T:ANE Byggforum

[lan]

... vore ju kul om man kunde få in som attached-spline i PT, men jag är rädd att den då måste vara definierad i skriptet som styr systemet i PT.
Men den går ju att göra som trackside spline, loddad så att den följer spåret även i kurvor. Frågan är vilket avstånd det skall vara mellan skarvarna.
Korvtiger föreslår 10m räler som ju var den längd man hade när rallare byggde våra järnvägar - 4 st kunde hantera en över 300 kg tung räl.

Skarvjärnet ni ser på bilden är för 1435 mm 32,7 kg/m.

[Bengan]

Hade för mig, att det var 12 meter. Men korven brukar ha koll på sånt, så jag säger inte emot.

[korvtiger]

Det är nog något som kommer att implementeras i PT framöver kan man tänka, splines blir nog lite träliga att ha att göra med.
Men skarvjärnen var ofta av L-profil, det var endast spårmodeller med låg vikt och av äldre modell som hade platta skarvjärn. Man började använda L-järnen när banornas belastning blev tyngre, så jag tror att du ska använda platta skarvjärn enbart på 15kg/m 600mm spåret.
Såhär ser de ut:
http://www.gotlandstaget.se/bild/2014/140221_10.jpg
Ritningar finns här, det är framförallt de nedtill på sista sidan som gäller:
www.gmjs.se/standard/JB01-01.pdf

Har läst lite i Banläran och har kommit fram till att framförallt följande rälsvikter användes i SJs huvudspår år 1914:
40.5kg/m (md 1896, rälslängd: 10m, 12m eller 15m) standard för huvudlinjer söder om Storvik, samt Malmbanan. 2578km av SJs huvudspårslängd hade denna modell år 1914. (51.7% av total huvudspårslängd)
34.0kg/m (md 1899, rälslängd: 10m) standard för bandelar norr om Storvik. 1325.1km av SJs huvudspår 1914 hade denna modell. (26.5% av total huvudspårslängd)
27.5kg/m (md 1878, rälslängd: 7.315m eller 10m) vanlig på bandelar i norr med mindre trafik, 14.24% av SJs huvudspårslängd 1914 bestod av denna modell.
(Total huvudspårslängd 1914: 4991km)

Fram till 1930 är det fortfarande dessa rälsvikter som majoriteten av SJs huvudspår består av, även om det dykt upp ett fåtal nya modeller.

På sidospår så var det nog en väldigt blandning på spårmodeller. Där lade man säkert gamla huvudspårsräler som blivit för klena, men som fortfarande inte hade blivit för slitna.

Bengan: Inget fel på ditt minne, 12 meter var en ganska vanlig längd också, liksom 15 meter. Det berodde nog på var man skulle lägga rälsen vilken längd man använde. Se ovan för vilka längder som var standard för tre av de vanligaste rälsmodellerna.

[lan]

Tack Korvtiger, insatt som vanligt! En sak är jag dock skeptisk till - rälsskarvar placerades aldrig mitt emot varandra! Det har min morfar (som var rallare i sin ungdom från 1880 till ca 1910) berättat för mig i min ungdom på 1950-talet. Bilden från Gotland är ju rätt modern. Min morfar var visserligen väldigt gammal och jag väldigt ung, men redan då tågdåre som tålmodigt lyssnade.

Det spelar ingen större roll för att få skarvarna att hamna mitt emellan två sliprar är ändå hopplöst med PT där slipersavståndet varierar en del.

Jag har snickrat lite på skarvjärnen idag och infört en "movetarget" som jag och Svenolov införde när vi jobbade med signalerna. Den syns bara i Surveyor.
Skarvjärnen är trackside och man jobbar i wireframe mode går utsättningen snabbt och problemfritt. Spårradier på 2m klaras av. tre bilder:

[korvtiger]

I Amerika använde man ibland växelskarv, alltså att skarven på det ena rälen låg mitt emot mittpunkten på den andra rälen.
I Sverige var det standard att ha skarvarna mitt för varandra (likskarv), men man experimenterade nog med att ha skarvarna i zick-zack, (växelskarv) under 1800-talet och tidigt 1900-tal, så det är fullt möjligt att din morfar lagt spår med växelskarv.
Dock enligt Banläran(1916):
"Med växelskarven avses att erhålla en lugn och jämn gång hos tågen. Detta torde nog vara fallet vid nyanlagda spår, där skarvarna ännu icke blivit nedtryckta. Vid äldre banor däremot bliva skarvstötarna dubbelt flera än vid likskarv, utan att de bliva avsevärt svagare. Därjämte har det visat sig, att rälen mitt emot en växelskarv har benägenhet att slås ut. Att växelskarven i Amerika har visat sig så lämplig, torde bero på konstruktionen av vagnarna"

Sedan så kan det ju hända att skarvarna inte hamnar exakt mitt emot varandra i kurvor, men man använde då "korträler" i innerspåret som var räler som var 0.2m kortare än en normallång räl. Dessa skulle läggas in då den ena rälssträngens skarvar förskjutits 0.1m före den andras. Så mer avstånd än så mellan två motstående rälsskarvar var det nog aldrig i spår under 1900-talet. Kikar man på gamla bilder från 1910-talet så ser man att skarvarna ligger mitt emot varandra (finns hur mycket exempel som helst på samlingsportalen):
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KDAB00054
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KDAA01344
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KDAB00056

Har lyckats hitta en bild med den skarv som du har byggt från sent 1800-tal. Vet ej om det beror på en förskjutning av ena rälssträngen, eller om det är medvetet:
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KABA00484
Finns dock mängder med exempel även från 1800-talet med likskarv:
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KBIA04226
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KCAA01336

En anledning som jag tänker mig till att man inte vill ha en likskarv med den ena skarven förskjuten några decimeter, så som du byggt, är att sliprarna närmast skarven ligger närmare varandra. Så om man har två skarvar nära varandra så måste man ha flera sliprar som ligger nära varandra vilket nog leder till att man måste ha en sliper extra per rälssektion, vilket är dyrare.

[lan]

Ja Korvtiger, du har säkert rätt, morfar var ju med och byggde malmbanan under engelskt ledarskap och möjligen har man experimenterat med växelskarv, men som sagt morfar var gammal och det var kanske en sak som satt kvar, likskarv hade han väl glömt!

Har gjort om skarvjärnen enligt ritning och de ligger nu i "likskarv".

(en lustig sak är att min "movemarker" bara sätts ut när man lägger till en rälsskarv men nästa gång man går in i Surveyor är de borta, men skarvarna går bra att flytta så själva pekplattan under rälsen finns kvar)

[Bengan]

Ursprungligen postat av lan

Ja Korvtiger, du har säkert rätt, morfar var ju med och byggde malmbanan under engelskt ledarskap och möjligen har man experimenterat med växelskarv, men som sagt morfar var gammal och det var kanske en sak som satt kvar, likskarv hade han väl glömt!

Har gjort om skarvjärnen enligt ritning och de ligger nu i "likskarv".

(en lustig sak är att min "movemarker" bara sätts ut när man lägger till en rälsskarv men nästa gång man går in i Surveyor är de borta, men skarvarna går bra att flytta så själva pekplattan under rälsen finns kvar)

Bara en ny dum idé från mig.

Går det att lägga till något ljud på det hela, så att man får fram det klassiska dunk, dunk. dunk, dunk varje gång man kör över en skarv.