Ångloksprojekt

[vovven47]

Nu kommer jag ihåg hur jag gjorde en första test av ånglok med LOD egenskap.
Jag öppnade CM och valde sedan "Preview asset" och vid det nya fönstrets öppnande kunde man välja "LOD distance".
Minnet är inte det bästa men detta var ju trots allt för några år sedan.....

Och då fann jag ut att LOD0 verkade till ungefär 100 meter i mitt fall, då LOD1 tog över.
Lägsta LOD nivån blev aktiv vid omkring 400-500 meter.

Så detta är bästa sättet att göra första testerna tycker jag.

[Mazz]

Försöker svara på dina frågor;

1. Jag ska ärligen säga att jag vet inte... När man skruvat bort rören, en eller flera så är dom genom sina böjningar nästan svårt att sätta på annan plats än där de va från början. Skruva isär dom behövde man ibland göra när man i utsmörjningen konstaterat att nån kanal inte levererar olja.

Det är cylindrarna som smörjs, inte rörelsen. En center och en fram och en bak. Pumpen fylls med cylinderolja och värms med ånga i "lagom" mängd.

2. Samma sak där egentligen, rör inget om man inte har ett varmgångsbekymmer. Med våra låga tågvikter och farter är det rätt förlåtande dessutom. Svag minnesbild att dom stod typ mitten-ich...

3. Man fyllde alltid upp till fullt vid varje utsmörjning, men då var det långt ifrån att det skulle börja närma sig botten. Fyllde kanske på en halvliter vid varje utsmörjing, dvs. varje morgon. Volymen berodde såklart på hur mycket som körts senaste tillfället... På Nora marknad nått år sedan körde jag 18 mil på en dag med Sb:n, men vid en beställningskörning blir ju inte mycket mer än 2 mil totalt.

4. Nix, jag har inte använt mig av den metoden.

haha, vet inte om du fick så jättematiga svar... Men jag fick i alla fall ett bra ord att lägga till i mitt ordförråd... "tågsimuleringsvansinne"...

tackar o bockar för stödet när jag väl kommer ta mig i kragen och börja exportera till Trainz! Ser fram mot det!

[rely]

Nu har ju inte jag särskilt mycket erfarenhet av just typ N däremot NS, som saknar några finesser och moderniteter som N har.

1. På våra pumpar monterade på svensktillverkade lok (från MV) är det i regel så att elementen på ena sidan av pumpen går till ena cylindern och andra sidan till andra. Om jag minns rätt så har jag kopplat följande på JGJ 9: 1 Främre slidkolv, 2 bakre slidkolv, 3 cylinder, 4 främre slidkolv, 5 bakre slidkolv och 6 cylinder. Men det varierar nog från lok till lok.

2. Här ställer vi in det efter hur slitet resp del som pumpen ska smörja är.. Det finns säkert något sätt att räkna ut hur mycket olja som ska var men vi börjar på 10 och minskar tills man når en nivå där det smörjer bra och förbrukar så lite olja som möjligt. Droppar det olja från pysar eller "snyftarna" är det för mycket olja, börjar det "roma" om cylindrarna när man kör är det för lite. Tar ganska många timmar att hitta rätt för alla smörjställen. Våra två "likadana" lok NAÄJ 4, KM NELSSON och JGJ 9 har helt olika inställningar för smörjning eftersom loken är olika slitna.

3. Nu skiljer sig säkert mängden olja som kan pumpas per slag mellan N och NS men med inställningen på 5 tar pumpen (NS) ca 1mm ur glaset när man ställt att ett visst element ska suga ur glaset.

4. När du gör detta med NS är det endast det element du satt ratten mot som suger från röret, övriga element suger från stora behållaren. Ställer du ratten mot glaset så stänger du av glaset om jag minns rätt. (Ifall glaset skulle gå sönder) Nu har ju NS bara ett glas, så det fungerar säkert på ett annat sätt på N.

[korvtiger]

vovven:
"Preview asset" i CM är ett bra tips, jag använde det verktyget när jag gjorde LOD till mina G3-godsvagnar kommer jag ihåg. I det fallet så testade jag även att sätta ut flera godsvagnar på olika spår i Surveyor och bara flytta kameran fram och tillbaka för att se hur tydliga övergångarna mellan LOD-nivåerna var. I fallet ånglok har man ju oftast bara en sådan per tågset, medan G3-vagnar kan förekomma i långa rader. Det gör ju att det kan vara svårare att dölja LOD-övergångarna, då det lätt märks när man kan jämföra utseendet på två vagnar som står bredvid varandra.

Mazz:
Tackar för svar, för visst gav det lite mer information i saken i alla fall!

Rely:
Ah, hade ingen aning om att du pysslade med verkliga tåg också, kul!
Tack för mycket nyttig info!
Det låter som att NS fungerar snarlikt som N, bara att NS har enbart ett glasrör som alla 6 pumpar får samsas om, medan N har ett glasrör per pump.

Nu blir det lite räknande, för sådant tycker jag är kul!
Jag kollade lite närmare i Ånglokläran och upptäckte att det faktiskt står angivet hur mycket olja ett pumpslag ger! Inte första gången man upptäcker att de mest till synes oväsentliga detaljer finns beskrivna. Bra bok det där! Det är angivet till 0.4 cm³ per slag för inställning 10 och en tiondel av det på inställning 1. Då kan man börja räkna lite:
För en Friedmann typ N så är volymen på glasröret ungefär 9.5 cm³. Dessutom så är volymen på en behållare (alltså för en av de 6 smörjställena) ungefär 1350 cm³ enligt ritningen i Ånglokläran. Dessutom så styrs smörjpumpen av en vickaxel som drivs av drivhjulen plus ett spärrhjul som roterar pumpens axel. Så pumpen pumpar alltså snabbare ju snabbare man kör. Enligt mina uppskattningar på min modell över Sa-loket där jag hjälpligt modellerat drivningen med vickaxeln inne i hytten med ögonmått så är utslaget på vickaxeln som driver spärrhjulet ungefär 15 grader per drivhjulsvarv. Så det ger att vi har 24 drivhjulsvarv per helt smörjpumpsslag. Sb:n drivhjulsdiameter är 1.75 meter, vilket ger en omkrets på ca 5.5 meter. Med lite matte får jag det till ~7.6 smörjpumpslag per kilometer. På inställning 10 innebär det att en tur på 18 mil på inställning 10 drar 546 cm³ (=ca en halvliter), alltså ~40% av den totala mängden i behållaren för en pump. Det låter ändå rimligt baserat på Mazz uppskattningar. Enligt mina beräkningar innebär det att 2 mil med inställning 10 på alla rattarna ger en total oljeåtgång på 0.36 liter för alla de 6 pumparna, vilket stämmer hyfsat med Mazz uppskattning om hur mycket han brukar fylla på vid varje utsmörjning också. Kanske att jag tog i lite för lite med 15 grader per drivhjulsvarv på utslaget till vickaxeln plus att man ju rullar lite till och från stall och kanske vevar lite på pumpen manuellt osv.
Enligt mina beräkningar skulle ett helt varv med veven på en Friedmann typ N på inställning 5 suga ca 1.8 mm ur cylindern. Så det låter även rimligt med Relys uppskattning. Mätte lite på typ NS i Ånglokläran och de verkar ha typ samma mått på glasröret som N, men det är lite svårt att mäta på en så liten ritning. Hittade ingen angivelse om mängd olja per slag för NS, men misstänker att den är snarlik typ N.

Nu ska jag ta med mig det här och se om det går att få till någon simulering av detta i spelet.

[korvtiger]

Sedan sist har jag fortsatt att greja med olika saker. Har bland annat scriptat/simulerat Friedmann pumpen. Kanske visar någon video på det längre fram.

En sak som jag inte riktigt gjorde klart på den exteriöra modellen var luckorna till kolboxen och vattentanken. Jag fixade kolboxen efter att ha detaljgranskat en drös med bilder och videos. Detta var inte jättesvårt då man ofta verkar lasta Sa-lok med så pass mycket kol att luckorna inte går att stänga. Bra, för då kan vi modellerare lätt se hur luckorna ser ut! Luckorna till vattentankarna var desto svårare att klura ut hur de såg ut. Och så plötsligt häromdagen så tipsades det om en kortfilm på SVT play där man faktiskt ser det hela uppifrån! Det löste de sista pusselbitarna till hur luckorna skulle utformas och animeras.

Såhär ser det ut i spelet:

WIP33_ingame_water_hatch.jpg
Har varit lat och inte mappat om de nya ytorna, så texturerna ser inte så bra ut (än)

Testade även displacementmapping på kolet i kolfickan. Kanske ska prova att köra det på hela loket för att få detaljerna att bli lite tydligare.

Och filmen tycker jag också att ni ska kolla in! Det är en 14 minuters skildring om en liten pojke som åker tåg från Malmö och Simrishamn runt år 1960. Väldigt fina vyer på tåget och allt runtomkring. I filmen förekommer flera olika Sa-individer (eller bara S som de hette 1960), dock inte 1277 som gick i Kristinehamnstrakten vid denna tiden. Man ser att det är flera olika individer om man kikar närmare på detaljer som vattentankens utformning, gasbehållarens placering, tanklocket på sidan av kolfickan osv. Loket som tar vatten har samma utformning på tanklocket som 1277 i alla fall och är något av de senare loken. Flera vyer från hytten och när man ser från loket framåt mot banan är dock filmade ifrån ett E-lok ifall ni inte får ihop var sidotankarna tog vägen!

https://www.svtplay.se/video/31248586/sommartag

[tanigardi]

Roligt att se att ditt projekt går framåt, kommer att bli ett otroligt fint lok.

När det gäller displacementmap på hela mesh så har jag lite dåliga erfarenheter av det, problemet är att få "höjden" att stämma överens mellan de olika objekten och texturerna. Dessutom blir det gärna förskjutningar i hörnen utanför uv't när man roterar och kan då ge väldigt konstiga effekter. Jag förmodar att du med displacement menar alfakanalen i normalmappen. På enstaka ganska flata objekt som t.e.x. som kolet i kolboxen eller fyren fungerar det bra. I fyren märkte jag också att en ganska överdriven displacementmap kan ge effekten av små lågor.

Är också nyfiken på hur du konfigurerar (och scriptar) kolboxluckorna eftersom BLJ 6 också har lucka över kolboxen (i alla fall under BLJ-tiden).

[korvtiger]

Exakt, med displacement menar jag att ta med alphakanalen i normal-mappen. Intressant med dina erfarenheter av det. Märkte att det var svårt att veta hur kraftfull effekten skulle bli när jag gick från Mixer till TRS2019, de har två helt olika tolkningssätt av höjden. Jag har inte hittat någonstans om det finns definierat hur stor en nyansskillnad i displacementmappen motsvarar i Trainz, men det kanske står någonstans så man kan räkna ut hur hög kontrast man vill ha.

Intressant att du tar upp fyren som exempel. Jag hade tänkt att ge mig på den snart också och skulle vilja ha den animerad på något sätt så att den flammar och gärna så att färgen ändras beroende på fyrens temperatur. Kollade på hytten till QR PB15 loket som finns med i simuatorn, som har snygga sådana effekter. Tyvärr är texturerna i .texture-format så det är lite svårt att se hur man har gjort. Där har man i alla fall scriptat för att få till flammorna tror jag. Ska kolla närmare där sedan. Vill minnas att det fanns något inbyggt att man skulle namnge meshen till något speciellt för att detta skulle ske automatiskt på gamla TRS2006-tiden, men det kanske man har slopat?
Hur har du gjort med fyren?

Jag har animerat och exporterat höger och vänster tanklucka samt kolboxluckorna som separata mesher. Animationen går från stängda vid frame 0 till öppna vid frame 29.
Sedan håller jag på med scriptingen. Jag stötte på ett problem där. När lastningen startar och stoppar så får man ett anrop från Trainz till lokets script som säger att en lastning håller på att sättas igång/stoppas som låter en göra saker som att starta/stoppa animationer eller rökeffekter, m.m. Det anropet skickar med en LoadingReport som ska innehålla vilken Queue som produkterna flyttas från och vilken Queue de flyttas till. Hade den faktiskt innehållit den datan så hade det varit trivialt att kolla om de flyttas till vatten- eller kol-queuen och bara öppna/stänga rätt lucka. Men tyvärr verkar så inte vara fallet, för den queuen är inte definierad (Eller satt till null som det heter). Jag ska undersöka saken närmare och kanske fråga om det på internationella forumet.
Men det går att lösa på ett lite krångligare sätt genom att man kollar vilka produkter som producern (vattenskastaren/kolbryggan/etc.) erbjuder och ser om det är antingen en water eller coal asset. När jag klurat ut hur jag ska göra kan jag naturligtvis dela med mig av scriptet här för de som är intresserade!
Om det är någon som har koll på något bra lok/tender där olika luckor öppnas beroende på om man lastar vatten eller kol, så får ni gärna säga till!