Plåtvagnsprojekt

[Ursus94]

Det är alltid lika intressant att läsa dina inlägg! Du verkar lägga ner mycket tid på att få dina vagnar så korrekta så möjligt, vilket är mycket roligt! Det gör att man får en bättre helhet för vilken typ av tåg vagnarna gick i och vilken tidsperiod de användes.

[korvtiger]

Då har vi tagit oss igenom samtliga enklassiga vagnar bland boggievagnarna av modell 91, förutom Co4, vilken enbart byggdes i 4 exemplar och som jag därför valt att hoppa över. (Och tekniskt sett en vagn till, men den kommer vi till lite senare i etappen)


BCo1 (modell 1897) nummer 1082

Första blandvagnen är BCo1 modell 1897. Varför 1897? Var det inte vagnar av modell 1891 som stod på schemat? Jodå. Men det byggdes nämligen två serier med vagnar med något olika utseende som båda började att levereras före 1902, alltså innan man börjat skilja boggievagnar åt med en siffra efter boggienollan. Så dessa båda typerna hette BCo fram till 1902 och ville man skilja dem åt så kallade man dem modell 1893, eller 1897, efter det året som första vagnen av den typen levererades. Båda modellerna hade tre andraklasskupéer med tredelade fönster, men tredjeklassdelen skiljdes åt. md97 som jag har byggt hade fem stycken vanliga tredjeklasskupéer, men md93 hade istället tre salonger bestående av två hopsatta tredjeklasskupéer helt avgränsade med en vägg i mellan.
Man kan lätt skilja de båda typerna åt på bild, då den äldre modellen 1893 har ett dubbelfönster längst ut i tredjeklassänden på vagnen, istället för det lilla enkla toalettfönstret som syns på bilden på modell 97 här ovan.

Samtliga vagnar av littera BCo1 var sovvagnar, så att man kunde använda andraklasshalvan som sovvagn, men däremot så var tredjeklassavdelningen endast sittvagn med träbänkar. Från sekelskiftet så började man att måla andraklassavdelningen i förstaklass-blå färg, för att indikera att det gick att använda den som både första och andraklass. Det kommer att finnas en sådan blå/röd textur att byta med, samt en brun.

Sedan så kom moderniseringsvågen på 20-talet och även BCo1: orna drabbades. 1930 så gick 19 vagnar av den äldre modellen kvar som BCo1 i oförändrat skick och de resterande 4 hade omlitterats till BCo3. Skillnaden var att man bytt de bäddbara sofforna i andra klass till enbart sittsoffor från 1925. Ursprungligen byggdes 23 BCo1 modell 1893.
Av den nyare modellen som jag byggt så hade man 1930 moderniserat 19 av vagnarna till BCo7 med täckta övergångar, men fortfarande med sina ursprungliga -91-boggier. De 43 resterande vagnarna hade fått sofforna i andraklass utbytta till obäddbara soffor och även de hade littera BCo3. En sista vagn, 1201 har jag hittat som skrotades efter en olycka i Lännersta 1928. Detta summerar alltså till 62 vagnar BCo1 modell 1897.

Ovanligt nog så finns ett exemplar av denna vagnstyp bevarad, dock av den äldre modellen. Det är nummer 1032 finns på JvM i Gävle och är restaurerad till nära originalskick. Bengan har bilder på den från TÅG150 då den ingick i sekelskifteståget. Som det ser ut nu så kommer jag inte att bygga denna äldre BCo1 modellen.

[korvtiger]

Vagn nummer fem i denna etapp blir littera ABo1. Detta är den första boggievagnen som SJ beställde och därför också den första modell -91-vagnen, samt den första boggievagnen hos SJ överhuvudtaget. Passande nog så fick den första vagnen nummer 1000 (dock så verkar det som om man hoppade en bit i nummerserien för att få ett fint jämt nummer för boggievagnarna, och sedan fyllde på upp till 1000 med nya tvåaxliga vagnar som köptes eller övertogs efter det.)


ABo 1005 (senare ABo1 1005, efter 1902)

Före 1902 så hade dessa vagnar två litteran, dels ABo och dels Ao, även om det var samma vagn. Vagnen bestod till hälften av helkupéer och till hälften av halvkupéer. De första 16 vagnarna hade fasta ryggstöd i halvkupéerna, vilket innebar att de kupéerna bara kunde användas som förstaklasskupéer då vagnarna gick som sovvagn. (eftersom man sov två personer i våningssängar i andraklass)
Dessa första vagnar var målade vid leverans som på bilden, med olika färg för olika avdelningar lokomotivgrön/ultramarin och vad det verkar utan vändbara skyltar för 1/2-klass. Senare levererade vagnar var helt målade i ultramarin och hade vändbara skyltar. Vissa vagnar fick skjutdörrar mellan halvkupéerna så att de gick att öppna upp till helkupéer.
Det var de första 5 vagnarna som hade litterat Ao, varför vet jag inte och jag hittar ingen information om att de skulle skilja sig mot ABo. Troligtvis ändrade man litterat rätt snabbt efter det till ABo, men tyvärr har jag inga dokument över omlitteringar som är äldre än 1896 och Ao nämns inte i några dokument jag har. Vagnen jag byggt, 1005, var i alla fall en ABo, alltså den första med det litterat. Vagnen tillhörde den första serien levererad 1891 från Kockums mekaniska verkstadsaktiebolag.

Totalt byggdes 68 ABo1 vagnar och var de tog vägen på 20-talet har jag berättat tidigare.

[korvtiger]

Det har tagit ett tag sedan senaste vagnen, för jag var tvungen att bygga om stora delar av korgen igen, men nu är den här, låt mig presentera: tredjeklass/resgodsvagn CFo.


CFo 1284

Även detta är en gammal bekant, nämligen den vagnstyp som senare blev CFo5 som vi såg i moderniserad variant i förra etappen. Man byggde mellan 1900 och 1907 totalt 26 vagnar med littera CFo och det ändrades till CFo1 1909 då man började tillverka CFo-vagnar för kontinentaltrafiken som då fick littera CFo2.
De två första vagnarna skiljde sig till utseendet, vilket jag påpekat tidigare, men jag har nu hittat varför de skiljde sig. Dessa två första vagnar var smalare, hade skjutdörrar och bara fyra kupéer med tredjeklass, istället för fem, för att dessa skulle kunna gå som följevagnar till kungavagnarna. (Man hade en smalare normalprofil utomlands, därav att vagnarna var smalare, så att man kunde köra med dem ute i Europa) Dessa två såg likadana ut hela sina liv.

Men resterande vagnar såg ut som denna modell gör fram till 20-talet, då de som jag förut berättat om byggdes om till den spännande vagnstypen CFo4. Man byggde då in ena änden av vagnen, den som passagerarna satt i, men lät den andra änden behålla sin öppna gavelplattform. Alla dessa vagnar, både som CFo/CFo1 och CFo4 hade istället för skjutdörrar, vikdörrar som var insänkta i nischer i vagnssidan för att inte sticka ut så mycket då de var öppnade.
Längs ut i resgodsänden av vagnen fanns en lite kupé för konduktören.
Individen, nummer 1284 byggdes 1901 av Aktiebolaget Södertälje Verkstäder och byggdes om till CFo4 1925. Så här såg den ut på leveransfotot.

[stickanw]

Svårt att veta vad man ska säga för ord räcker inte till riktigt ibland. Fantastiskt vilket jobb du gör och resultatet ser ut att bli därefter. Liknande vagnar användes som arbetsvagnar när jag var barn (under femtiotalet). Kommer ihåg tredjeklass träbänkarna, som barn var det mycket bekvämare med trådhyllorna för bagage och kläder. Fungerade bra som hängmattor, farsgubben däremot han kunde sova varsom helst. Han hade också den märkliga egenheten att han sov mest hela sträckan mellan Boden och den tillfälliga arbetsplatsen, vaknade när sista infartsväxeln passerades och plockade ihop sina grejor och var klar när tåget stannade oavsett station. Han var vagnsreparatör på den tiden också trots att han inte hade den utbildningen. Normalt tillhörde han bangårdspersonalen men på den tiden var många Sjanställda mångsysslare. Nog om det, vagnarna var ofta halvinredda med utrymme för verktyg och redskap i den oinredda delen. Jag kommer inte ihåg om det var någon annan färg än SJbrun utanpå men plattform och grindar fanns kvar.
Kul att du fortsätter med dina projekt.

Stickanw

[Nils Blid]

Ursprungligen postat av stickanw

Svårt att veta vad man ska säga för ord räcker inte till riktigt ibland. Fantastiskt vilket jobb du gör och resultatet ser ut att bli därefter. Liknande vagnar användes som arbetsvagnar när jag var barn (under femtiotalet). Kommer ihåg tredjeklass träbänkarna, som barn var det mycket bekvämare med trådhyllorna för bagage och kläder. Fungerade bra som hängmattor, farsgubben däremot han kunde sova varsom helst. Han hade också den märkliga egenheten att han sov mest hela sträckan mellan Boden och den tillfälliga arbetsplatsen, vaknade när sista infartsväxeln passerades och plockade ihop sina grejor och var klar när tåget stannade oavsett station. Han var vagnsreparatör på den tiden också trots att han inte hade den utbildningen. Normalt tillhörde han bangårdspersonalen men på den tiden var många Sjanställda mångsysslare. Nog om det, vagnarna var ofta halvinredda med utrymme för verktyg och redskap i den oinredda delen. Jag kommer inte ihåg om det var någon annan färg än SJbrun utanpå men plattform och grindar fanns kvar.
Kul att du fortsätter med dina projekt.

Stickanw

Därmed har Korvtigers CFo inte bara ett yttre rikligt liv utan även ett inre.

Bra berättat, stickanw.

Nisse

[korvtiger]

Tackar för intressant historia stickanw! Bagagehyllorna var tydligen ett populärt substitut för säten, här en bild från samlingsportalen tagen av Lennart Nilsson (Ja, den Lennart Nilsson! Han är och har länge varit en tågentusiast) ca 1955:
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KBDB16472

Det var vanligt att gamla träramsvagnar med öppna plattformar fick ett andra liv som verktygs- redskaps-, bangårds- eller tjänstevagnar. Dessa var ofta målade i en mellangrå färg med data och uppmaningar om att vagnen skulle växlas försiktigt påmålat på sidan. En bild hittade jag, med två tjänstevagnar i bakgrunden:
http://www.samlingsportalen.se/getit...m_KBDB12923_01

Det är ofta dessa vagnar som överlevt till idag då de kunnat återställas till originalskick. Tyvärr så saknas ju av naturliga orsaker inredningen.


BFo 1279

Nästa vagn som kommer ut ur verkstaden är syskonvagn till CFo, nämligen BFo som vi också har hört talas om tidigare, nämligen vagnen som senare genom BFo4 blev BFo5 som vi såg i förra etappen. Dessa vagnar byggdes i 18 exemplar mellan 1900 och 1904 som jag sagt tidigare, dock så misstänker jag att de precis som CFo behöll sitt littera BFo fram till 1909 då 1:an hakades på då man började att leverera kontinentalvagnarna som alla fick siffra 2. Dock så tillverkades det aldrig några andra BFo-vagnar än dessa. Som tidigare sagt så blev de BFo4 på 20-talet med skjutdörrar och passageraränden inbyggd och därefter byggdes de om till BFo5.