Ynklige Yngve

[lan]

1909 beslöt SJ att låta konstruera ett lokaltågslokomotiv med enmansbetjäning, säkert föga populärt bland lokförarna som nu skulle agera både förare, eldare och konduktör. Loket är rätt originellt såtillvida att vattentanken låg mellan ramarna, kolförråden i hörnena baktill i hytten, detta för att medge en dörr mitt bak på hytten och passage längs pannan för personal. övergångsbryggor fanns både fram och bak och handräcken längs gångborden. Slidstyrningen var av typ Gölsdorf, ett österrikiskt patent med mycket låg friktion. Den korta pannan (2,2 m mellan plåtarna).

Varför jag bygger Y-loket? Jo Säröbanan hade ett (5")!

Har lagt in en "buildingbox":

[Bengan]

Du är då makalös.
Här kommer det ena roliga ångloket, efter det andra.
Det är så, att man inte finner några ord.
Kan bara säga läckert.

[lan]

Tack Bengan,
om du bara visste hur kul det är att bygga! Det är som Meccano men billigare och resultatet blir bättre! Jag väljer en lämplig del i min "bygglåda = massor av delar" och infogar den, vrider, vänder och skalar och flyttar på plats. En bild på Louis Adolf Gölsdorfs slidstyrning i vardande:

[lan]

Jag var nog lite fel ute när det gäller konstruktören av denna slidstyrning, det var nog inte pappa Louis Adolf utan sonen Karl Gölsdorf som stod som konstruktör och innehade patentet, men "farsgubben" var nog med på ett hörn? Nå iallafall, arbetet går vidare:

Excenterrörelsen är lika lång som kolvslaget eftersom excenterstången är fäst i samma punkt som koppelstänger och vevstakar och rörelsen överförs till sliden via främre och bakre försprångsstänger, mm. På första bilden är det blå excenter-försprångsmekanismen och det gula själva slidmekanismen.
Den andra bilden visar hela drivet där hjul, koppelstänger, vevstakar, kolv och tvärstycke är animerade och klara, så nu gäller "booning" för att få slidrörelsen trovärdig! Det är små rörelser som sliden gör.
Tyvärr kan man inte animera den "raffinerade" omkastar-mekanismen eftersom den styrs av färdriktningen och det har Auran/N3V (ännu) ej implementerat i "Kind Bogey".

Kuriosa är att slidstyrningen fick namnet JOY, kanske för att den innebär sån glädje att konstruera???

[lan]

Här ser Yngve verkligen ynklig ut, men det är bara för att testa boggin, och se den fungerar utan ett enda fel (kors i taket!). Själva bodyn är endast golvplåten, resten av virrvarret är från Ke som jag klonat:

[lan]

Börjat "merga" in delar från andra lok, förträdelsevis från Ke. Hytt och massor med detaljer fattas ännu men det är ett ganska enkelt jobb, Sen skall ju en ny textur göras av Kes och då blir det en del att göra med ommappningar och annat, men i rena glädjen att Gölsdorfboggin fungerade direkt kunde jag inte låta bli!

[ekankal]

Någon större brist på fina svenska ånglok, lär vi nog inte lida av, tack vare dej .

[lan]

Ursprungligen postat av ekankal

Någon större brist på fina svenska ånglok, lär vi nog inte lida av, tack vare dej .

Ekan:
Nä, det går av bara farten nu!

Jag vet att du har en förkärlek för att åka "öppet" så jag visar några bilder på Litt Y Cabriolet, när hytten är gjord blir den en Sedan. Men detta ger ett utsökt tillfälle att kolla att förarn inte hänger i luften t.ex, sen skall man väl egentligen ha en snygg böna som "eldare" när man kör Öppet och då sitter det inte fel med en sen kvällstur, eller hur ?-)

[lan]

Den saknade hytten gjorde att lokföraren kom ner på jorden (eller iallafall på golvet)!

Nog tjôtat för idag!

[lan]

Plockat på och mappat hela dan, nu återstår kollasten, fixa skuggan och en plausibel axeltrycksskylt på fredag. Nu ser inte Yngve så ynklig ut längre, eller hur?

[korvtiger]

Jag har följande uppgifter:
Y 989-992 Axel I: 13.3 ton Axel II: 14.3 ton Tot vikt: 27.6 ton Vatten 2.4 kbm Kol 0.8 ton
Y 993-998 Axel I: 13.5 ton Axel II: 13.4 ton Tot vikt: 26.9 ton Vatten 2.4 kbm Kol 0.65 ton

Slidstyrningen, enligt Gölsdorfs modell visade sig mindre hållbar, så alla lok förutom nummer 995 skrotades mellan 1933-1938. Samtliga lok byggdes 1909, så karriären blev inte så lång för dem.

[lan]

Tack Korvtiger, skall just till att justera littskylt och axeltryckskylt så det kommer lägligt.
Nej, Y blev ju ingen favorit, kanske mest för enmansbetjäningen men också för en dåligt underhållen Gölsdorfstyrning, som i Österrike fungerade väldigt bra! Sen var nog Yngve lite klen att dra längre lokaltåg som ju behövdes mer och mer. Lustigt nog var Säröbanans 5:a i drift till 1955 och tycks ha fungerarat bra in i det sista när ledningen insåg att enmansbetjäning blev tvåmansbetjäning, Lokförare + Eldare/konduktör.

Skickar lite data till dig ur boken om Säröbanan:

[ekankal]

Ursprungligen postat av lan

Nu ser inte Yngve så ynklig ut längre, eller hur?

Nää, nu ser det lika propert ut som alla dina andra ånglok gör, skitsnyggt m.a.o. .

[spyfrog]

Ursprungligen postat av lan

Tack Korvtiger, skall just till att justera littskylt och axeltryckskylt så det kommer lägligt.
Nej, Y blev ju ingen favorit, kanske mest för enmansbetjäningen men också för en dåligt underhållen Gölsdorfstyrning, som i Österrike fungerade väldigt bra! Sen var nog Yngve lite klen att dra längre lokaltåg som ju behövdes mer och mer. Lustigt nog var Säröbanans 5:a i drift till 1955 och tycks ha fungerarat bra in i det sista när ledningen insåg att enmansbetjäning blev tvåmansbetjäning, Lokförare + Eldare/konduktör.

Skickar lite data till dig ur boken om Säröbanan:

Enligt följande post på Järnvägshistoriskt forum, http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=91171 , så hade litt Y bara ungefär motsvarande 290 hk. Så jag kan förstå att det var lite klent.

När det gäller modellen så är den ytterligare en fantastisk modell på rekordtid.

[korvtiger]

Det tar sig. Y var ju SJ's klenaste loktyp och med sina futtiga 290hk kan jag förstå att de slopades tidigt. Jag är dessutom förvånad att loktypen klassas som tåglok och inte växlingslok. Det kanske var där som slidstyrningen gav vika, att man mot slutet satte in dem i växlingstjänst vilket sliter mycket på slidstyrningen som länkas om mellan sina ändlägen ständigt.

Sprang för övrigt på en sen bild på Y 990, tagen 1932 då loket bara hade 4 år kvar till slopning:
http://www.sikasbulletinen.se/res/In.../loket1932.jpg