HB Vägskydd

[blomsson]

Som titeln antyder håller jag på och klurar på ett eget vägskyddssystem...

Istället för att jag bluddrar på i all evighet som vanligt, så tänkte jag göra detta på ett annat vis än vid tidigare redovisningar om hur signalsystemet och dess komponenter är uppbyggda.

Jag förstår om det upplevs som ett konstigt förfarande och att det kan vara svårt att delge tankar om något som man inte vet hur det är tänkt att fungera, men hela idén med att göra så här är att ni ska kunna berätta för mig vad ni tycker utan att ha en massa idéer från mig i bagaget.

Man kan ju tänka sig lite grundläggande funderingar (som ni inte behöver kommentera alls om ni inte vill):
Vad är bra och dåligt med STL:s vägskydd? Är det något som saknas eller som inte behövs?
Förut fanns det ett vägskydd gjort av STW (som jag aldrig har använt) vad va bra eller dåligt med det, osv?
Men som sagt, ordet är fritt, bara man håller sig inom ämnet vägskydd ...

När en vecka eller två eller så har passerat så tänker jag tala om hur fel ni har och hur vägskyddet (kanske) kommer att bli utformat...

Så öppna kranarna och delge mig era funderingar och tankar kring hur ett svenskt vägskyddssystem ska vara!!

mvh
Håkan

[lan]

Eftersom Håkan efterfrågar synpunkter på vägskydd så lämnar jag mina egna synpunkter här:

För mig finns tre typer av vägskydd, alltså skydd för vägtrafikanter:

Obevakade (tavlor längs vägen vid övergången och vissel- och varningstavlor längs spåret), dessa berörs ju inte då de saknar funktionalitet.

Öppna med ljus- och ljudsignaler (tavlor, klockor och ljussignaler vid vägen och varningssignaler längs spåret)

Stängda med ljus-, ljudsignaler och bommar eller grindar

STL Vägskydd (som väl bygger vidare på STWs) fungerar men är bökigt att bygga, namnsätta och ställa in , idén med mastrar längs spåret är väl bra, men hopkopplingen är mödosam.

Av det HB postat verkar hans system inte direkt enklare men det är väl en vane- och inlärningssak ?

Det de flesta vill ha är nog ett superenkelt och superlogiskt system som är lätt att bygga upp och namnsätta men det förblir väl en utopi.

Jag önskar Håkan lycka till med HB Vägskydd !!!

[benkegbg]

STL (STW) vägskyddssystem har jag använt i tidigare Trainz-versioner. De är, som lan säger, "bökigt att bygga, namnsätta och ställ in".
Jag tror att merparten av oss Trainz-byggare vill ha enkelhet, men också ett väl fungerande system.

Själv har jag gått över till att använda fransmannen "vincentrh" (kuid 458053) och hans "TRC"-system:LÄNK.

Detta system är inte "svenskt". Det är amerikanskt, engelskt eller franskt.

Det bygger på ett enkelt system med en trigger som styr vägskyddets objekt. Namngivningen i hans manual säger "siffra&siffra", men jag har provat att skriva "bokstavsiffra&siffra", där bokstav kan vara en förkortning på platsen. Exempelvis Bra8&3 istället för bara 8&3. Det fungerar. Antar att det viktiga är att "&"-tecknet finns med i namngivningen...?

Har också upptäckt att man inte behöver ha en "invisible crossing" för att bommarna ska gå ner. Det går lika bra att sätta ut bommar separat utan vägbiten, om man exempelvis vill ha ett skydd enbart för fotgängare. Det finns flera variationer för att bygga en övergång. Exempelvis en komplett vägbit med bommar, såväl för 2-filig väg som 1-filig. Dubbelspår och enkelspår i 30 graders vinkel, med mera.
Men som sagt, det är med amerikanskt, engelskt eller franskt utförande, inte svenskt. Dock enkelt att bygga.

Hälsningar

[blomsson]

Tänkte svara på inläggen och berätta lite om hur jag har tänkt mig att HB Vägskydd ska fungera.

Ursprungligen postat av lan

Obevakade (tavlor längs vägen vid övergången och vissel- och varningstavlor längs spåret), dessa berörs ju inte då de saknar funktionalitet.

Om objekten bara är till för kosmetika så stämmer det, men ska vägtrafik stanna för fordon som passerar plankorsningen så krävs det ändå en "crossing" funktion.

Ursprungligen postat av lan

Öppna med ljus- och ljudsignaler (tavlor, klockor och ljussignaler vid vägen och varningssignaler längs spåret)

Dessa går under benämningarna C-, D- eller C/D-anläggningar. Ljus-, Ljud- eller Ljus/Ljud-anläggningar. Finns även andra enklare former av övervakning bl.a Ägovägssignaler som numera heter Enkel ljussignal, som även kan placeras under denna kategori.

Ursprungligen postat av lan

Stängda med ljus-, ljudsignaler och bommar eller grindar

Inom denna kategori finns A- och B-anläggningar. På icke fikonspråk, hel-och halvbomsanläggningar.

Man kan även lägga till Plattforms(bommar)-anläggningar och Gång- och Cykel-anläggningar, som kan finns under alla kategorier, dels beroende på epok men också beroende på de lokala förutsättningarna vid plankorsningen.

Ursprungligen postat av lan

Jag önskar Håkan lycka till med HB Vägskydd !!!

Tack, går säkert åt!

Ursprungligen postat av lan

STL Vägskydd (som väl bygger vidare på STWs) fungerar men är bökigt att bygga, namnsätta och ställa in , idén med mastrar längs spåret är väl bra, men hopkopplingen är mödosam.

Det de flesta vill ha är nog ett superenkelt och superlogiskt system som är lätt att bygga upp och namnsätta men det förblir väl en utopi.

Ursprungligen postat av benkegbg

STL (STW) vägskyddssystem har jag använt i tidigare Trainz-versioner. De är, som lan säger, "bökigt att bygga, namnsätta och ställ in".

Jag tror att merparten av oss Trainz-byggare vill ha enkelhet, men också ett väl fungerande system.

De flesta vill ha något som är enkelt och lätt att använda men samtidigt som fungerar som det gör i verkligheten. Enkelhet är ju ett subjektivt begrepp, vad som är enkelt för en person är inte nödvändigtvis enkelt för en annan.
Nu kommer jag också in på en kommentar som lan skrev som gjorde mig lite orolig och bekymrad!

Ursprungligen postat av lan

Av det HB postat verkar hans system inte direkt enklare men det är väl en vane- och inlärningssak ?!

Att ett nytt system mycket ofta kan kräva en viss inlärnings- och användningstid innan det upplevs som enklare/bättre än det man är van vid är ju inget konstigt. Men jag reagerar på att mina system inte upplevs som enklare när en stor del av syftet med dom är att de ska vara enklare att använda. Dessutom spenderar jag mycket tid på att göra system, funktioner, proertyrutor och beteenden så användarvänliga och logiska som jag kan. Mycket av den tiden skulle jag aldrig ha spenderat om systemen endast var för eget bruk.
System som minskar mängden objekt att arbeta med, data som kan hämtas automatiskt, objekt som sköter sig automatiskt om de är korrekt byggda inga onödiga inställningar osv, gör i alla fall för mig enklare och starkare system utan att det nödvändigtvis behöver bli mer komplicerat för användaren.
Observera att detta inte är någon kritik mot ditt påstående utan bara en reflektion av min egen, kanske obefogade, oro!

Nu åter till vägskyddet som ju innehåller flera delar, det finns egentligen endast ett sätt att koppla ihop flera delar till ett system (om de inte är väldigt nära varandra på spåret) och det är via namnet.

Ursprungligen postat av benkegbg

Själv har jag gått över till att använda fransmannen "vincentrh" (kuid 458053)

Det bygger på ett enkelt system med en trigger som styr vägskyddets objekt. Namngivningen i hans manual säger "siffra&siffra", men jag har provat att skriva "bokstavsiffra&siffra", där bokstav kan vara en förkortning på platsen. Exempelvis Bra8&3 istället för bara 8&3. Det fungerar. Antar att det viktiga är att "&"-tecknet finns med i namngivningen...?

Har också upptäckt att man inte behöver ha en "invisible crossing" för att bommarna ska gå ner. Det går lika bra att sätta ut bommar separat utan vägbiten, om man exempelvis vill ha ett skydd enbart för fotgängare. Dock enkelt att bygga.

Jag har kollat på systemet, inte testat i praktiken dock. Utav det jag har läst så är det inget som tilltalar mig rent funktionellt eftersom det inte passar med hur ett svenskt vägskydd fungerar. Dessutom fanns det ett par konstiga lösningar (i alla fall som det stod i texten). Det enda som tilltalade mig va "invisible crossing" som, vad jag fick fram, endast har betydelse för vägtrafiken inte om bommarna går ner eller ej.

Så nu till hur HB Vägskydd är tänkt att fungera:
Observera följande, mycket av det som jag berättar om är endast på planerings- och/eller testnings-stadiet. Även fast det är så här jag vill ha det med de förutsättningar som finns i dagens läge är inte mycket ristat i sten

Generella tankar om vägskyddets funktionsinnehåll

• Funktionaliteten hos vägskyddet ska motsvara verklighetens krav, beteende och utseende så nära som det bara går att komma.
• Anläggningstyper som ska finnas är: A, B, C, D, C/D, Plattformsbommar och enkel ljussignal (kanske lite olika typer). Även obevakad anläggning kommer att finnas. (Finns rum för flera typer om behov och kunskap finns)
• HB Vägskydd kommer att vara helt fristående (förutom några meshbibliotek).
• ATC-beroende kommer endast att finnas mot mitt ATC-system.
• Tågvägsberoende kommer endast att finnas mot HB Signalsystem.
• Vägskyddet i sig självt har inget med ATC och tågvägar att göra utan gränssnittet kommer att ske mot vägskyddet från respektive funktion. Detta innebär att HB Vägskydd kommer att kunna släppas utan att HB Signalsystem är färdigt och förhoppningsvis (brasklapp - kan läsas lite olika i dessa tider) så kommer inte vägskyddet att behöva uppdateras i samband med släppet av signalsystemet.

Följande objekt är tänkta att finnas i vägskyddet

• Vägkontrollkur (osynlig)
• Kryssmärken med tillhörande vägljussignaler och övriga detaljer
• Vägkontrollsignal (Vs)
• Vägkontrollförsignal (Vf)
• Fällbommar
• Vägbitar
• Spårledningar

Vägkontrollkur
Detta objekt ansvarar för vägskyddets funktionalitet och är hjärnan och hjärtat i hela systemet. Namnet på kuren bestämmer vilka objekt som länkas till vägskyddet.
Här bestämmer man också vilken typ av vägskyddsanläggning (hel-, halvbom, ljus/ljud osv) som avses. Det kommer också att finnas kontroller på att det minimala antalet objekt för en specifik anläggningstyp finns.

Kryssmärken med tillhörande vägljussignaler och övriga detaljer
Bilder visas i tråden "Blomssons byggprojekt". Dessa är scenery objekt och kan placeras som man behagar, det kommer att finnas monteringshjälp för att placera de enligt minimimått till spåret.
Inställningar för objektets utseende väljs i propertyrutan.

Vägkontrollsignal
Kvarstår mappning, texturering innan den visas i byggtråden. Dessa är trackside objekt och placeras som andra signaler på spåret och med samma typ av justeringsinställningar som visas i Signaltråden. Signalen kan dock bara placeras på stolpe.
Eftersom placeringsreglerna för Vs är att en signal placerad mellan två spår gäller för bägge spåren om inte piltavla finns krävs det antagligen en osynlig Vs för att uppnå den funktionaliteten.
Dessutom är signaler i trainz alltid enkelriktade medan Vs:n kan vara både enkel- och dubbelriktad, så antagligen krävs det även här en osynlig Vs för att uppnå en funktion där fordonen ska stanna före plankorsningen.

Vägkontrollförsignal
Bilder visas i tråden "Blomssons byggprojekt". Dessa är trackside objekt och placeras som andra signaler på spåret och med samma typ av justeringsinställningar som visas i Signaltråden.
Även här kan det komma att krävas en osynlig signal för att möjliggöra placering av signal mellan spåren för att få korrekt funktion.

Fällbommar
Kvarstår en del modellbygge, mappning, texturering innan den visas i byggtråden, och sedan ska de animeras också, hujedamej! Dessa är scenery objekt och kan placeras som man behagar, det kommer att finnas monteringshjälp för att placera de enligt minimimått till spåret.
Inställningar för objektets utseende och typ av fällbom väljs i propertyrutan.
Vägskyddets typ eller funktion bestäms inte med avseende på vilken bomtyp som väljs.

Vägbitar
Objekt som tillåter att vägtrafik stannar innan en aktiverad plankorsning. Jämför tex "STL-X Bilväg 10m".
"TRC"-systemet med osynliga vägbitar låter intressant eftersom det borde innebära att vilken "fysisk väg" som helst skulle kunna användas. Forskning ska utföras!! Annars får det väl bli egna script/objekt även där...

Spårledningar
Dessa objekt finns inbyggda i senare versioner av Trainz och möjliggör ett "spårlednings liknande beteende", funktionen är inte 100 procentig men borde räcka till för att åstadkomma en med verkligheten överensstämmande funktion hos vägskyddet. Spårledningarna fungerar till viss del som triggers men gör att det går att simulera ett helt korrekt beteende hos vägskyddet.

Jag har knåpat ihop en liten bild på hur ett standard vägskydd kan byggas, följande objekt saknas dock, kryssmärke, fällbom och OT-V.
Vsk skiss.jpg
När det gäller bilden så ska man ha i åtanke att den vänstra delen säkert har ett tågvägsberoende.

Jag är fullständigt medveten om att detta med spårledningar kan verka komplicerat, men det ser värre ut än vad det är och är fortfarande under testning.

mvh
Håkan

[blomsson]

Jag tror att många drar åt sig öronen och tycker att Spårledningarna, som jag nämner i mitt föregående inlägg, gör mitt vägskyddsprojekt onödigt komplicerat. Därför tänkte jag försöka att avdramatisera spårledningarna lite grann.
Och bara för sakens skull, låt oss börja med verklighetens spårledningar!
För dom som inte är intresserade av verkligheten, kan hoppa ner till avsnittet Spårledningar i Trainz!

Spårledningar i Verkligheten

Historik
Spårledningen är en ganska gammal uppfinning och det första patentet togs av en naturvetare från USA, William Robinson år 1872. Denna var med hänsyn till dåvarande teknisk av likströmstyp. Det fanns inga direkta användningsområden omedelbart men genom utveckling av strömkällor, kontaktledningar, reläer, mm kom spårledningarna att användas alltmer inom signal- och säkerhetstekniken.
Nuförtiden är spårledningarna en av de fundamentala komponenterna i de flesta moderna installationer världen över.

Uppfinnarverksamheten har varit livlig och enbart i USA har ca 2000 patent tagits ut under det första århundradet av spårledningsbyggande.

Några historiska data:

• 1903 - växelströmsspårledningar
• 1923 - hyttsignalering med hjälp av spårledningar
• 1933 - kodade spårledningar
• 1954 - överlagrade spårledningar
• 1967 - tonfrekvensspårledningar utan isolerskarvar, med generatorer byggda med halvledarteknik

De väsentligaste bidragen till spårledningstekninkens utveckling har naturligtvis lämnats av de stora järnvägsnationernas industrier och förvaltningar, främst USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike. I övriga länder har man främst ägnat sig åt att anpassa system och installationer efter elektrifieringsystem, aktuella störningskällor, klimat och liknande faktorer.

Uppgift
Spårledningens huvuduppgift är att fastställa om ett visst spåravsnitt är belagt av eller fritt från fordon. Även en väldigt primitiv utförd spårledning utför det jobbet, mycket av utvecklingsarbetet har bestått i att trygga en riktig funktion, även under ogynnsamma förhållanden.
Spårledningarna arbetar med s.k "enkel säkerhet" d.v.s spårledningens funktion övervakas eller kompletteras normalt inte med någon annan enhet. Detta innebär att man måste lita på att en spårledning ger en korrekt indikering och att ett fel yttrar sig på det minst farliga sättet.

Uppbyggnad
För att spårledningar ska kunna anordnas ställs vissa krav på spår och fordon.

Spår
Spåret ska ha någorlunda väl isolerande sliprar, vid träslipers används någon form av impregnering, t.ex. kreosot. Vid betongslipers används isolerande rälsbefästning, eftersom det har visat sig svårt att kunna isolera dessa tillfredställande.
Växlar och korsningar konstrueras så att de kan isoleras på kritiska punkter, även övriga anslutna anordningar måste kunna isoleras, t.ex. drag- och kontrollstänger för växlar, monteringsjärn, spårhållare osv.
Även vid bra isolering förekommer det alltid ett visst mått av läckströmmar.

Fordon
Kraven för fordon är att de som absolut ska fälla spårledningen säkert shuntar ut denna, för att uppnå detta får inte motståndet i en begagnad hjulsats överstiga 0,1 ohm.
Dessutom ska de fordon som absolut inte ska fälla en spårledning gå att isolera.

Spårledningen
En spårledning består av flertalet olika komponenter, kontaktförbindningar och förbindelseledningar för att säkerställa den elektriska kontakten mellan olika delar av spåret. Anslutningsledningar för att mata spåret och isolerskarvar för att separera de olika spårledningarna från varandra eller från oisolerade spåravsnitt.

De olika förbindelseledningarna och anslutningarna pinnlöds i rälslivet. Anslutningarna fastsätts med en kabelsko i en Y-förbindning medan de övriga löds direkt med kabelskon. Det finns även provisoriska anslutningar som skruvas fast runt rälsfoten.
Kontaktdon används för att belägga spåret och skapa ett eget skydd vid olika sorters arbeten i spåret, den gör samma sak som en hjulaxel helt enkelt!
Spårledningar 3.jpg

Isolerskarvar
Dessa finns i några olika typer, bl.a. Fiberskarv, Isolerande skarvstycken (Permali-skarvar) och Limmad och förspänd skarv, antagligen den vanligaste typen och är också ett krav på skarvfria spår. Den finns i två typer, prefabricerad i centrum hos en ca 5 m lång spårbit eller en typ som appliceras direkt i spåret.
Tror ju ni har sett isolerskarvar förut, men varför inte...
Spårledningar 4.jpg

Funktion
Spåret används som förbindelseledning mellan en spänningskälla och ett relä. När en hjulaxel kommer in på det isolerade spåravsnittet går merparten av strömmen genom axeln eftersom den har en väsentligt lägre resistans än reläet och dess serieresistans. Då blir reläet praktiskt taget strömlöst och faller efter någon sekund.
Populärt brukar man säga att hjulaxeln "kortsluter" spåret, detta uttryck bör helst inte användas eftersom en kortslutning innebär en strömrusning och ej är önskvärt. Ett bättre uttryck är "shuntning". Dock använder även jag slentrianmässigt "kortsluter spåret".
Eftersom reläet är trögt både i från- och tillslag hinner mycket korta störningar inte påverka reläet.

Den typ som används i Sverige är vilströmsspårledning med en matningspunkt och en eller två upptagspunkter. Vilströmsspårledning innebär att reläerna ligger dragna, spåret är fritt, med hjälp av en konstant ström genom spåret. Om spänningen eller strömmen försvinner (hjulaxel belägger spårledningen, anslutning går sönder osv) faller reläerna och spårledningen indikerar hinder!
I matningspunkten finns en likspänningskälla på 7V/6A ansluten (inge skönt att få en stöt av den kan jag intyga), med pluspol i ena rälen och minuspol i den andra rälen. Om två reläupptag finns krävs bägge reläerna dragna för att spårledningen ska vara hinderfri.
En spårledning får vara max 2500 meter lång, om den är längre än 200 m så finns det två reläupptag för att förhindra att jordmagnetiska störningar påverkar spårledningen. Avståndet mellan matning och upptag får vara max 1500 meter, matningen kan sitta var som helst mellan upptagen.

Under många förhållanden på elektrifierade banor måste matningen och upptagen vara försedda med drosslar (har högt motståndsvärde för växelström och lågt för likström) för att skydda spårledningskomponenterna från banström.

Spårledningen justeras in för att falla vid en spårspänning på 2,0 V, då drar reläerna för en spårspänning på ca 4,0 V, ofta ligger spårspänningen på 5-6 V vid fritt spår.

Batterireserv finns endast om spårledningen ingår i en anläggning som i övrigt har batterireserv, t.ex. linjeblockering eller vägskyddsanläggningar.

Två angränsande spårledningar ska ha olika polaritet för att upptäcka om en isolerskarv överleder, annars så "förlängs" bara spårledningen.

Två bilder på principuppbyggnad av spårledningarna:
Spårledningar 1.jpg
Spårledningar 2.jpg

S-räl och I-räl
Dessa begrepp används endast på elektrifierade banor. S-räl betyder "sammanhängande räl" och är den räl där lokströmmen går i retur till närmaste jordslutare och sedan vidare till omformarstationen, strömmarna kan redan för ett tåg uppgå till 400 A.
I-räl betyder isolerad räl och leder i princip endast spårledningsström. Alla motstånd och drosslar kopplas in mot I-rälen.

Där S-rälen behöver byta sida används en Z-förbindelse om skiftet sker i skarven mellan två spårledningar eller med två stycken Z-förbindelser om det sker mitt på en spårledning, fortfarande med två isolerskarvar förstås!
Spårledningar 5.jpg

Användningsområden
Spårledningarna används inom flera områden, ofta har en spårledning flera ändamål. Några områden är:

• hinderfrihetskontroll för körsignal,
• spärrning av växel under tåg
• låsning och upplåsning av tågvägar
• igångsättning och avstängning av automatisk vägskyddsanläggning
• tågankomstsignalering
• styrning av stationsautomat

Spårledningar i Trainz
Spårledningarna i Trainz (finns väl i T:ANE och senare) är inte så svåra att arbeta med (värre när man ska scripta med dem), de fungerar ungefär som vanliga Trackside-objekt.
Jag återanvänder en bild som jag skapade till en annan tråd:
Spårledningar 7.jpg

I rutan uppe till höger hämtas de två objektstyper som ska användas, Track Circuit Detector och Track Circuit Insulator. Detectorn är det som är själva spårledningsobjeketet och måste alltid namnges oberoende av system. Insulatorn är isolskarven och behöver (just nu) inte namnges. En spårledning utgörs alltid av en Detector och minst 2 st Insulatorer. En Insulator kan vara gräns för en annan spårledning.
Det gröna sträcket syns bara när propertyrutan är öppen och talar om hur just den spårledningen ligger och att den är fri, röd om den är belagd.

Bara för att tråden egentligen handlar om mitt vägskyddsprojekt så tänkte jag visa en bild på en del av testbanan som jag använder mig av och de spårledningar som ingår där:
Spårledningar 6.jpg
Jag kommer att gå igenom mera i detalj senare om hur det funkar. På bilden går det dock att se att isolerskarvarna kan gränsa till två spårledningar.
Spårledningarnas namngivning är standardiserad och används fullt ut. Man kan också se att igångsättningsspårledningarna (Siv och SIIv) är indelade i flera spårledningar och agerar som samlings- eller repeterspårledningar. Vilket innebär att en spårledning, t.ex. SIv endast är fri om samtliga ingående spårledningar är fria, detta är också något som används mycket i verkligheten.
Murarna som syns på bilden mellan spåren använder jag i Driver för att se var isolskarvarna sitter när jag testar.

Återkommer med mera om själva vägskyddet om ett tag!

mvh
Håkan

[ottoloppan@gmail.com]

Ser verkligen fram emot detta nya vägskyddssystem, hoppas på ännu mer detaljerade signaler då jag själv har riktiga signaler hemma som jag fått från gamla infrastuktursuppgraderingar, så kommer känna igen dom isåfall! Ser fram emot detta system!