Thor i Tane

[tanigardi]

När det gäller manometrar och texturer till dessa, så är jag lite fundersam hur manometern till ångbromsen kunde ha sett ut. Någon manometer för tryckluftsbroms fanns det väl inte på Blj.tiden, Den manometer jag använt är den som Ulj har till ångvärmen, men hurvida den kunde vara korrekt till ångbromsen har jag iingen aning om.

Åke

[korvtiger]

Har faktiskt aldrig sett någon separat manometer för ångbroms. På lok som har ångbroms och apparater för New York-/Westinghousebroms så har man ju en så kallad dubbelmanometer, med två visare på en tavla där de visar ledning och huvudbehållartryck. Alltså ingen inbyggd ångbromsmanometer. Dessa förekommer ju på vissa lok än idag, ut mitt huvud så har vi TGOJ Y3a 125 (Nora), SJ KA 692 (JvM), SJ R 976 (JvM), SJ W 1229 (JvM) med dubbelmanometer, men inga av dessa har någon extra manometer för ångbroms vad jag sett. Resterande lok som är bevarade idag har ju modernare trippelmanometer och apparater för Knorrbroms. Där har man ju (om de har ångbroms) manometer för det i trippelmanometern som jag pratat om redan.

Tror aldrig man hade någon separat manometer för det tidigare. Det är ju inte jätteintressant ur en säkerhetssynpunkt om hur högt tryck man har i bromscylindern. Trycket är ju effektivt begränsat av trycket i pannan, vilket gör att man aldrig behöver bekymra sig för övertryck. Däremot skulle det ju kanske vara intressant att få veta hur mycket tryck det är för att veta hur mycket bromskraft som låg an mot hjulen. Men det kanske var något som skulle gå på fingertoppskänsla back in the days.

[rely]

Jag har inte riktigt hängt med i diskussionen, men anledningen till att Thor har separat ångbromsmanometer är för att hon enbart hade ångbroms från början. Först hos lennakatten som hon fick tågbroms med tryckluft. Och ur en historisk synvinkel så bevarade man ångbromsmanometern.

Det är citerat från en vän som var med och hämtade thor på BLJ och sedan jobbade med och körde Thor dom första åren hon gick på ULJ.

[tanigardi]

Nu har äntligen Thor fått en animerad slidstyrning. Tack och lov att det finns smarta personer som delat med sig av sitt kunnande. En tråd som korvtiger startat på Aurans forum angående animering av Walschaerts slidstyrning och de exempelfiler som finns på sidan för blender trainz exporter, har varit en ovärderlig hjälp. Lite problem var det ju, i Thors slidstyrning är slidstångens anslutning till försprångsstången omvänd mot den i exemplen. Trodde att det var detta som ställt till det med animationen, men så småningom visade det sig att det i en liten diskret ruta skulle stå 2 istället för 0 . Importerade bogeyn i Trainz som en ”scenery asset” allt ser ok ut. Om man analyserar animationen mycket noga i Blender, så roterar änden på försprångsstången där slidstången ansluter något i stället för där tärningsstången ansluter (där rotationen ju skall vara, om jag inte är helt ute och cyklar). Det är näst intill omöjligt att se i Trainz eftersom slidstången dessutom rör sig helt horisontellt. Nu återstår det att spegla över slidstyrningen till högra sidan och rotera det 90°.

Intressant information Rely kom med vad gäller ångbromsmanometer på BLJ-tiden. Har förgäves försökt att se hur det såg ut i hytten på Thor i DVD´n från BLJ inför nedläggningen. Tyvärr lyckas man konsekvent undvika att filma mot manometrarna.

Åke

[korvtiger]

Kul att någon fick nytta av svaret på min fråga, än har man ju inte själv lyckats skaffa sig tillräckligt med tid att sno ihop ett helt ånglok. Försökte ju en gång i tiden med TGOJ Y3a 125, men den snuvade Lan mig på.

Du har helt rätt i att rotationspunkten är lite inkorrekt på det sättet man animerar på och fuskar. Men som du säker så märks detta i princip inte av. Särskilt inte om man låser slidstångens rörelse i Z-led. Jag tror inte det är värt besväret att klura ut hur man ska göra för att få allt att rotera runt slidstångens fäste istället. Känns som att man skulle få något svårt problem med två IK-kedjor som måste sitta ihop i infästningen till slidstången på något vänster.

Skulle vara spännande att se en bild på denna ångbromsmanometer, någon sådan har jag heller aldrig stött på!

[tanigardi]

Har börjat ta itu med lokbyggandet igen, tyvärr har jag inte haft tid att ägna mig åt Trainz de senaste 2 månaderna. Några detaljer kvarstår som jag inte riktigt fått kläm på vad det är/fungerar. Hoppas ångloksexperterna här på forumet kan vara till hjälp.

Det första är vad jag förstår Damparna ( eller en Damp, om det nu heter så ) , bilden från hytten. Sen på utsidan vid sidan av fyren går en hävstång som verkar vara förbunden med asklådan. Jag har svårt att få ihop hur det hela fungerar ihop, om dom nu är förbundna med varann ( i och för sig en akademisk fråga, skall ju inte animeras förutom ”dampen i hytten” ).

bilden blev korrupt, skickar i ett nytt svar


Det andra är två reglage som sitter på varsin sida om koluttaget, som jag inte har en aning om vad dom har för funktion.

tender.jpg

När detta är klart blir det till att ta itu med configuration, attatchmetpoints och animering av reglage och manometrar i hytten. Gruvar mig lite, har studerat flera lok i ”Mesh Viewer” och lösningarna förefaller vara ganska olika. Hoppas man kan få återkomma med frågor när det börjar trassla till sig.

Hälsningar Åke

[tanigardi]

Bild på Damp


damp.JPG

[korvtiger]

Kul! Mer spännande frågor!

Det är mycket riktigt spakarna till damparna som du hittat. De är två stycken på Thor vad det verkar, en framdamp och en bakdamp. Dessa använder man ju för att öppna luckor upptill på fyrboxen för att reglera hur mycket luft man släpper in under fyren.
Bakdampen är den vars handtag sitter i bakkanten på pannan. Den har små hack så att den kan ställas upp. På bilden är den stängd och spaken är i sitt nedersta läge. Drar man uppåt så öppnas den mer och mer. Det är antagligen något i stil med tre hack för olika öppningsgrader. Den andra spaken går till framdampen som sitter i asklådans framkant. Den har en likadan L-formad spak som sticker in precis innanför hyttväggen på eldarsidan som synes. Där kan du även se hacken som man kan ställa upp den med på en av dina bilder. På närbilden kan du skymta hur rörelsen via en tapp överförs till en stång som syns bakom bladfjädern som försvinner ned till asklådan.

Dock så är jag lite konfunderad. Normalt sett (på normalspåriga lok i alla fall) så finns det åtminstone två spakar i bakkant på pannan, en till bakdampen och en till (bakre)skopan. Skopan fäller man ned till skillnad från dampen som öppnas mer på översidan. Skopan fälls ned för att lätt komma åt att tömma asklådan. Damparna är ju däremot placerade så att aska i möjligaste mån inte ska falla ur asklådan och riskera att tända eld på banvallen.
Så det kan vara så att en av spakarna är till skopan och att det bara är en damp på loket. Eller så sitter det en till spak någonstans, antagligen i pannans bakkant med just denna uppgiften.
Många stora modernare lok har ju även fallrost, alltså att främre delen av rosten kan fällas ned när man ska raka ur pannan. Men det verkar inte finnas på Thor.

Det borde finnas ganska bra ritningar och beskrivningar av dampar, skopor och fallroster i Ånglokläran. Granska även hur det ser ut i STLs Sb- och B-lok.

Sedan, spakarna på tendern. Här är jag nästan helt säker (borde vara så med tanke på att de är två och med den placeringen) att det är bottenavstängningskranarna för vattentanken. Det finns ju två rör från vattentanken i tendern till förar- respektive eldarinjektorn. I botten på vattentanken där vattnet tas ut sitter var sin avstängningskran, för att man ska kunna stänga av vattenflödet. Detta ifall det går läck på rör, eller om injektorn felar, eller om man helt enkelt måst koppla loss tendern. Det är två separata hål för de båda rören också för att minimera risken att båda täpps igen, vilket ju skulle leda till en kritisk situation.

Du är välkommen med mer frågor om hur du får in allt i Trainz! Jag ska hjälpa dig med att lägga till STLs ångloksscript till detta också, så kommer det bli ett kanonlok!
För de flesta reglage där det bara är en rotation kring en viss punkt så behöver man aldrig animera det, utan placerar bara objektet i Blender så att det roterar korrekt om man roterar runt Z-axeln. Sedan sköter man resten med configen för att tala om min och max-rotation.
De enda saker du kommer att behöva animera i Blender lär vara ångbromsen och eldstadsluckan.

[tanigardi]

Alltid så får man så uttömmande svar på sina frågor, det hade inte blivit mycket till lok utan all hjälp.

Har ägnat mig åt att fingranska mina bilder och på motstående sida om ”dampreglaget” hittade jag denna spak, undrar om den eventuellt kan vara avsedd för ”skopan”.

skopa.jpg

Nu några fler undringar:
Belysnigens ” huvudströmbrytare är ju kranen till generatorn, men animerar man även strömbrytarna på bilden för att slå på respektive strålkastare och belysning?
Motsvarar påslaget av toppstrålkastaren helljuset? Hur fungerar strålkastarna på tendern ihop med loket?

El.jpg
Vid backkörning är det tenderns lod0 som syns i hytten?

Är lite fundersam på hur vattenståndsglasen skall göras och textureras. Förmodar att man använder sig av transparens och kanske med ett eget material. Sen undrar jag också hur man man animerar vattenpelaren i glasen. Blir det någon skillnad att de är lutande?

Tack på förhand!

Åke

[korvtiger]

Jag kan ju tänka mig att spaken till skopan sitter på utsidan av hytten då man aldrig ska behöva öppna den under gång, men det verkar vara ett väldigt märkligt och otillgängligt ställe att placera en så pass ofta använd spak. Borde vara trångt och väldigt varmt om man vill komma åt den. Det ser ju ut som någon sorts ventil som man kan vrida, men samtidigt kan jag inte komma på varför man skulle vilja placera en sådan där.
Skulle det inte kunna vara så att det är fästet till tappen som syntes på förra bilden på andra sidan pannan eller något sådant? Finns det fler bilder, eller mer av denna bilden till vänster?

Ja, det kan man göra. Jag hade lite problem med att styra ljuset som jag ville i TANE, på grund av vissa buggar i script-API:t. Hade tänkt att fixa dem om N3V fixar buggarna.
Jag har utformat scriptet så att man ska kunna implementera helt unika lösningar för belysning på varje lok, så man får det så det passar. Om du provar Sb:n och B-loket med sluten hytt så finns två varianter på hur man kan implementera det för elektrisk belysning. TANE skiljer ju inte på toppstrålkastare och buffertlanternor, så där har jag löst det genom att den andra av knapparna slås om automatiskt om man slår om den ena för att hålla dem i synk.
TANE kan bara ha ljuset på åt det hållet loket är riktat åt, vilket innebär att man antingen kan ha ljus framåt, eller bakåt. Tanken är här att loket ska "byta riktning", alltså att tågets A-ände ska bytas när man flippar på "Bak"-knappen på de loken vi byggt. Då skulle TANE automatiskt byta från lanternorna framåt till de bakåt. Men på grund av nämnda bugg är detta inte möjligt(väldigt krångligt) i dagsläget, så man tvingas göra det manuellt med Alt-C. Men förhoppningsvis ska detta kunna fungera i framtida versioner av TANE.
Lanternorna på tendern tänds om ljuset är påslaget, om tendern inte har tillkopplade vagnar efter sig och om tågets A-ände är bakvänd. (Det är detta du styr med Alt-C när du är inne i hytten)
Ja, det är tenderns lod0 mesh som syns, därav kommer du inte kunna styra de spakar som sitter på tendern.


Själva vattenglasen är ju bara en tub-mesh med alpha för att få till genomskinligheten. Jag rekommenderar att du styr genomskinlighet i materialet och inte använder en texture med alpha-kanal, det brukar ge bättre resultat har jag och LAn kommit fram till.

Vattenpelaren animeras lämpligen över över 101 frames (0-100), där 0 är nere i botten och 100 i toppen. Man kan använda hur många man vill egentligen, men på detta sättet motsvarar varje frame ett helt procenttal, vilket kan vara trevligt.
Mitt och Lans sätt går ut på att man modellerar en pelare, splittar den på höjden i ett antal segment, som är så höga att de får plats att gömma i nedre ventilhuset. Varje segment får sedan en lattice. Sedan animerar man så att översta segmentet, själva ytan rör sig linjärt från botten till toppen. Segmentet under det stannar i nere i botten tills dess att första segmentet rört sig upp en hel segmentslängd. Då hänger det andra segmentet på, kant i kant med det första. När det andra rört sig upp en segmentslängd hänger det tredje på, och så vidare med resten av segmenten.
Jag vet inte om det där var begripligt, men jag kan slänga ihop en demoanimation sedan och skicka till dig om du vill.
På detta sättet slipper man skarvar, hela pelaren får plats att gömmas i undre ventilhuset och man får inget flimmer för att flera tubdelar överlappar varandra, vilket man skulle få om alla segment följde med översta segmentet upp tills de var på sin plats.

Animationen kan vara lite knixig att få till, särskilt då man helst modellerar pelaren som helt upphöjd, men animerar den från längst ned till högst upp. Men det kanske går att lösa på ett enkelt sätt med lite constraints i Blender för att det ska sköta sig själv, bara Trainz-exportern klarar av att översätta det till keys korrekt, men jag har för mig att det går.

Du kan använda samma tillvägagångssätt med lutande glas, men det blir kanske klurigare att få det korrekt om du gör saker för hand. Jag rekommenderar att animera det rakt först och sedan få animationen att roteras korrekt. Man borde kunna göra det väldigt enkelt genom att animera vattenpelaren som om det vore raka vattenståndsglas och sedan bara rotera attachmentpunkten som de sätts fast på lika mycket som vattenståndsglasen lutar så borde TANE sköta resten!

[rely]

Ursprungligen postat av tanigardi

Alltid så får man så uttömmande svar på sina frågor, det hade inte blivit mycket till lok utan all hjälp.

Har ägnat mig åt att fingranska mina bilder och på motstående sida om ”dampreglaget” hittade jag denna spak, undrar om den eventuellt kan vara avsedd för ”skopan”.

Bifogad fil 74492

Den är troligen till för att kunna bottenblåsa pannan. :-)

[tanigardi]

Tack för utförlig info, tror jag fått kläm på hur belysningen skall hanteras. Gissar att vreden för belysningen skall roteras 90°.
Vad gäller vattenglasen skulle jag vara mycket tacksam för en demo-animation, det skulle nog underlätta mycket.
Med lutande glas blir väl vattenytan sned i förhållande till glaset, så att den blir horisontell i hytten. Antar att attachmentpunkten roteras i linje med glaset och sedan att man gör animationen parallell med y-axeln vid origo.
Har ingen bättre bild på den suspekta ventilen, bladfjädrarna skymmer. Tänkte också att det verkade väldigt opraktiskt om den skulle användas till skopan. Efter att ha fördjupat mig i lokläran så fans det en liten notis om ”vattenrost”, fanns ingen utförligare info om den och ritningar. Ett ”långskott”, undrar om det kanske kunde vara en kran för vatten till rosten, om det nu är en vattenrost. Men var vattnet isåfall kommer ifrån är en gåta.

Bottenblås.jpg

Tror att kanske det här är ventilen för att bottenblåsa pannan, fast är inte säker.
Kan inte hitta någon hävstång som skulle kunna vara till skopan, verkar som om Thor inte är har en sådan. Herr Höjer skriver ju att inte alla lok är försedda med sådan.
Har hittat en bild som visar delar av eldarsidan och tror att jag hittat spaken till framdampen, men tyvärr är kvaliteten inte så bra så det är lite svårt att avgöra.

framdamp.jpg

Åke

[korvtiger]

Jag tror att lapmvreden kan vridas hur mycket som helst, men att vertikalt betyder av och horisontellt betyder på. Då kan man välja om man vill begränsa dem till 90 grader i TANE eller om du vill att man ska kunna vrida dem flera varv så det verkar som att de kan vridas fritt runt-runt.

Ska slänga ihop en demoanimation åt dig!

Det har du helt rätt i. Men det borde bara vara så enkelt att man ser till att vattenytan på det översta segmentet är snedställt lika mycket som vattenglasen lutar. Animationen gör du lämpligen upprätt stående, alltså i Z-led. Sedan när du sätter ut attachmenten i hytt-meshen så roterar du den bara runt Y-axeln så kommer vattenpelaren att luta lika mycket när du kopplar ihop dem i configen.

Den där lilla ventilen är väl egentligen inte så intressant då ingen människa lär märka att den saknas på modellen. Men i alla fall, är det möjligt att förstora bilden ovan med eldaren, där kan man nästan se hur det ser ut under pannan, även om eldaren precis är i vägen. Jag blev lite nyfiken på vad detta kan vara.

Vattenrost är ett nytt begrepp för mig. Vad innebär det? Finns inte omnämnt i Ånglokläran från 1949. Det finns något som heter asklådespolning som jag undrar om det är samma sak. Det är att man drar ned ett rör från toppen på förarens(ofta) injektor till asklådan så att man kan vattna askan och släcka gnistor när det är hög brandrisk. Men den ventilen skulle man inte heller vilja ha placerad där. Thor verkar ha en liten ventil för asklådespolning på eldarens injektor. Den sitter monterad på ventilen till slangen som man spolar durken med, på toppen av eldarens injektor.

Den nya bilden du visar är på en renslucka där man satt fast en ventil på tvättpluggen som sitter i mitten av luckan. Används för att tömma pannan på vatten och rensa ut slam.

Nej, det du ser på bilden är bara en av nitarna till pannbeklädnaden i skarven mellan sidoplåten och plåten som går runt gavel på pannan. Du kan skymta flera sådana nitar ovanför. Detta plus reflektionerna i plåten lurar ögat.
Dessutom så skulle en sådan spak inte sticka upp så mycket, bara ett par decimeter över golvet. Jämför med spaken till bakdampen. Du råkar inte ha någon bild på den högra vrån inne i hytten?

Hittade denna skakiga video som visar hytten i Thor under gång, kan vara intressant om du inte redan sett den: https://www.youtube.com/watch?v=kqio3KZOyig

[korvtiger]

Här är en exempelanimation på vattenståndsglasets animation enligt min och Lans metod, gjord i Blender 2.78.

Tillvägagångssättet:
1. Modellera pelaren som en cylinder
2. Splitta pelaren (Ctrl-R och scrolla upp är ett bra verktyg, eller W->Subdivide)
3. Luta övre ytan genom att markera den och trycka Ctrl-Alt-Shift-S för shear-verktyget. Tryck Y för att låsa i Y-axeln. Dra med musen tills ytan lutar tillräckligt.
4. Skapa, namnge och länka alla lattices.
5. Ställ in antal frames i animationen till 101.
6. Flytta till sista framen.
7. Markera alla lattices till vattenpelaren (alltså alla utom b.r.main) och keya dem genom att trycka I och välja Location i listan.
8. Fortfarande med alla lattices markerade, flytta till frame 1 och flytta alla lattices ned så att hela översta segmentet döljs i ventilhuset. Keya detta som förut. Alla segment utom första är nu för långt ned, men det fixar vi i steg 10.
9. Öppna Graph Editorn, markera alla animerade saker, tryck T och välj Linear i listan för att interpolationen ska bli linjär och animationen helt jämn.
10. För alla lattices som du animerat, gå in i constraints-menyn och lägg till Limit Location. Kryssa i Minimum Z. Detta kommer göra så att latticen inte rör sig längre ned än till det tal som ställs in. I mitt exempel är detta Z=0, men detta kan ju skilja sig beroende på hur du väljer att animera ditt vattenglas.

Därefter borde det fungera som i min fil. Hoppas det gick att förstå!

[tanigardi]

Tack för Demoanimation och förklarande text, mycket utförlig, så jag skall nog lyckas få ihop det hela. Har inte haft tid att prova att göra animationen själv idag, för vackert väder och förmycket trädgårdsarbete.

Hade mina aningar om att det kunde vara reflektioner jag tog för en spak till framdampen, får väl försöka gissa mig fram till hur det skall se ut. Alla hyttbilder jag har tagit och som jag hittat på nätet visar ju mest förarsidan och finns det något från eldarsidan så visas ju inget ned mot golvet.

Tänk att man missat videon från hytten, trodde jag sett det mesta på youtube från ULJ. Synd bara att man inte ser något från eldarsidan, hade ju varit trevligt om man fått en skymt av framdampen.

Här kommer utdrag från Lokomotivläran 1910:

”415. Vattenrost. Afgiva de som bränsle använda kolen en segflytande slagg, d. v. s. baka ihop sig, brännas roststafvarna snart sönder af den varma slaggen. För att i någon mån förhindra detta användes en rost, som afkyles genom vatten, s. k. Vattenrost, hvarvid antigen hela rostytan bildas af rör, genom hvilka vatten strömmar, eller af omväxlande vattenrör och roststafvar.”

Lokreparatören som ägde lokläran har markerat stycket med blyerts, så det var väl något som var av intresse.

Åke