LAns Bergskärningar och Tunnlar

[lan]

... av dubbelspårstunnlar och tillhörande bergskärningar samt uppdatering av enkelspårstunnlarna står för dörren.

Nils har gjort en fin manual som beskriver hur man riggar dubbelspårstunnlarna. Den duger för enkelspår också som är mycket "enklare" att rigga.

Nyheten med tunnlarna är den s.k. "korallormen" som markerar var kontaktledning och spårmitt skall placeras.

Dubbelspårstunnlarna har en kontaktledning med fästen endast på ena sidan.

Nils manual ger tipps om hur man riggar tunnlar på plan mark - hur man går tillväga på sluttande och kuperad mark blir föremål för utredning av vertexjustering, tunnelknivslipning m.m. men Nils har hyfsad koll på detta !

[ekv]

Tack LAn och Nisse för allt ert arbete med skärningar och tunnlar. En ofattbar skatt.

Vänligen

[Nils Blid]

Tack - men vi är inte färdiga ännu.

Nisse

[ekv]

Hej LAn och Nisse!

Några frågor om TUB tunnelkniven:
1. Spelar det någon roll hur kniven är vriden (roterad) vid "utskärning"?
2. Hur högt upp i vertikalled ska kniven ansättas mot "gridden"?
3. Beror storleken på minsta utskuren yta på vilket grid-avstånd man använder, 10*10=100 m2 eller 5*5=25 m2?

Vänligen

[lan]

Ursprungligen postat av ekv

Några frågor om TUB tunnelkniven:
1. Spelar det någon roll hur kniven är vriden (roterad) vid "utskärning"?
2. Hur högt upp i vertikalled ska kniven ansättas mot "gridden"?
3. Beror storleken på minsta utskuren yta på vilket grid-avstånd man använder, 10*10=100 m2 eller 5*5=25 m2?

1. Nej, det spelar ingen roll.
2. Rakt uppifrån och nära brukar bli bäst, och wireframe mode. Klicka alltid mitt i en 10x10 m ruta ! *
3. Nej, minsta utskurna yta är 10x10 m = 1 ar.

*) "Kniven" är eg. bara en mesh som ligger långt under markytan och är med bara för att man skall se nåt rakt uppifrån. Själva funktionaliteten beror på taggarna "snapmode 1 och dighole 1,1.

[Nils Blid]

Järnvägen Åmål Ö - Svanskog (ÅmÅJ), som trafikeras av museiföreningen JÅÅJ, är en unik bana eftersom den har två (2) tunnlar. Den s k Bollsbytunneln är dessutom Sveriges högst belägna och komplicerad till tusen; den har olika in-och utgångshöjder, är böjd och mitt inne i tunneln ligger banans högsta punkt.

ÅmÅJ ligger sen en tid tillbaka ute i Forum, men nu sker en revidering av olika skäl - och varför då inte passa på med en hårdtest av LAn:s förträffliga tunnlar.

Dock går det inte att på grund av "DEM-tekniska" skäl att kopiera den riktiga Bollsbytunneln i Trainz-banan - men Hamntunneln under delar av Åmål duger bra eftersom in- och utgångshöjderna är olika.

Första försöket gjordes med två tunnelsegment, men mitthöjden (plus en meter) fungerade inte bra. Nästa försök gjordes med tre segment. Jag höjde alltså tunneln en meter på en kortare sträcka med hjälp av två tunnelvertex och två spårvertex. Resultatet blev en något lutande böjd tunnel med en backe upp och ner i mitten. Testkörning med 150 tons tågvikt gav önskat resultet - d v s hastighetsminskning i tunnelns mitt.

Jag har dessutom bilder av tunnlarnas portaler. Med hjälp av ryske Pofigs träd och buskar har jag försökt att kopiera tunnlarna. Det visade sig vara betydligt svårare än tunnelbygget. Varje objekt skulle anpassas till såväl höjd som plats - ett pirrigt jobb som tog en evinnerlig tid.

LAn:s tunnlar är extremt flexibla. Man kan exempelvis göra en lutande S-tunnel med berg- och dalbana inuti. Det är nog bara fantasin som sätter gränser.

Här under en bukett bild med Trainz-tunnlarna, bilderna (dubbelbilden), öv ersikt Hamntunneln och ett närskott på LAn:s skärning.

Nisse