , och som verkar sitta på framsidan av stolpen:
https://digitaltmuseum.org/021018114...angsberget-aby
Här står det även 250 för den sträcka i meter som hastighetsnedsättningen gäller. Man skymtar en vit kant av motsatta blanka tavla som sitter rygg mot rygg med denna.
I vissa fall kan hastighetsnedsättningen vara längre åt ena hållet än åt det andra. I sådana fall behöver man tre stolpar, men där två av stolparna bara har tavlor åt ett håll. I det fallet markerar man baksidan på tavlorna som inte har någon tavla rygg mot rygg med ett svart kryss som betyder att tavlan är ogiltig för att baksidan inte ska misstolkas som en blank hastighetstavla.