|
Om det här är ditt första besök, se till att gå till vår FAQ (finns även länk till FAQ i navigeringsmenyn ovan). Du kan behöva att registrera dig innan du kan posta (finns även en länk till registrering i navigeringsmenyn ovan). För att titta på inlägg, välj det forum som du vill besöka från de som är listade nedan. |
|
|
Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
2002-12-10, 19:25 | #1 |
Senior Member
Reg.datum: Jul 2002
Ort: , , Sweden.
Inlägg: 123
|
Föredrag
Jag skrev ett föredrag om tåg till skolan, jag är inte så kunnig så kan ni hjälpa mig att förbättra det?
Dom första tågen (om man nu kan kalla det tåg) kom i mitten av 1700-talet, det var hästar som drog en vagn på räls. Dom första åren användes endast järnvägar i gruvor. Den första dokumenterade järnvägen ovan jord i Sverige låg i Höganäs, den stod klar 1798. Fortfarande drogs vagnarna av hästar. Ända sedan järnvägen kom har England alltid legat ett steg före svarige, så när Sverige höll på med hästar fanns redan det ånglok i England. I mitten av 1800-talet kom det fler järnvägar liknande den i Höganäs. Alla järnvägar i Sverige på den tiden var för gods inte för passagerare. Den första järnvägen för passagerar trafik var Frickstads banan. Den startade 1840 med hästar och fick ånglok 1856. Den första tanken om en ”statens järnvägar” kom från Adolf Èugen von Rosen, han hade fått sin ide från Storbritannien. När han kom hem från England sökte han tillstånd att få bygga ihop dom viktigaste järnvägarna. Men von Rosen måste ha räknat fel någonstans för när han hade byggt en lite bit av sträckan Stockholm-Göteborg tog pengarna slut. Von rosens planer kom att vecka en debatt både i riksdagen och bland folket i städerna, det fattades ett riksdags beslut om att man skulle bygga fem s.k. Stambanor. Stambanorna skulle drivas av staten och små lokala järnvägar skulle gå som komplement till stambanorna. Det bildades en kommitté som skulle ge förslag om hur banorna skulle gå. Det blev många strider om vart dom fem stambanorna skulle gå, ingen ville ju ha en järnväg mitt i sin åker. Det första spadtaget togs 1855 vid Alingsås. Undan för undan kunde man enas om hur stambanorna skulle gå. 1862 var västrastambanan klar, den gick mellan Stockholm och Göteborg. Nu var det möjligt att resa mellan landets två största städer på drygt en dag. Staden fortsatte att bygga järnvägar, 1882 nådde man Storlien och boden nådde man 1894. Samtidigt som staten byggde ut hade ett Engelskt förtag byggt malmbanan mellan Gällivare och Luleå. På malmbanan fraktade man malm från gruvorna till stora fartyg i Luleå. Utbyggnaden till Narvik i Norge blev klar först 1902, nu kunde man frakta malm från Kiruna direkt till Atlanten. Statens Järnvägar beställde sina första lokomotiv från en ny fabrik i Manchester. Staten uppskattade att man kunde sätta ihop sitt eget lokomotiv med dom egenskaperna som passade bra för en enskild sträckning. Detta företag levererade lok till SJ under 20 års tid. 1856 levererades dom 6 första loken, loken nr. 1-3 fick namn efter kung Oscar den 1: es söner: Karl, Oskar och August. Nr. 3 finns kvar på Sveriges Järnvägs museum i Gävle. När dom engelska ångloken blev för omoderna började man tillverka lok i Sverige. Det största företaget hette Nohab, det står för Nordqvist och Holm AB. Nohabs första lok för SJ var A-loket. A-loket började tillvärkas 1906 och slutade tillvärkas 1909. A-loket var ett s.k. snälltågslok, det betyder att loket har stora hjul och en hög toppfart men accelererar långsamt. Loket var ett överhettnings lok, det innebär att ångan i loket hettas upp från 125 grader till 300 vilket ger en högre effekt. Det tillverkades totalt 29 st A-lok. Ett annat lok är R-loket. R-loket tillverkades också av Nohab i trollhettan. R-loket gick på malmbanan mellan Kiruna och riksgränsen. R-loket hade 5 st. små drivande hjul på varje sida, detta gjorde att loket kunde dra 28 st malmvagnar. R-loket tillverkades mycket olägligt för bara fem år senare elektrifierades malmbanan och loken blev omoderna. Ett av SJ:s mest använda och populära lok är B-loket. Det tillverkades hos Nohab under åren 1909- 1919. B-loket har tre stora drivande hjul, ett sånt lok kallas Allround typ. SJ använde B-loket både till gods tåg och till passagerar trafik. B-loken var så bra så att man så sent som 1944 beställde tre stycken. Det största av alla svenska ånglok är F-loket. Det hade lika många drivande hjul som B-loket men hade ett löphjul under hytten. En av anledningarna för SJ att ta fram ett så här stort ånglok var att det hade komm |
|