HB Vägskydd

[benkegbg]

STL (STW) vägskyddssystem har jag använt i tidigare Trainz-versioner. De är, som lan säger, "bökigt att bygga, namnsätta och ställ in".
Jag tror att merparten av oss Trainz-byggare vill ha enkelhet, men också ett väl fungerande system.

Själv har jag gått över till att använda fransmannen "vincentrh" (kuid 458053) och hans "TRC"-system:LÄNK.

Detta system är inte "svenskt". Det är amerikanskt, engelskt eller franskt.

Det bygger på ett enkelt system med en trigger som styr vägskyddets objekt. Namngivningen i hans manual säger "siffra&siffra", men jag har provat att skriva "bokstavsiffra&siffra", där bokstav kan vara en förkortning på platsen. Exempelvis Bra8&3 istället för bara 8&3. Det fungerar. Antar att det viktiga är att "&"-tecknet finns med i namngivningen...?

Har också upptäckt att man inte behöver ha en "invisible crossing" för att bommarna ska gå ner. Det går lika bra att sätta ut bommar separat utan vägbiten, om man exempelvis vill ha ett skydd enbart för fotgängare. Det finns flera variationer för att bygga en övergång. Exempelvis en komplett vägbit med bommar, såväl för 2-filig väg som 1-filig. Dubbelspår och enkelspår i 30 graders vinkel, med mera.
Men som sagt, det är med amerikanskt, engelskt eller franskt utförande, inte svenskt. Dock enkelt att bygga.

Hälsningar

[blomsson]

Tänkte svara på inläggen och berätta lite om hur jag har tänkt mig att HB Vägskydd ska fungera.

Ursprungligen postat av lan

Obevakade (tavlor längs vägen vid övergången och vissel- och varningstavlor längs spåret), dessa berörs ju inte då de saknar funktionalitet.

Om objekten bara är till för kosmetika så stämmer det, men ska vägtrafik stanna för fordon som passerar plankorsningen så krävs det ändå en "crossing" funktion.

Ursprungligen postat av lan

Öppna med ljus- och ljudsignaler (tavlor, klockor och ljussignaler vid vägen och varningssignaler längs spåret)

Dessa går under benämningarna C-, D- eller C/D-anläggningar. Ljus-, Ljud- eller Ljus/Ljud-anläggningar. Finns även andra enklare former av övervakning bl.a Ägovägssignaler som numera heter Enkel ljussignal, som även kan placeras under denna kategori.

Ursprungligen postat av lan

Stängda med ljus-, ljudsignaler och bommar eller grindar

Inom denna kategori finns A- och B-anläggningar. På icke fikonspråk, hel-och halvbomsanläggningar.

Man kan även lägga till Plattforms(bommar)-anläggningar och Gång- och Cykel-anläggningar, som kan finns under alla kategorier, dels beroende på epok men också beroende på de lokala förutsättningarna vid plankorsningen.

Ursprungligen postat av lan

Jag önskar Håkan lycka till med HB Vägskydd !!!

Tack, går säkert åt!

Ursprungligen postat av lan

STL Vägskydd (som väl bygger vidare på STWs) fungerar men är bökigt att bygga, namnsätta och ställa in , idén med mastrar längs spåret är väl bra, men hopkopplingen är mödosam.

Det de flesta vill ha är nog ett superenkelt och superlogiskt system som är lätt att bygga upp och namnsätta men det förblir väl en utopi.

Ursprungligen postat av benkegbg

STL (STW) vägskyddssystem har jag använt i tidigare Trainz-versioner. De är, som lan säger, "bökigt att bygga, namnsätta och ställ in".

Jag tror att merparten av oss Trainz-byggare vill ha enkelhet, men också ett väl fungerande system.

De flesta vill ha något som är enkelt och lätt att använda men samtidigt som fungerar som det gör i verkligheten. Enkelhet är ju ett subjektivt begrepp, vad som är enkelt för en person är inte nödvändigtvis enkelt för en annan.
Nu kommer jag också in på en kommentar som lan skrev som gjorde mig lite orolig och bekymrad!

Ursprungligen postat av lan

Av det HB postat verkar hans system inte direkt enklare men det är väl en vane- och inlärningssak ?!

Att ett nytt system mycket ofta kan kräva en viss inlärnings- och användningstid innan det upplevs som enklare/bättre än det man är van vid är ju inget konstigt. Men jag reagerar på att mina system inte upplevs som enklare när en stor del av syftet med dom är att de ska vara enklare att använda. Dessutom spenderar jag mycket tid på att göra system, funktioner, proertyrutor och beteenden så användarvänliga och logiska som jag kan. Mycket av den tiden skulle jag aldrig ha spenderat om systemen endast var för eget bruk.
System som minskar mängden objekt att arbeta med, data som kan hämtas automatiskt, objekt som sköter sig automatiskt om de är korrekt byggda inga onödiga inställningar osv, gör i alla fall för mig enklare och starkare system utan att det nödvändigtvis behöver bli mer komplicerat för användaren.
Observera att detta inte är någon kritik mot ditt påstående utan bara en reflektion av min egen, kanske obefogade, oro!

Nu åter till vägskyddet som ju innehåller flera delar, det finns egentligen endast ett sätt att koppla ihop flera delar till ett system (om de inte är väldigt nära varandra på spåret) och det är via namnet.

Ursprungligen postat av benkegbg

Själv har jag gått över till att använda fransmannen "vincentrh" (kuid 458053)

Det bygger på ett enkelt system med en trigger som styr vägskyddets objekt. Namngivningen i hans manual säger "siffra&siffra", men jag har provat att skriva "bokstavsiffra&siffra", där bokstav kan vara en förkortning på platsen. Exempelvis Bra8&3 istället för bara 8&3. Det fungerar. Antar att det viktiga är att "&"-tecknet finns med i namngivningen...?

Har också upptäckt att man inte behöver ha en "invisible crossing" för att bommarna ska gå ner. Det går lika bra att sätta ut bommar separat utan vägbiten, om man exempelvis vill ha ett skydd enbart för fotgängare. Dock enkelt att bygga.

Jag har kollat på systemet, inte testat i praktiken dock. Utav det jag har läst så är det inget som tilltalar mig rent funktionellt eftersom det inte passar med hur ett svenskt vägskydd fungerar. Dessutom fanns det ett par konstiga lösningar (i alla fall som det stod i texten). Det enda som tilltalade mig va "invisible crossing" som, vad jag fick fram, endast har betydelse för vägtrafiken inte om bommarna går ner eller ej.

Så nu till hur HB Vägskydd är tänkt att fungera:
Observera följande, mycket av det som jag berättar om är endast på planerings- och/eller testnings-stadiet. Även fast det är så här jag vill ha det med de förutsättningar som finns i dagens läge är inte mycket ristat i sten

Generella tankar om vägskyddets funktionsinnehåll

• Funktionaliteten hos vägskyddet ska motsvara verklighetens krav, beteende och utseende så nära som det bara går att komma.
• Anläggningstyper som ska finnas är: A, B, C, D, C/D, Plattformsbommar och enkel ljussignal (kanske lite olika typer). Även obevakad anläggning kommer att finnas. (Finns rum för flera typer om behov och kunskap finns)
• HB Vägskydd kommer att vara helt fristående (förutom några meshbibliotek).
• ATC-beroende kommer endast att finnas mot mitt ATC-system.
• Tågvägsberoende kommer endast att finnas mot HB Signalsystem.
• Vägskyddet i sig självt har inget med ATC och tågvägar att göra utan gränssnittet kommer att ske mot vägskyddet från respektive funktion. Detta innebär att HB Vägskydd kommer att kunna släppas utan att HB Signalsystem är färdigt och förhoppningsvis (brasklapp - kan läsas lite olika i dessa tider) så kommer inte vägskyddet att behöva uppdateras i samband med släppet av signalsystemet.

Följande objekt är tänkta att finnas i vägskyddet

• Vägkontrollkur (osynlig)
• Kryssmärken med tillhörande vägljussignaler och övriga detaljer
• Vägkontrollsignal (Vs)
• Vägkontrollförsignal (Vf)
• Fällbommar
• Vägbitar
• Spårledningar

Vägkontrollkur
Detta objekt ansvarar för vägskyddets funktionalitet och är hjärnan och hjärtat i hela systemet. Namnet på kuren bestämmer vilka objekt som länkas till vägskyddet.
Här bestämmer man också vilken typ av vägskyddsanläggning (hel-, halvbom, ljus/ljud osv) som avses. Det kommer också att finnas kontroller på att det minimala antalet objekt för en specifik anläggningstyp finns.

Kryssmärken med tillhörande vägljussignaler och övriga detaljer
Bilder visas i tråden "Blomssons byggprojekt". Dessa är scenery objekt och kan placeras som man behagar, det kommer att finnas monteringshjälp för att placera de enligt minimimått till spåret.
Inställningar för objektets utseende väljs i propertyrutan.

Vägkontrollsignal
Kvarstår mappning, texturering innan den visas i byggtråden. Dessa är trackside objekt och placeras som andra signaler på spåret och med samma typ av justeringsinställningar som visas i Signaltråden. Signalen kan dock bara placeras på stolpe.
Eftersom placeringsreglerna för Vs är att en signal placerad mellan två spår gäller för bägge spåren om inte piltavla finns krävs det antagligen en osynlig Vs för att uppnå den funktionaliteten.
Dessutom är signaler i trainz alltid enkelriktade medan Vs:n kan vara både enkel- och dubbelriktad, så antagligen krävs det även här en osynlig Vs för att uppnå en funktion där fordonen ska stanna före plankorsningen.

Vägkontrollförsignal
Bilder visas i tråden "Blomssons byggprojekt". Dessa är trackside objekt och placeras som andra signaler på spåret och med samma typ av justeringsinställningar som visas i Signaltråden.
Även här kan det komma att krävas en osynlig signal för att möjliggöra placering av signal mellan spåren för att få korrekt funktion.

Fällbommar
Kvarstår en del modellbygge, mappning, texturering innan den visas i byggtråden, och sedan ska de animeras också, hujedamej! Dessa är scenery objekt och kan placeras som man behagar, det kommer att finnas monteringshjälp för att placera de enligt minimimått till spåret.
Inställningar för objektets utseende och typ av fällbom väljs i propertyrutan.
Vägskyddets typ eller funktion bestäms inte med avseende på vilken bomtyp som väljs.

Vägbitar
Objekt som tillåter att vägtrafik stannar innan en aktiverad plankorsning. Jämför tex "STL-X Bilväg 10m".
"TRC"-systemet med osynliga vägbitar låter intressant eftersom det borde innebära att vilken "fysisk väg" som helst skulle kunna användas. Forskning ska utföras!! Annars får det väl bli egna script/objekt även där...

Spårledningar
Dessa objekt finns inbyggda i senare versioner av Trainz och möjliggör ett "spårlednings liknande beteende", funktionen är inte 100 procentig men borde räcka till för att åstadkomma en med verkligheten överensstämmande funktion hos vägskyddet. Spårledningarna fungerar till viss del som triggers men gör att det går att simulera ett helt korrekt beteende hos vägskyddet.

Jag har knåpat ihop en liten bild på hur ett standard vägskydd kan byggas, följande objekt saknas dock, kryssmärke, fällbom och OT-V.
Vsk skiss.jpg
När det gäller bilden så ska man ha i åtanke att den vänstra delen säkert har ett tågvägsberoende.

Jag är fullständigt medveten om att detta med spårledningar kan verka komplicerat, men det ser värre ut än vad det är och är fortfarande under testning.

mvh
Håkan

[blomsson]

Jag tror att många drar åt sig öronen och tycker att Spårledningarna, som jag nämner i mitt föregående inlägg, gör mitt vägskyddsprojekt onödigt komplicerat. Därför tänkte jag försöka att avdramatisera spårledningarna lite grann.
Och bara för sakens skull, låt oss börja med verklighetens spårledningar!
För dom som inte är intresserade av verkligheten, kan hoppa ner till avsnittet Spårledningar i Trainz!

Spårledningar i Verkligheten

Historik
Spårledningen är en ganska gammal uppfinning och det första patentet togs av en naturvetare från USA, William Robinson år 1872. Denna var med hänsyn till dåvarande teknisk av likströmstyp. Det fanns inga direkta användningsområden omedelbart men genom utveckling av strömkällor, kontaktledningar, reläer, mm kom spårledningarna att användas alltmer inom signal- och säkerhetstekniken.
Nuförtiden är spårledningarna en av de fundamentala komponenterna i de flesta moderna installationer världen över.

Uppfinnarverksamheten har varit livlig och enbart i USA har ca 2000 patent tagits ut under det första århundradet av spårledningsbyggande.

Några historiska data:

• 1903 - växelströmsspårledningar
• 1923 - hyttsignalering med hjälp av spårledningar
• 1933 - kodade spårledningar
• 1954 - överlagrade spårledningar
• 1967 - tonfrekvensspårledningar utan isolerskarvar, med generatorer byggda med halvledarteknik

De väsentligaste bidragen till spårledningstekninkens utveckling har naturligtvis lämnats av de stora järnvägsnationernas industrier och förvaltningar, främst USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike. I övriga länder har man främst ägnat sig åt att anpassa system och installationer efter elektrifieringsystem, aktuella störningskällor, klimat och liknande faktorer.

Uppgift
Spårledningens huvuduppgift är att fastställa om ett visst spåravsnitt är belagt av eller fritt från fordon. Även en väldigt primitiv utförd spårledning utför det jobbet, mycket av utvecklingsarbetet har bestått i att trygga en riktig funktion, även under ogynnsamma förhållanden.
Spårledningarna arbetar med s.k "enkel säkerhet" d.v.s spårledningens funktion övervakas eller kompletteras normalt inte med någon annan enhet. Detta innebär att man måste lita på att en spårledning ger en korrekt indikering och att ett fel yttrar sig på det minst farliga sättet.

Uppbyggnad
För att spårledningar ska kunna anordnas ställs vissa krav på spår och fordon.

Spår
Spåret ska ha någorlunda väl isolerande sliprar, vid träslipers används någon form av impregnering, t.ex. kreosot. Vid betongslipers används isolerande rälsbefästning, eftersom det har visat sig svårt att kunna isolera dessa tillfredställande.
Växlar och korsningar konstrueras så att de kan isoleras på kritiska punkter, även övriga anslutna anordningar måste kunna isoleras, t.ex. drag- och kontrollstänger för växlar, monteringsjärn, spårhållare osv.
Även vid bra isolering förekommer det alltid ett visst mått av läckströmmar.

Fordon
Kraven för fordon är att de som absolut ska fälla spårledningen säkert shuntar ut denna, för att uppnå detta får inte motståndet i en begagnad hjulsats överstiga 0,1 ohm.
Dessutom ska de fordon som absolut inte ska fälla en spårledning gå att isolera.

Spårledningen
En spårledning består av flertalet olika komponenter, kontaktförbindningar och förbindelseledningar för att säkerställa den elektriska kontakten mellan olika delar av spåret. Anslutningsledningar för att mata spåret och isolerskarvar för att separera de olika spårledningarna från varandra eller från oisolerade spåravsnitt.

De olika förbindelseledningarna och anslutningarna pinnlöds i rälslivet. Anslutningarna fastsätts med en kabelsko i en Y-förbindning medan de övriga löds direkt med kabelskon. Det finns även provisoriska anslutningar som skruvas fast runt rälsfoten.
Kontaktdon används för att belägga spåret och skapa ett eget skydd vid olika sorters arbeten i spåret, den gör samma sak som en hjulaxel helt enkelt!
Spårledningar 3.jpg

Isolerskarvar
Dessa finns i några olika typer, bl.a. Fiberskarv, Isolerande skarvstycken (Permali-skarvar) och Limmad och förspänd skarv, antagligen den vanligaste typen och är också ett krav på skarvfria spår. Den finns i två typer, prefabricerad i centrum hos en ca 5 m lång spårbit eller en typ som appliceras direkt i spåret.
Tror ju ni har sett isolerskarvar förut, men varför inte...
Spårledningar 4.jpg

Funktion
Spåret används som förbindelseledning mellan en spänningskälla och ett relä. När en hjulaxel kommer in på det isolerade spåravsnittet går merparten av strömmen genom axeln eftersom den har en väsentligt lägre resistans än reläet och dess serieresistans. Då blir reläet praktiskt taget strömlöst och faller efter någon sekund.
Populärt brukar man säga att hjulaxeln "kortsluter" spåret, detta uttryck bör helst inte användas eftersom en kortslutning innebär en strömrusning och ej är önskvärt. Ett bättre uttryck är "shuntning". Dock använder även jag slentrianmässigt "kortsluter spåret".
Eftersom reläet är trögt både i från- och tillslag hinner mycket korta störningar inte påverka reläet.

Den typ som används i Sverige är vilströmsspårledning med en matningspunkt och en eller två upptagspunkter. Vilströmsspårledning innebär att reläerna ligger dragna, spåret är fritt, med hjälp av en konstant ström genom spåret. Om spänningen eller strömmen försvinner (hjulaxel belägger spårledningen, anslutning går sönder osv) faller reläerna och spårledningen indikerar hinder!
I matningspunkten finns en likspänningskälla på 7V/6A ansluten (inge skönt att få en stöt av den kan jag intyga), med pluspol i ena rälen och minuspol i den andra rälen. Om två reläupptag finns krävs bägge reläerna dragna för att spårledningen ska vara hinderfri.
En spårledning får vara max 2500 meter lång, om den är längre än 200 m så finns det två reläupptag för att förhindra att jordmagnetiska störningar påverkar spårledningen. Avståndet mellan matning och upptag får vara max 1500 meter, matningen kan sitta var som helst mellan upptagen.

Under många förhållanden på elektrifierade banor måste matningen och upptagen vara försedda med drosslar (har högt motståndsvärde för växelström och lågt för likström) för att skydda spårledningskomponenterna från banström.

Spårledningen justeras in för att falla vid en spårspänning på 2,0 V, då drar reläerna för en spårspänning på ca 4,0 V, ofta ligger spårspänningen på 5-6 V vid fritt spår.

Batterireserv finns endast om spårledningen ingår i en anläggning som i övrigt har batterireserv, t.ex. linjeblockering eller vägskyddsanläggningar.

Två angränsande spårledningar ska ha olika polaritet för att upptäcka om en isolerskarv överleder, annars så "förlängs" bara spårledningen.

Två bilder på principuppbyggnad av spårledningarna:
Spårledningar 1.jpg
Spårledningar 2.jpg

S-räl och I-räl
Dessa begrepp används endast på elektrifierade banor. S-räl betyder "sammanhängande räl" och är den räl där lokströmmen går i retur till närmaste jordslutare och sedan vidare till omformarstationen, strömmarna kan redan för ett tåg uppgå till 400 A.
I-räl betyder isolerad räl och leder i princip endast spårledningsström. Alla motstånd och drosslar kopplas in mot I-rälen.

Där S-rälen behöver byta sida används en Z-förbindelse om skiftet sker i skarven mellan två spårledningar eller med två stycken Z-förbindelser om det sker mitt på en spårledning, fortfarande med två isolerskarvar förstås!
Spårledningar 5.jpg

Användningsområden
Spårledningarna används inom flera områden, ofta har en spårledning flera ändamål. Några områden är:

• hinderfrihetskontroll för körsignal,
• spärrning av växel under tåg
• låsning och upplåsning av tågvägar
• igångsättning och avstängning av automatisk vägskyddsanläggning
• tågankomstsignalering
• styrning av stationsautomat

Spårledningar i Trainz
Spårledningarna i Trainz (finns väl i T:ANE och senare) är inte så svåra att arbeta med (värre när man ska scripta med dem), de fungerar ungefär som vanliga Trackside-objekt.
Jag återanvänder en bild som jag skapade till en annan tråd:
Spårledningar 7.jpg

I rutan uppe till höger hämtas de två objektstyper som ska användas, Track Circuit Detector och Track Circuit Insulator. Detectorn är det som är själva spårledningsobjeketet och måste alltid namnges oberoende av system. Insulatorn är isolskarven och behöver (just nu) inte namnges. En spårledning utgörs alltid av en Detector och minst 2 st Insulatorer. En Insulator kan vara gräns för en annan spårledning.
Det gröna sträcket syns bara när propertyrutan är öppen och talar om hur just den spårledningen ligger och att den är fri, röd om den är belagd.

Bara för att tråden egentligen handlar om mitt vägskyddsprojekt så tänkte jag visa en bild på en del av testbanan som jag använder mig av och de spårledningar som ingår där:
Spårledningar 6.jpg
Jag kommer att gå igenom mera i detalj senare om hur det funkar. På bilden går det dock att se att isolerskarvarna kan gränsa till två spårledningar.
Spårledningarnas namngivning är standardiserad och används fullt ut. Man kan också se att igångsättningsspårledningarna (Siv och SIIv) är indelade i flera spårledningar och agerar som samlings- eller repeterspårledningar. Vilket innebär att en spårledning, t.ex. SIv endast är fri om samtliga ingående spårledningar är fria, detta är också något som används mycket i verkligheten.
Murarna som syns på bilden mellan spåren använder jag i Driver för att se var isolskarvarna sitter när jag testar.

Återkommer med mera om själva vägskyddet om ett tag!

mvh
Håkan

[ottoloppan@gmail.com]

Ser verkligen fram emot detta nya vägskyddssystem, hoppas på ännu mer detaljerade signaler då jag själv har riktiga signaler hemma som jag fått från gamla infrastuktursuppgraderingar, så kommer känna igen dom isåfall! Ser fram emot detta system!

[blomsson]

Tack Otto, hoppas på det bästa!

Innan jag börjar att berätta om HB Vägskydd tänkte jag prata lite mera om verklighetens spårledningar och lite om ett aber i Trainz!

En sak som jag inte nämnde är att spårledningar också används som s.k nedbrytningsspårledningar, det betyder att en spårledning som beläggs också belägger andra spårledningar. Detta används framförallt i växelövergångar.

Om växelspårledningarna inte fanns skulle ett fordon kunna finnas inom det fria rummet för spåret bredvid. Om växelspårledningarna inte bröt ner spårledningarna på angränsande spår skulle ett fordon kunna få plats enbart på växelspårledningen och då komma inom det fria rummet för bägge spåren.

Detta förfarande trodde jag inte gick att återskapa i Trainz eftersom man inte kan anropa en funktion som belägger en spårledning, men utav en slump så upptäckte jag hur man kan göra, ännu en sak som inte är dokumenterad i Trainz!

Nedan en bild där den övre delen ger exempel på nedbrytningsspårledningar i verkligheten och den undre visar hur man kan göra detta i T:ANE.

Nedbrytningsspl.jpg
Genom att lägga ut dubbla spårledningsobjekt på varje spår, ett unikt för det spåravsnittet och ett gemensamt för nedbrytningsspårledningen så kommer samtliga berörda spårledningar att beläggas.

För att avsluta verklighetens spårledningar, lägger jag in en bild på en linjeplan!
Linjeplan.jpg

Aber i Trainz!
Ett problem som uppstår är hur Trainz bedömer positionen av ett fordon. Detta gäller i alla sammanhang (alla är inte ett problem och t.o.m ibland korrekt) men problemet är uppenbart med spårledningar.
I verkligheten så är det hjulen som "kortsluter" en spårledning vilket innebär att samtliga spårledningar som ett fordon/tåg har kontakt med beläggs. Två problem uppstår, vid ett ensamt fordon kan inte två spårledningar vara belagda samtidigt!
Det andra problemet är att det blir ett väldigt stort överhäng (inkränkning på hinderfriheten) när man räknar från centrum istället för på sista hjulaxeln!
Borde inte vara så svårt att fixa för N3V, punkterna finns ju definierade, i alla fall tillräckligt nära!

Kortslutningspunkt.jpg

HB Vägskydd
Hela vägskyddsanläggningen styrs och kontrolleras från en vägkontrollkur som endast syns i surveyour. Så här ser propertyrutan ut hos en nyplacerad kur.

Grundplacerad Vsk.jpg
Namnet på kuren ger anläggningens ID och alla övriga objekt länkas till vägskyddet via dess namn. Just nu finns det inga begränsningar på vad en anläggning får heta, men funderar på att begränsa namnet till ett helt ord!

Gröna rutan
Här väljer man vilken typ av anläggning som kuren ska representera.
Eventuella underavdelningar är inte införda än.

Ett vägskydd består av minst en spårlogik med olika typer av trackside objekt och ett varierande antal sceneryobjekt.

Vägkontrollkuren håller koll på att ett korrekt minimiantal av respektive objekt finns för den valda anläggningstypen, om något objekt saknas så kommer inte anläggningen att fungera och felmeddelande visas.

Vsk PR.jpg

Lila rutan
Här redovisas de olika spårlogikerna och dess namn, pilen öppnar information om vilka objekt som ingår i respektive spårlogik.

Spårlogik
Spårlogiken skapas automatisk via sökning av en korrekt namngiven Vägspårledning (Sv), saknas denna, så spelar det ingen roll hur många korrekt döpta objekt det finns i övrigt!
I vägkontrollkuren finns det fördefinierade spårlogiker som eftersöks, man kan även skriva in egna. Hittas inga definierade, så söks efter spårlogik för enkelspår.
De fördefinierade spårlogikerna är: U, N, Sp1 - Sp20.
Spårlogiken består av en ID-del och ett namn, t.ex N och Nedspår.

Röda rutan
Här kan man skriva in egna spårlogiker, pilen öppnar rutan som syns under, där kan man addera och radera egendefinierade spårlogiker. Inskrivningen sker med ID+kommatecken+namn, saknas namn blir ID även namnet. ID:n kontrolleras mot definierade spårlogiker och även mot mellanslag. Det är lämpligt att skriva ID:n med få och stora bokstäver.

Tracksideobjekt
Namngivning
Namngivningen av trackside objekten är av stor vikt, de måste följa den givna namnkonventionen. Observera att stor och liten bokstav har betydelse! Det är hårdkodat i scriptet.
V-signal och (V-försignal) ska döpas: kurID + mellanslag + Vs(Vf) + SpårlogikID + "extratecken".
Observera att SIv, SIIv och Sv är tre separata spårledningar och måste skrivas precis som det står.
Spårledningar ska döpas: kurID + mellanslag + SpårledningsID + SpårlogikID + "eventuellt (normalt liten) löpbokstav".

Om SpårlogikID utelämnas betyder det "Enkelspår", men kan bara hittas om inga andra spårlogiker finns. T.ex: SIIvN, VsN1 för Nedspår blir SIIv och Vs1 för enkelspår.

Vid spårledningar som har beroende mot flera vägskydd, kan man separera varje beroende med ett plustecken för att få spårledningen att länkas till flera vägskydd, som synes längst ner i den lila rutan till höger på bilden ovan. Men med möjligheten att placera flera spårledningar på samma spåravsnitt kanske denna kommer att tas bort!

Gröna rutan
Här redovisas sceneryobjekten, pilen öppnar information om vilka objekt som är giltigt länkade för anläggningen. Här förändrar man det vita skenet och om ringklocka ska visas hos kryssmärkestavlan, möjligheterna att förändra beror på kraven för vägskyddsanläggningen.

Reflexvinkeln "flera spår" skapas automatiskt hos en länkad kryssmärkestavla beroende på antalet spårlogiker.
Bommar och vägobjekt är inte färdiga ännu! Vägobjektet används till att stanna biltrafiken och kommer att fungera minst som STL-X Bilväg gör, håller på och testar en del!

Sceneryobjekt
Namngivning
Det enda som är viktigt för sceneryobjekten är kurID + mellanslag och att det är unika namn!

Vägkontrollkuren
Kuren sköter som sagt om allting som har med vägskyddsanläggningen att göra. När objekt döps med kurID och ett i övrigt korrekt namn, uppdateras sökningen och objekten länkas automatiskt till kuren. För att förenkla det lite för användarna syns det på kuren vad som sker!
Vägkontrollkuren.jpg
På långsidorna redovisas scenery- och tracksideobjekt och på gavlarna spårlogikerna (7 st).

Blåa rutan
Vägskyddets namn.

Röda rutan
Typ av anläggning.

Gröna rutan
Redovisar antalet sceneryobjekt av respektive typ, vägobjekten saknas!

Vita rutan
Redovisar antalet tracksideobjekt av respektive typ. V-signaler 2 + 2? Se senare!

Vid byte av anläggningstyp uppdateras objekten som tillhör kuren automatisk och även informationen på kuren.

Observera att bara för att objektet är länkat till kuren innebär inte det att det är korrekt inställt!

Här nedan en liten bild på hur skapandet av en ny kryssmärkestavla och länkning till en befintlig kur ser ut!

Ny och länkad Kr.jpg
En icke länkad kryssmärkestavla kan aldrig visa mer än reflexer och reflexvinklar!

Vägkorsningssignal (Vs) och Vägkorsningsförsignal (Vf)
Kärt barn har många namn:

• TTJ - Vägskyddssignal och V-signal
• Säo - Vägkorsningssignal och V-signal
• Signaldokument - oftast V-signal ibland Vägkorsningssignal
• Populärt - Vägsignal, V-signal eller Vs/Vf!

Alla mina signaler är ju trackside så ingen master/slave funktion som hos STL:s signaler.
En V-signal kan ju vara både enkelriktad (väldigt sällan) och dubbelriktad (oftast), men alla signaler i Trainz är ju enkelriktade så hur göra?
Svaret beror egentligen på vad man vill åstadkomma, vill man att tågtrafiken ska påverkas av vägskyddet, eller bryr man sig inte om sådana trivialiteter!
Jag har skapat en osynlig signal (egentligen korvtiger, eftersom det är hans modell som äntligen kommer till användning) som länkas till den dubbelriktade Vs:n via placering på ett korrekt avstånd rygg mot rygg och namn. Den kan också användas till att ge anläggningstyper utan Vs möjligheten för fordon att stanna innan plankorsningen. I så fall placeras två osynliga Vs på var sin sida om plankorsningen med ryggen mot varandra på korrekt avstånd.

Anläggningstyperna E och K är sådana, där K endast fyller en funktion med osynliga V-signaler annars kan man lika gärna bygga utan kuren!

Det är detta som redovisas på sidan hos vägkuren vid V-signaler där första siffran är synliga Vs och den andra siffran är osynliga Vs! Se bilden ovan.

VsVf påverkar.jpg

Gula rutan
Här bestämmer man ifall Vs och Vf ska påverka tågtrafiken, inställningen gäller samtliga Vs och Vf för hela vägskyddet. Eventuellt kommer det att bli ett val per spårlogik, vet inte om det behövs.
Om man inte har några osynliga Vs och inte kryssar bort rutan kommer tågtrafiken att påverkas i den ena riktningen men inte i den andra.

Turkosa rutan
Val av dubbel-eller enkelriktad Vs.

V-signal och V-försignal gällande för två parallella spår
I verkligheten så gäller en Vs eller Vf som är placerad mellan två spår utan piltavla för bägge spåren. Reglerna för Vs är dock väldigt speciella och kräver att inget av spåren kan ha separata tågrörelser över plankorsningen vilket gör användningen av den funktionen väldigt begränsad.

Jag hade tänkt att använda mig av den osynliga signalen även för detta ändamål men är lite emot osynliga signaler och tavlor eftersom de tenderar att användas för att frångå regler och tänkta användningsområden, därför vill jag ha kontroll på objekten så mycket som möjligt. Eftersom den här funktionen sker på ett parallellt spår är konrollen på korrekt placering nästan omöjlig, eventuellt så kommer den att finns för Vf.

Så där, ett litet nätt inlägg igen

mvh
Håkan

[blomsson]

Jag nämnde i byggtråden att jag skulle berätta om de ingående objekten som skapar ett svenskt vägskydd när relevant scriptande hade utförts. Tyvärr så får jag alldeles för mycket ideér när jag håller på så blir aldrig "färdig", men skriver ändå även fast en del detaljer inte är införda ännu!

Jag tänker i första hand berätta om de olika objekten som ingår och som undertecknad är skyldig till (förkortningar som används i texten nedan):

• Kryssmärkestavlor och vägljussignaler (Kr och Kr+Si)
• Fällbommar (Bommar)
• Vägkorsningssignal (Vs)
• Vägkorsningsförsignal (Vf)
• Ägovägssignal/Enkel signal (Es)
• Vägbit/Crossing

Jag kommer också att berätta lite om de olika anläggninstyperna som finns att välja på. Objekten är ju i många fall hårt knutna till dem så kan ju vara lämpligt! Samtliga anläggningstyper kan ha en vägbit som stannar vägtrafiken kopplade till sig.

Bara för att börja baklänges, så har jag utelämnat objekt som hör till anläggningstypen "Plattformsbommar". Detta beror på att PLF har en del hyss för sig och behöver lite extra uppmärksamhet, dessutom så är inte alla objekt gjorda ännu. I grund och botten är dock funktionaliteten samma.

Vägkontrollkuren håller koll på så att rätt typ av objekt och ett korrekt antal finns för varje anläggningstyp.

Kryssmärkestavla med Vägljussignal
Är antagligen det vanligaste objektet hos ett svenskt vägskydd. Minst två länkade Kr+Si ska finnas till alla A, B, C, CD anläggningar och minst två länkade Kr till D och K anläggningarna.

Kr+Si är ett sceneryobjekt och placeras vid sidan av spåret.
När en Kryssmärkestavla med Vägljussignal placeras ut för första gången så är den inte länkad till ett befintligt vägskydd och har då utseendet med enbart kryssmärkestavla, det är först när den länkas till ett vägskydd med korrekt anläggningstyp som den också får en vägjlussignal, det finns en bild i föregående inlägg om detta.

Nedan visas en bild på en Kr som inte är länkad.
Kr.jpg

När en Kr inte är länkad ges möjligheten att ta bort stolpen, ifall stolpen göms kan man också ta bort stolpreflexerna, detta möjliggör placering av Kr mot andra objekt. Bilden ovan visar ett sådant exempel!
Hos en icke länkad Kr kan man också välja till reflexvinkeln för flera spår.

Går igenom lite snabbt några av de enklare anläggningstyperna:
K-anläggning / Kryssmärkestavla
Denna anläggningstyp används för att få vägtrafik att stanna vid en plankorsning utan signaler eller bommar för vägtrafik. Om man inte vill ha den funktionen så går det lika bra att bygga utan ett beroende till en vägkontrollkur.

C-anläggning / Ljussignal
Denna anläggningstyp betsår av minst två Kr+Si. Minst en dubbelriktad eller två enkelriktade Vs per spårlogik måste också finnas.
Måste vara länkad mot en vägkontrollkur för att fungera.

D-anläggning / Ljudsignal
Denna anläggningstyp betsår av minst två Kr med tillhörande ringklockor. Minst en dubbelriktad eller två enkelriktade Vs per spårlogik måste också finnas.
Måste vara länkad mot en vägkontrollkur för att fungera.

C/D-anläggning / Ljus-/Ljudsignal
Denna anläggningstyp betsår av minst två Kr+Si med tillhörande ringklockor. Minst en dubbelriktad eller två enkelriktade Vs per spårlogik måste också finnas.
Måste vara länkad mot en vägkontrollkur för att fungera.

Nu när de basala anläggningstyperna är redovisade kanske någon undrar hur man får Vägljussignalen att visa sig?
Jo, genom att länka till vägskyddets namn! Hur detta görs och vilka regler som gäller framgår i inlägget innan. Jag funderar skarpt på att göra kontrollerna på namngivningen hårdare än va de är idag.

När en Kryssmärkestavla med Vägljussignal är länkad ges andra inställningar att göra, vissa funktioner går endast att påverka inifrån vägkontrollkuren eftersom ett minimikrav finns på objekten.

Nedan en bild på länkade Kr+Si:
Kr+Si.jpg

Gröna rutan
Den första delen, innan mellanslaget ska vara samma som vägskyddets namn. Det är endast hos Kryssmärkestavlan som det har någon betydelse för vilka inställningar man kan göra om objektet är länkat eller ej. Länkningen bestämmer funktionaliteten hos objekten i förhållande till anläggningstypen.

Vid dubbla vägljussignaler kan man rotera dessa var för sig +/- 30°

Fällbommar
Sceneryobjekt som placeras vid sidan av spåret.
Nedan en bild på propertyrutan för fällbommarna
Bommar.jpg

Bommarna finns i två typer, Helbom och Halvbom som väljs i propertyrutan, och kan placeras till höger eller vänster, vilket har betydelse för åt vilket håll bommarna fälls.
Gångtiden för bommarna är i nuvarande exportering 8s, eventuellt ska jag dra ner den till 7s. Jag har tänkt att införa en individualisering med 0-20% på gångtiden som ges vid skapande hos bommarna och som går att stänga av i propertyrutan men som inte går att ändra på.

Bomstöd finns i form av Klyka, Pinne och inget, vad som är giltigt bestäms beroende på bomtyp.

De röda bomreflexerna finns alltid och man kan välja till gula, hängreflexerna går att välja bort.

Gula rutan
Vid byte mellan helbom och halvbom förändras informationen för att motsvara respektive bomtyp.
Längden på den yttersta brädan går att ändra enligt bild, den yttersta bomlyktan flyttas med för att hamna längst ut på bommen. Det ska även framgå bommens totala längd i propertyrutan (har inte mätt upp den än).

De olika bomlyktornas inbördes positioner som finns att välja på syns enligt bilden. Har förberett för en femte position vid lång toppbräda.

Varje bomlykta går att rotera individuellt +/- 30°, endast de som är synliga går att påverka.

Någon kanske undrar om Plattformsbommarna, dom finns också men är samma typ av objekt bara en annan textur. Tanken är att PLF-bommarna ska väljas automatiskt när den anläggningstypen väljs, så det finns inget sådant val hos bommarna.

Vägkorsningssignal och Vägkorsningsförsignal
Visar dessa båda samtidigt, egentligen finns det ett tredje objekt, den osynliga V-signalen. Det står en del om den i det föregående inlägget.

Vs:Vf.jpg
Trackside objekt som placeras på spåret.
Utseendet på propertyrutan motsvarar det som övriga Trackside-objekt har hos mig där det går att göra justeringar i alla riktningar. Det finns även en roteringsmöjlighet, får se om den blir kvar hos Vf:n, kanske vid placering på äldre/ny stolpe.

Vs går att välja som Enkel- eller Dubbelriktad, det normala är dubbelriktad och enkelriktad ska endast väljas när det enligt föreskrifterna finns behov för det.

Det som saknas är Piltavla som tilläggstavla hos Vs och steghållare för Vf.
Även tilläggstavla för flera plankorsningar till Vf är tänkt att den ska in, men det vill jag ska ske automatiskt, så krävs en del scriptande!

Ett par stycken anläggningstyper till:
B-anläggning / Halvbommar
Samma grundkrav som en C/D-anläggning, dessutom två stycken halvbommar. Problemet med en halvbomsanläggning är att detta är kravet för vägtrafiken men anläggningen kan också sköta om en parallell gång- och cykelväg och då ha flera objekt, i allmänhet två bommar och Kr+Si, till. Hur jag ska göra har jag inte bestämt än!

A-anläggning / Helbommar
Samma grundkrav som en C/D-anläggning, dessutom minst två stycken helbommar och kanske också alternativet med (minst) fyra stycken halvbommar. Dock går det inte att blanda bomtyper.

Förringningstider, sicksackfällning och liknande inställningar görs hos vägkontrollkuren och inte hos objekten.

Ägovägssignal/Enkel signal
Sceneryobjekt som placeras vid sidan av spåret.
Är en specifik signal för den anläggningstypen och används endast där.
Ägo.jpg

Det går att välja till ringklocka för E-signalen.
Eftersom kravet finns på tilläggstavla på bägge sidor om spåret så kan man välja endast tavla. Då finns också möjligheten att ta bort objekt för att placera tavlan på lite olika ställen som passar. Jag har inte skapat någon annan stolpe än det som finns på bilden. Har ju dock stolpar redan i tavelpaketet och signalpaketet så kanske inte är så svårt att lägga till flera val, får se hur det blir!

E-anläggning / Ägovägssignal/Enkel signal
Är en anläggningstyp som ska användas sparsamt och där det är få som berörs. Den består av endast en spårledning (som kan bestå av flera delspårledningar förstås) som ska ge en varningstid på minst 30s (förr 20s). Vägskyddet kommer att vara aktiverad under hela fordonets passage även motsvarande tid bort från vägskyddet.
Vid flera spår ska det finnas minst en Es på varje sida om spårområdet med tilläggstavla "Passera Ej...". Vid enkelspår ska det finnas minst en Es för hela vägskyddet, men minst en tilläggstavla på varje sida. Anläggningen kan kompletteras med Kr och Bommar (få se om det blir så även i Trainz).
Vs/Vf och Kr+Si är ej tillåtna.


Crossing-objekt
I texten ovan nämns frekvent möjligheten att vägtrafiken ska påverkas när en vägskyddsanläggning är aktiverad, detta sker med hjälp av ett s.k. "Crossing-objekt", hos STL är den benämnd STL X-Bilväg XX. Inbyggt i Trainz finns funktioner för att kunna påverka vägtrafiken utan något speciellt kodande men då måste hela vägskyddet vara samma objekt vilket gör det väldigt stelt, och varje egen variant av vägskyddet måste byggas specifikt.
Om man istället använder sig av fristående objekt som sedan länkas ihop, där "vägbiten" är en del av objektskaran och använder sig av de inbyggda funktionerna så fås ett system som funkar men som ändå är flexibelt.

För att vägtrafiken ska stanna så krävs ett Crossing-objekt med mitt script.
Jag har byggt objektet (som är annorlunda än gängse standard) men inte scriptat klart eller testat det ännu!

Observera att Crossing-objektet endast har med vägtrafiken att göra!

mvh
Håkan

[ottoloppan@gmail.com]

Riktigt snygga blir krysstavlor, Bommar m.m, kommer du använda den ljudfil som finns just nu på svenska klockor eller kommer det bli ett ljud med bättre kvalitet? Måste säga att jag ser fram emot när det släpps!