HB Vägskydd

[blomsson]

Som titeln antyder håller jag på och klurar på ett eget vägskyddssystem...

Istället för att jag bluddrar på i all evighet som vanligt, så tänkte jag göra detta på ett annat vis än vid tidigare redovisningar om hur signalsystemet och dess komponenter är uppbyggda.

Jag förstår om det upplevs som ett konstigt förfarande och att det kan vara svårt att delge tankar om något som man inte vet hur det är tänkt att fungera, men hela idén med att göra så här är att ni ska kunna berätta för mig vad ni tycker utan att ha en massa idéer från mig i bagaget.

Man kan ju tänka sig lite grundläggande funderingar (som ni inte behöver kommentera alls om ni inte vill):
Vad är bra och dåligt med STL:s vägskydd? Är det något som saknas eller som inte behövs?
Förut fanns det ett vägskydd gjort av STW (som jag aldrig har använt) vad va bra eller dåligt med det, osv?
Men som sagt, ordet är fritt, bara man håller sig inom ämnet vägskydd ...

När en vecka eller två eller så har passerat så tänker jag tala om hur fel ni har och hur vägskyddet (kanske) kommer att bli utformat...

Så öppna kranarna och delge mig era funderingar och tankar kring hur ett svenskt vägskyddssystem ska vara!!

mvh
Håkan

[lan]

Eftersom Håkan efterfrågar synpunkter på vägskydd så lämnar jag mina egna synpunkter här:

För mig finns tre typer av vägskydd, alltså skydd för vägtrafikanter:

Obevakade (tavlor längs vägen vid övergången och vissel- och varningstavlor längs spåret), dessa berörs ju inte då de saknar funktionalitet.

Öppna med ljus- och ljudsignaler (tavlor, klockor och ljussignaler vid vägen och varningssignaler längs spåret)

Stängda med ljus-, ljudsignaler och bommar eller grindar

STL Vägskydd (som väl bygger vidare på STWs) fungerar men är bökigt att bygga, namnsätta och ställa in , idén med mastrar längs spåret är väl bra, men hopkopplingen är mödosam.

Av det HB postat verkar hans system inte direkt enklare men det är väl en vane- och inlärningssak ?

Det de flesta vill ha är nog ett superenkelt och superlogiskt system som är lätt att bygga upp och namnsätta men det förblir väl en utopi.

Jag önskar Håkan lycka till med HB Vägskydd !!!

[benkegbg]

STL (STW) vägskyddssystem har jag använt i tidigare Trainz-versioner. De är, som lan säger, "bökigt att bygga, namnsätta och ställ in".
Jag tror att merparten av oss Trainz-byggare vill ha enkelhet, men också ett väl fungerande system.

Själv har jag gått över till att använda fransmannen "vincentrh" (kuid 458053) och hans "TRC"-system:LÄNK.

Detta system är inte "svenskt". Det är amerikanskt, engelskt eller franskt.

Det bygger på ett enkelt system med en trigger som styr vägskyddets objekt. Namngivningen i hans manual säger "siffra&siffra", men jag har provat att skriva "bokstavsiffra&siffra", där bokstav kan vara en förkortning på platsen. Exempelvis Bra8&3 istället för bara 8&3. Det fungerar. Antar att det viktiga är att "&"-tecknet finns med i namngivningen...?

Har också upptäckt att man inte behöver ha en "invisible crossing" för att bommarna ska gå ner. Det går lika bra att sätta ut bommar separat utan vägbiten, om man exempelvis vill ha ett skydd enbart för fotgängare. Det finns flera variationer för att bygga en övergång. Exempelvis en komplett vägbit med bommar, såväl för 2-filig väg som 1-filig. Dubbelspår och enkelspår i 30 graders vinkel, med mera.
Men som sagt, det är med amerikanskt, engelskt eller franskt utförande, inte svenskt. Dock enkelt att bygga.

Hälsningar

[blomsson]

Tänkte svara på inläggen och berätta lite om hur jag har tänkt mig att HB Vägskydd ska fungera.

Ursprungligen postat av lan

Obevakade (tavlor längs vägen vid övergången och vissel- och varningstavlor längs spåret), dessa berörs ju inte då de saknar funktionalitet.

Om objekten bara är till för kosmetika så stämmer det, men ska vägtrafik stanna för fordon som passerar plankorsningen så krävs det ändå en "crossing" funktion.

Ursprungligen postat av lan

Öppna med ljus- och ljudsignaler (tavlor, klockor och ljussignaler vid vägen och varningssignaler längs spåret)

Dessa går under benämningarna C-, D- eller C/D-anläggningar. Ljus-, Ljud- eller Ljus/Ljud-anläggningar. Finns även andra enklare former av övervakning bl.a Ägovägssignaler som numera heter Enkel ljussignal, som även kan placeras under denna kategori.

Ursprungligen postat av lan

Stängda med ljus-, ljudsignaler och bommar eller grindar

Inom denna kategori finns A- och B-anläggningar. På icke fikonspråk, hel-och halvbomsanläggningar.

Man kan även lägga till Plattforms(bommar)-anläggningar och Gång- och Cykel-anläggningar, som kan finns under alla kategorier, dels beroende på epok men också beroende på de lokala förutsättningarna vid plankorsningen.

Ursprungligen postat av lan

Jag önskar Håkan lycka till med HB Vägskydd !!!

Tack, går säkert åt!

Ursprungligen postat av lan

STL Vägskydd (som väl bygger vidare på STWs) fungerar men är bökigt att bygga, namnsätta och ställa in , idén med mastrar längs spåret är väl bra, men hopkopplingen är mödosam.

Det de flesta vill ha är nog ett superenkelt och superlogiskt system som är lätt att bygga upp och namnsätta men det förblir väl en utopi.

Ursprungligen postat av benkegbg

STL (STW) vägskyddssystem har jag använt i tidigare Trainz-versioner. De är, som lan säger, "bökigt att bygga, namnsätta och ställ in".

Jag tror att merparten av oss Trainz-byggare vill ha enkelhet, men också ett väl fungerande system.

De flesta vill ha något som är enkelt och lätt att använda men samtidigt som fungerar som det gör i verkligheten. Enkelhet är ju ett subjektivt begrepp, vad som är enkelt för en person är inte nödvändigtvis enkelt för en annan.
Nu kommer jag också in på en kommentar som lan skrev som gjorde mig lite orolig och bekymrad!

Ursprungligen postat av lan

Av det HB postat verkar hans system inte direkt enklare men det är väl en vane- och inlärningssak ?!

Att ett nytt system mycket ofta kan kräva en viss inlärnings- och användningstid innan det upplevs som enklare/bättre än det man är van vid är ju inget konstigt. Men jag reagerar på att mina system inte upplevs som enklare när en stor del av syftet med dom är att de ska vara enklare att använda. Dessutom spenderar jag mycket tid på att göra system, funktioner, proertyrutor och beteenden så användarvänliga och logiska som jag kan. Mycket av den tiden skulle jag aldrig ha spenderat om systemen endast var för eget bruk.
System som minskar mängden objekt att arbeta med, data som kan hämtas automatiskt, objekt som sköter sig automatiskt om de är korrekt byggda inga onödiga inställningar osv, gör i alla fall för mig enklare och starkare system utan att det nödvändigtvis behöver bli mer komplicerat för användaren.
Observera att detta inte är någon kritik mot ditt påstående utan bara en reflektion av min egen, kanske obefogade, oro!

Nu åter till vägskyddet som ju innehåller flera delar, det finns egentligen endast ett sätt att koppla ihop flera delar till ett system (om de inte är väldigt nära varandra på spåret) och det är via namnet.

Ursprungligen postat av benkegbg

Själv har jag gått över till att använda fransmannen "vincentrh" (kuid 458053)

Det bygger på ett enkelt system med en trigger som styr vägskyddets objekt. Namngivningen i hans manual säger "siffra&siffra", men jag har provat att skriva "bokstavsiffra&siffra", där bokstav kan vara en förkortning på platsen. Exempelvis Bra8&3 istället för bara 8&3. Det fungerar. Antar att det viktiga är att "&"-tecknet finns med i namngivningen...?

Har också upptäckt att man inte behöver ha en "invisible crossing" för att bommarna ska gå ner. Det går lika bra att sätta ut bommar separat utan vägbiten, om man exempelvis vill ha ett skydd enbart för fotgängare. Dock enkelt att bygga.

Jag har kollat på systemet, inte testat i praktiken dock. Utav det jag har läst så är det inget som tilltalar mig rent funktionellt eftersom det inte passar med hur ett svenskt vägskydd fungerar. Dessutom fanns det ett par konstiga lösningar (i alla fall som det stod i texten). Det enda som tilltalade mig va "invisible crossing" som, vad jag fick fram, endast har betydelse för vägtrafiken inte om bommarna går ner eller ej.

Så nu till hur HB Vägskydd är tänkt att fungera:
Observera följande, mycket av det som jag berättar om är endast på planerings- och/eller testnings-stadiet. Även fast det är så här jag vill ha det med de förutsättningar som finns i dagens läge är inte mycket ristat i sten

Generella tankar om vägskyddets funktionsinnehåll

• Funktionaliteten hos vägskyddet ska motsvara verklighetens krav, beteende och utseende så nära som det bara går att komma.
• Anläggningstyper som ska finnas är: A, B, C, D, C/D, Plattformsbommar och enkel ljussignal (kanske lite olika typer). Även obevakad anläggning kommer att finnas. (Finns rum för flera typer om behov och kunskap finns)
• HB Vägskydd kommer att vara helt fristående (förutom några meshbibliotek).
• ATC-beroende kommer endast att finnas mot mitt ATC-system.
• Tågvägsberoende kommer endast att finnas mot HB Signalsystem.
• Vägskyddet i sig självt har inget med ATC och tågvägar att göra utan gränssnittet kommer att ske mot vägskyddet från respektive funktion. Detta innebär att HB Vägskydd kommer att kunna släppas utan att HB Signalsystem är färdigt och förhoppningsvis (brasklapp - kan läsas lite olika i dessa tider) så kommer inte vägskyddet att behöva uppdateras i samband med släppet av signalsystemet.

Följande objekt är tänkta att finnas i vägskyddet

• Vägkontrollkur (osynlig)
• Kryssmärken med tillhörande vägljussignaler och övriga detaljer
• Vägkontrollsignal (Vs)
• Vägkontrollförsignal (Vf)
• Fällbommar
• Vägbitar
• Spårledningar

Vägkontrollkur
Detta objekt ansvarar för vägskyddets funktionalitet och är hjärnan och hjärtat i hela systemet. Namnet på kuren bestämmer vilka objekt som länkas till vägskyddet.
Här bestämmer man också vilken typ av vägskyddsanläggning (hel-, halvbom, ljus/ljud osv) som avses. Det kommer också att finnas kontroller på att det minimala antalet objekt för en specifik anläggningstyp finns.

Kryssmärken med tillhörande vägljussignaler och övriga detaljer
Bilder visas i tråden "Blomssons byggprojekt". Dessa är scenery objekt och kan placeras som man behagar, det kommer att finnas monteringshjälp för att placera de enligt minimimått till spåret.
Inställningar för objektets utseende väljs i propertyrutan.

Vägkontrollsignal
Kvarstår mappning, texturering innan den visas i byggtråden. Dessa är trackside objekt och placeras som andra signaler på spåret och med samma typ av justeringsinställningar som visas i Signaltråden. Signalen kan dock bara placeras på stolpe.
Eftersom placeringsreglerna för Vs är att en signal placerad mellan två spår gäller för bägge spåren om inte piltavla finns krävs det antagligen en osynlig Vs för att uppnå den funktionaliteten.
Dessutom är signaler i trainz alltid enkelriktade medan Vs:n kan vara både enkel- och dubbelriktad, så antagligen krävs det även här en osynlig Vs för att uppnå en funktion där fordonen ska stanna före plankorsningen.

Vägkontrollförsignal
Bilder visas i tråden "Blomssons byggprojekt". Dessa är trackside objekt och placeras som andra signaler på spåret och med samma typ av justeringsinställningar som visas i Signaltråden.
Även här kan det komma att krävas en osynlig signal för att möjliggöra placering av signal mellan spåren för att få korrekt funktion.

Fällbommar
Kvarstår en del modellbygge, mappning, texturering innan den visas i byggtråden, och sedan ska de animeras också, hujedamej! Dessa är scenery objekt och kan placeras som man behagar, det kommer att finnas monteringshjälp för att placera de enligt minimimått till spåret.
Inställningar för objektets utseende och typ av fällbom väljs i propertyrutan.
Vägskyddets typ eller funktion bestäms inte med avseende på vilken bomtyp som väljs.

Vägbitar
Objekt som tillåter att vägtrafik stannar innan en aktiverad plankorsning. Jämför tex "STL-X Bilväg 10m".
"TRC"-systemet med osynliga vägbitar låter intressant eftersom det borde innebära att vilken "fysisk väg" som helst skulle kunna användas. Forskning ska utföras!! Annars får det väl bli egna script/objekt även där...

Spårledningar
Dessa objekt finns inbyggda i senare versioner av Trainz och möjliggör ett "spårlednings liknande beteende", funktionen är inte 100 procentig men borde räcka till för att åstadkomma en med verkligheten överensstämmande funktion hos vägskyddet. Spårledningarna fungerar till viss del som triggers men gör att det går att simulera ett helt korrekt beteende hos vägskyddet.

Jag har knåpat ihop en liten bild på hur ett standard vägskydd kan byggas, följande objekt saknas dock, kryssmärke, fällbom och OT-V.
Vsk skiss.jpg
När det gäller bilden så ska man ha i åtanke att den vänstra delen säkert har ett tågvägsberoende.

Jag är fullständigt medveten om att detta med spårledningar kan verka komplicerat, men det ser värre ut än vad det är och är fortfarande under testning.

mvh
Håkan

[blomsson]

Jag tror att många drar åt sig öronen och tycker att Spårledningarna, som jag nämner i mitt föregående inlägg, gör mitt vägskyddsprojekt onödigt komplicerat. Därför tänkte jag försöka att avdramatisera spårledningarna lite grann.
Och bara för sakens skull, låt oss börja med verklighetens spårledningar!
För dom som inte är intresserade av verkligheten, kan hoppa ner till avsnittet Spårledningar i Trainz!

Spårledningar i Verkligheten

Historik
Spårledningen är en ganska gammal uppfinning och det första patentet togs av en naturvetare från USA, William Robinson år 1872. Denna var med hänsyn till dåvarande teknisk av likströmstyp. Det fanns inga direkta användningsområden omedelbart men genom utveckling av strömkällor, kontaktledningar, reläer, mm kom spårledningarna att användas alltmer inom signal- och säkerhetstekniken.
Nuförtiden är spårledningarna en av de fundamentala komponenterna i de flesta moderna installationer världen över.

Uppfinnarverksamheten har varit livlig och enbart i USA har ca 2000 patent tagits ut under det första århundradet av spårledningsbyggande.

Några historiska data:

• 1903 - växelströmsspårledningar
• 1923 - hyttsignalering med hjälp av spårledningar
• 1933 - kodade spårledningar
• 1954 - överlagrade spårledningar
• 1967 - tonfrekvensspårledningar utan isolerskarvar, med generatorer byggda med halvledarteknik

De väsentligaste bidragen till spårledningstekninkens utveckling har naturligtvis lämnats av de stora järnvägsnationernas industrier och förvaltningar, främst USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike. I övriga länder har man främst ägnat sig åt att anpassa system och installationer efter elektrifieringsystem, aktuella störningskällor, klimat och liknande faktorer.

Uppgift
Spårledningens huvuduppgift är att fastställa om ett visst spåravsnitt är belagt av eller fritt från fordon. Även en väldigt primitiv utförd spårledning utför det jobbet, mycket av utvecklingsarbetet har bestått i att trygga en riktig funktion, även under ogynnsamma förhållanden.
Spårledningarna arbetar med s.k "enkel säkerhet" d.v.s spårledningens funktion övervakas eller kompletteras normalt inte med någon annan enhet. Detta innebär att man måste lita på att en spårledning ger en korrekt indikering och att ett fel yttrar sig på det minst farliga sättet.

Uppbyggnad
För att spårledningar ska kunna anordnas ställs vissa krav på spår och fordon.

Spår
Spåret ska ha någorlunda väl isolerande sliprar, vid träslipers används någon form av impregnering, t.ex. kreosot. Vid betongslipers används isolerande rälsbefästning, eftersom det har visat sig svårt att kunna isolera dessa tillfredställande.
Växlar och korsningar konstrueras så att de kan isoleras på kritiska punkter, även övriga anslutna anordningar måste kunna isoleras, t.ex. drag- och kontrollstänger för växlar, monteringsjärn, spårhållare osv.
Även vid bra isolering förekommer det alltid ett visst mått av läckströmmar.

Fordon
Kraven för fordon är att de som absolut ska fälla spårledningen säkert shuntar ut denna, för att uppnå detta får inte motståndet i en begagnad hjulsats överstiga 0,1 ohm.
Dessutom ska de fordon som absolut inte ska fälla en spårledning gå att isolera.

Spårledningen
En spårledning består av flertalet olika komponenter, kontaktförbindningar och förbindelseledningar för att säkerställa den elektriska kontakten mellan olika delar av spåret. Anslutningsledningar för att mata spåret och isolerskarvar för att separera de olika spårledningarna från varandra eller från oisolerade spåravsnitt.

De olika förbindelseledningarna och anslutningarna pinnlöds i rälslivet. Anslutningarna fastsätts med en kabelsko i en Y-förbindning medan de övriga löds direkt med kabelskon. Det finns även provisoriska anslutningar som skruvas fast runt rälsfoten.
Kontaktdon används för att belägga spåret och skapa ett eget skydd vid olika sorters arbeten i spåret, den gör samma sak som en hjulaxel helt enkelt!
Spårledningar 3.jpg

Isolerskarvar
Dessa finns i några olika typer, bl.a. Fiberskarv, Isolerande skarvstycken (Permali-skarvar) och Limmad och förspänd skarv, antagligen den vanligaste typen och är också ett krav på skarvfria spår. Den finns i två typer, prefabricerad i centrum hos en ca 5 m lång spårbit eller en typ som appliceras direkt i spåret.
Tror ju ni har sett isolerskarvar förut, men varför inte...
Spårledningar 4.jpg

Funktion
Spåret används som förbindelseledning mellan en spänningskälla och ett relä. När en hjulaxel kommer in på det isolerade spåravsnittet går merparten av strömmen genom axeln eftersom den har en väsentligt lägre resistans än reläet och dess serieresistans. Då blir reläet praktiskt taget strömlöst och faller efter någon sekund.
Populärt brukar man säga att hjulaxeln "kortsluter" spåret, detta uttryck bör helst inte användas eftersom en kortslutning innebär en strömrusning och ej är önskvärt. Ett bättre uttryck är "shuntning". Dock använder även jag slentrianmässigt "kortsluter spåret".
Eftersom reläet är trögt både i från- och tillslag hinner mycket korta störningar inte påverka reläet.

Den typ som används i Sverige är vilströmsspårledning med en matningspunkt och en eller två upptagspunkter. Vilströmsspårledning innebär att reläerna ligger dragna, spåret är fritt, med hjälp av en konstant ström genom spåret. Om spänningen eller strömmen försvinner (hjulaxel belägger spårledningen, anslutning går sönder osv) faller reläerna och spårledningen indikerar hinder!
I matningspunkten finns en likspänningskälla på 7V/6A ansluten (inge skönt att få en stöt av den kan jag intyga), med pluspol i ena rälen och minuspol i den andra rälen. Om två reläupptag finns krävs bägge reläerna dragna för att spårledningen ska vara hinderfri.
En spårledning får vara max 2500 meter lång, om den är längre än 200 m så finns det två reläupptag för att förhindra att jordmagnetiska störningar påverkar spårledningen. Avståndet mellan matning och upptag får vara max 1500 meter, matningen kan sitta var som helst mellan upptagen.

Under många förhållanden på elektrifierade banor måste matningen och upptagen vara försedda med drosslar (har högt motståndsvärde för växelström och lågt för likström) för att skydda spårledningskomponenterna från banström.

Spårledningen justeras in för att falla vid en spårspänning på 2,0 V, då drar reläerna för en spårspänning på ca 4,0 V, ofta ligger spårspänningen på 5-6 V vid fritt spår.

Batterireserv finns endast om spårledningen ingår i en anläggning som i övrigt har batterireserv, t.ex. linjeblockering eller vägskyddsanläggningar.

Två angränsande spårledningar ska ha olika polaritet för att upptäcka om en isolerskarv överleder, annars så "förlängs" bara spårledningen.

Två bilder på principuppbyggnad av spårledningarna:
Spårledningar 1.jpg
Spårledningar 2.jpg

S-räl och I-räl
Dessa begrepp används endast på elektrifierade banor. S-räl betyder "sammanhängande räl" och är den räl där lokströmmen går i retur till närmaste jordslutare och sedan vidare till omformarstationen, strömmarna kan redan för ett tåg uppgå till 400 A.
I-räl betyder isolerad räl och leder i princip endast spårledningsström. Alla motstånd och drosslar kopplas in mot I-rälen.

Där S-rälen behöver byta sida används en Z-förbindelse om skiftet sker i skarven mellan två spårledningar eller med två stycken Z-förbindelser om det sker mitt på en spårledning, fortfarande med två isolerskarvar förstås!
Spårledningar 5.jpg

Användningsområden
Spårledningarna används inom flera områden, ofta har en spårledning flera ändamål. Några områden är:

• hinderfrihetskontroll för körsignal,
• spärrning av växel under tåg
• låsning och upplåsning av tågvägar
• igångsättning och avstängning av automatisk vägskyddsanläggning
• tågankomstsignalering
• styrning av stationsautomat

Spårledningar i Trainz
Spårledningarna i Trainz (finns väl i T:ANE och senare) är inte så svåra att arbeta med (värre när man ska scripta med dem), de fungerar ungefär som vanliga Trackside-objekt.
Jag återanvänder en bild som jag skapade till en annan tråd:
Spårledningar 7.jpg

I rutan uppe till höger hämtas de två objektstyper som ska användas, Track Circuit Detector och Track Circuit Insulator. Detectorn är det som är själva spårledningsobjeketet och måste alltid namnges oberoende av system. Insulatorn är isolskarven och behöver (just nu) inte namnges. En spårledning utgörs alltid av en Detector och minst 2 st Insulatorer. En Insulator kan vara gräns för en annan spårledning.
Det gröna sträcket syns bara när propertyrutan är öppen och talar om hur just den spårledningen ligger och att den är fri, röd om den är belagd.

Bara för att tråden egentligen handlar om mitt vägskyddsprojekt så tänkte jag visa en bild på en del av testbanan som jag använder mig av och de spårledningar som ingår där:
Spårledningar 6.jpg
Jag kommer att gå igenom mera i detalj senare om hur det funkar. På bilden går det dock att se att isolerskarvarna kan gränsa till två spårledningar.
Spårledningarnas namngivning är standardiserad och används fullt ut. Man kan också se att igångsättningsspårledningarna (Siv och SIIv) är indelade i flera spårledningar och agerar som samlings- eller repeterspårledningar. Vilket innebär att en spårledning, t.ex. SIv endast är fri om samtliga ingående spårledningar är fria, detta är också något som används mycket i verkligheten.
Murarna som syns på bilden mellan spåren använder jag i Driver för att se var isolskarvarna sitter när jag testar.

Återkommer med mera om själva vägskyddet om ett tag!

mvh
Håkan

[ottoloppan@gmail.com]

Ser verkligen fram emot detta nya vägskyddssystem, hoppas på ännu mer detaljerade signaler då jag själv har riktiga signaler hemma som jag fått från gamla infrastuktursuppgraderingar, så kommer känna igen dom isåfall! Ser fram emot detta system!

[blomsson]

Tack Otto, hoppas på det bästa!

Innan jag börjar att berätta om HB Vägskydd tänkte jag prata lite mera om verklighetens spårledningar och lite om ett aber i Trainz!

En sak som jag inte nämnde är att spårledningar också används som s.k nedbrytningsspårledningar, det betyder att en spårledning som beläggs också belägger andra spårledningar. Detta används framförallt i växelövergångar.

Om växelspårledningarna inte fanns skulle ett fordon kunna finnas inom det fria rummet för spåret bredvid. Om växelspårledningarna inte bröt ner spårledningarna på angränsande spår skulle ett fordon kunna få plats enbart på växelspårledningen och då komma inom det fria rummet för bägge spåren.

Detta förfarande trodde jag inte gick att återskapa i Trainz eftersom man inte kan anropa en funktion som belägger en spårledning, men utav en slump så upptäckte jag hur man kan göra, ännu en sak som inte är dokumenterad i Trainz!

Nedan en bild där den övre delen ger exempel på nedbrytningsspårledningar i verkligheten och den undre visar hur man kan göra detta i T:ANE.

Nedbrytningsspl.jpg
Genom att lägga ut dubbla spårledningsobjekt på varje spår, ett unikt för det spåravsnittet och ett gemensamt för nedbrytningsspårledningen så kommer samtliga berörda spårledningar att beläggas.

För att avsluta verklighetens spårledningar, lägger jag in en bild på en linjeplan!
Linjeplan.jpg

Aber i Trainz!
Ett problem som uppstår är hur Trainz bedömer positionen av ett fordon. Detta gäller i alla sammanhang (alla är inte ett problem och t.o.m ibland korrekt) men problemet är uppenbart med spårledningar.
I verkligheten så är det hjulen som "kortsluter" en spårledning vilket innebär att samtliga spårledningar som ett fordon/tåg har kontakt med beläggs. Två problem uppstår, vid ett ensamt fordon kan inte två spårledningar vara belagda samtidigt!
Det andra problemet är att det blir ett väldigt stort överhäng (inkränkning på hinderfriheten) när man räknar från centrum istället för på sista hjulaxeln!
Borde inte vara så svårt att fixa för N3V, punkterna finns ju definierade, i alla fall tillräckligt nära!

Kortslutningspunkt.jpg

HB Vägskydd
Hela vägskyddsanläggningen styrs och kontrolleras från en vägkontrollkur som endast syns i surveyour. Så här ser propertyrutan ut hos en nyplacerad kur.

Grundplacerad Vsk.jpg
Namnet på kuren ger anläggningens ID och alla övriga objekt länkas till vägskyddet via dess namn. Just nu finns det inga begränsningar på vad en anläggning får heta, men funderar på att begränsa namnet till ett helt ord!

Gröna rutan
Här väljer man vilken typ av anläggning som kuren ska representera.
Eventuella underavdelningar är inte införda än.

Ett vägskydd består av minst en spårlogik med olika typer av trackside objekt och ett varierande antal sceneryobjekt.

Vägkontrollkuren håller koll på att ett korrekt minimiantal av respektive objekt finns för den valda anläggningstypen, om något objekt saknas så kommer inte anläggningen att fungera och felmeddelande visas.

Vsk PR.jpg

Lila rutan
Här redovisas de olika spårlogikerna och dess namn, pilen öppnar information om vilka objekt som ingår i respektive spårlogik.

Spårlogik
Spårlogiken skapas automatisk via sökning av en korrekt namngiven Vägspårledning (Sv), saknas denna, så spelar det ingen roll hur många korrekt döpta objekt det finns i övrigt!
I vägkontrollkuren finns det fördefinierade spårlogiker som eftersöks, man kan även skriva in egna. Hittas inga definierade, så söks efter spårlogik för enkelspår.
De fördefinierade spårlogikerna är: U, N, Sp1 - Sp20.
Spårlogiken består av en ID-del och ett namn, t.ex N och Nedspår.

Röda rutan
Här kan man skriva in egna spårlogiker, pilen öppnar rutan som syns under, där kan man addera och radera egendefinierade spårlogiker. Inskrivningen sker med ID+kommatecken+namn, saknas namn blir ID även namnet. ID:n kontrolleras mot definierade spårlogiker och även mot mellanslag. Det är lämpligt att skriva ID:n med få och stora bokstäver.

Tracksideobjekt
Namngivning
Namngivningen av trackside objekten är av stor vikt, de måste följa den givna namnkonventionen. Observera att stor och liten bokstav har betydelse! Det är hårdkodat i scriptet.
V-signal och (V-försignal) ska döpas: kurID + mellanslag + Vs(Vf) + SpårlogikID + "extratecken".
Observera att SIv, SIIv och Sv är tre separata spårledningar och måste skrivas precis som det står.
Spårledningar ska döpas: kurID + mellanslag + SpårledningsID + SpårlogikID + "eventuellt (normalt liten) löpbokstav".

Om SpårlogikID utelämnas betyder det "Enkelspår", men kan bara hittas om inga andra spårlogiker finns. T.ex: SIIvN, VsN1 för Nedspår blir SIIv och Vs1 för enkelspår.

Vid spårledningar som har beroende mot flera vägskydd, kan man separera varje beroende med ett plustecken för att få spårledningen att länkas till flera vägskydd, som synes längst ner i den lila rutan till höger på bilden ovan. Men med möjligheten att placera flera spårledningar på samma spåravsnitt kanske denna kommer att tas bort!

Gröna rutan
Här redovisas sceneryobjekten, pilen öppnar information om vilka objekt som är giltigt länkade för anläggningen. Här förändrar man det vita skenet och om ringklocka ska visas hos kryssmärkestavlan, möjligheterna att förändra beror på kraven för vägskyddsanläggningen.

Reflexvinkeln "flera spår" skapas automatiskt hos en länkad kryssmärkestavla beroende på antalet spårlogiker.
Bommar och vägobjekt är inte färdiga ännu! Vägobjektet används till att stanna biltrafiken och kommer att fungera minst som STL-X Bilväg gör, håller på och testar en del!

Sceneryobjekt
Namngivning
Det enda som är viktigt för sceneryobjekten är kurID + mellanslag och att det är unika namn!

Vägkontrollkuren
Kuren sköter som sagt om allting som har med vägskyddsanläggningen att göra. När objekt döps med kurID och ett i övrigt korrekt namn, uppdateras sökningen och objekten länkas automatiskt till kuren. För att förenkla det lite för användarna syns det på kuren vad som sker!
Vägkontrollkuren.jpg
På långsidorna redovisas scenery- och tracksideobjekt och på gavlarna spårlogikerna (7 st).

Blåa rutan
Vägskyddets namn.

Röda rutan
Typ av anläggning.

Gröna rutan
Redovisar antalet sceneryobjekt av respektive typ, vägobjekten saknas!

Vita rutan
Redovisar antalet tracksideobjekt av respektive typ. V-signaler 2 + 2? Se senare!

Vid byte av anläggningstyp uppdateras objekten som tillhör kuren automatisk och även informationen på kuren.

Observera att bara för att objektet är länkat till kuren innebär inte det att det är korrekt inställt!

Här nedan en liten bild på hur skapandet av en ny kryssmärkestavla och länkning till en befintlig kur ser ut!

Ny och länkad Kr.jpg
En icke länkad kryssmärkestavla kan aldrig visa mer än reflexer och reflexvinklar!

Vägkorsningssignal (Vs) och Vägkorsningsförsignal (Vf)
Kärt barn har många namn:

• TTJ - Vägskyddssignal och V-signal
• Säo - Vägkorsningssignal och V-signal
• Signaldokument - oftast V-signal ibland Vägkorsningssignal
• Populärt - Vägsignal, V-signal eller Vs/Vf!

Alla mina signaler är ju trackside så ingen master/slave funktion som hos STL:s signaler.
En V-signal kan ju vara både enkelriktad (väldigt sällan) och dubbelriktad (oftast), men alla signaler i Trainz är ju enkelriktade så hur göra?
Svaret beror egentligen på vad man vill åstadkomma, vill man att tågtrafiken ska påverkas av vägskyddet, eller bryr man sig inte om sådana trivialiteter!
Jag har skapat en osynlig signal (egentligen korvtiger, eftersom det är hans modell som äntligen kommer till användning) som länkas till den dubbelriktade Vs:n via placering på ett korrekt avstånd rygg mot rygg och namn. Den kan också användas till att ge anläggningstyper utan Vs möjligheten för fordon att stanna innan plankorsningen. I så fall placeras två osynliga Vs på var sin sida om plankorsningen med ryggen mot varandra på korrekt avstånd.

Anläggningstyperna E och K är sådana, där K endast fyller en funktion med osynliga V-signaler annars kan man lika gärna bygga utan kuren!

Det är detta som redovisas på sidan hos vägkuren vid V-signaler där första siffran är synliga Vs och den andra siffran är osynliga Vs! Se bilden ovan.

VsVf påverkar.jpg

Gula rutan
Här bestämmer man ifall Vs och Vf ska påverka tågtrafiken, inställningen gäller samtliga Vs och Vf för hela vägskyddet. Eventuellt kommer det att bli ett val per spårlogik, vet inte om det behövs.
Om man inte har några osynliga Vs och inte kryssar bort rutan kommer tågtrafiken att påverkas i den ena riktningen men inte i den andra.

Turkosa rutan
Val av dubbel-eller enkelriktad Vs.

V-signal och V-försignal gällande för två parallella spår
I verkligheten så gäller en Vs eller Vf som är placerad mellan två spår utan piltavla för bägge spåren. Reglerna för Vs är dock väldigt speciella och kräver att inget av spåren kan ha separata tågrörelser över plankorsningen vilket gör användningen av den funktionen väldigt begränsad.

Jag hade tänkt att använda mig av den osynliga signalen även för detta ändamål men är lite emot osynliga signaler och tavlor eftersom de tenderar att användas för att frångå regler och tänkta användningsområden, därför vill jag ha kontroll på objekten så mycket som möjligt. Eftersom den här funktionen sker på ett parallellt spår är konrollen på korrekt placering nästan omöjlig, eventuellt så kommer den att finns för Vf.

Så där, ett litet nätt inlägg igen

mvh
Håkan

[blomsson]

Jag nämnde i byggtråden att jag skulle berätta om de ingående objekten som skapar ett svenskt vägskydd när relevant scriptande hade utförts. Tyvärr så får jag alldeles för mycket ideér när jag håller på så blir aldrig "färdig", men skriver ändå även fast en del detaljer inte är införda ännu!

Jag tänker i första hand berätta om de olika objekten som ingår och som undertecknad är skyldig till (förkortningar som används i texten nedan):

• Kryssmärkestavlor och vägljussignaler (Kr och Kr+Si)
• Fällbommar (Bommar)
• Vägkorsningssignal (Vs)
• Vägkorsningsförsignal (Vf)
• Ägovägssignal/Enkel signal (Es)
• Vägbit/Crossing

Jag kommer också att berätta lite om de olika anläggninstyperna som finns att välja på. Objekten är ju i många fall hårt knutna till dem så kan ju vara lämpligt! Samtliga anläggningstyper kan ha en vägbit som stannar vägtrafiken kopplade till sig.

Bara för att börja baklänges, så har jag utelämnat objekt som hör till anläggningstypen "Plattformsbommar". Detta beror på att PLF har en del hyss för sig och behöver lite extra uppmärksamhet, dessutom så är inte alla objekt gjorda ännu. I grund och botten är dock funktionaliteten samma.

Vägkontrollkuren håller koll på så att rätt typ av objekt och ett korrekt antal finns för varje anläggningstyp.

Kryssmärkestavla med Vägljussignal
Är antagligen det vanligaste objektet hos ett svenskt vägskydd. Minst två länkade Kr+Si ska finnas till alla A, B, C, CD anläggningar och minst två länkade Kr till D och K anläggningarna.

Kr+Si är ett sceneryobjekt och placeras vid sidan av spåret.
När en Kryssmärkestavla med Vägljussignal placeras ut för första gången så är den inte länkad till ett befintligt vägskydd och har då utseendet med enbart kryssmärkestavla, det är först när den länkas till ett vägskydd med korrekt anläggningstyp som den också får en vägjlussignal, det finns en bild i föregående inlägg om detta.

Nedan visas en bild på en Kr som inte är länkad.
Kr.jpg

När en Kr inte är länkad ges möjligheten att ta bort stolpen, ifall stolpen göms kan man också ta bort stolpreflexerna, detta möjliggör placering av Kr mot andra objekt. Bilden ovan visar ett sådant exempel!
Hos en icke länkad Kr kan man också välja till reflexvinkeln för flera spår.

Går igenom lite snabbt några av de enklare anläggningstyperna:
K-anläggning / Kryssmärkestavla
Denna anläggningstyp används för att få vägtrafik att stanna vid en plankorsning utan signaler eller bommar för vägtrafik. Om man inte vill ha den funktionen så går det lika bra att bygga utan ett beroende till en vägkontrollkur.

C-anläggning / Ljussignal
Denna anläggningstyp betsår av minst två Kr+Si. Minst en dubbelriktad eller två enkelriktade Vs per spårlogik måste också finnas.
Måste vara länkad mot en vägkontrollkur för att fungera.

D-anläggning / Ljudsignal
Denna anläggningstyp betsår av minst två Kr med tillhörande ringklockor. Minst en dubbelriktad eller två enkelriktade Vs per spårlogik måste också finnas.
Måste vara länkad mot en vägkontrollkur för att fungera.

C/D-anläggning / Ljus-/Ljudsignal
Denna anläggningstyp betsår av minst två Kr+Si med tillhörande ringklockor. Minst en dubbelriktad eller två enkelriktade Vs per spårlogik måste också finnas.
Måste vara länkad mot en vägkontrollkur för att fungera.

Nu när de basala anläggningstyperna är redovisade kanske någon undrar hur man får Vägljussignalen att visa sig?
Jo, genom att länka till vägskyddets namn! Hur detta görs och vilka regler som gäller framgår i inlägget innan. Jag funderar skarpt på att göra kontrollerna på namngivningen hårdare än va de är idag.

När en Kryssmärkestavla med Vägljussignal är länkad ges andra inställningar att göra, vissa funktioner går endast att påverka inifrån vägkontrollkuren eftersom ett minimikrav finns på objekten.

Nedan en bild på länkade Kr+Si:
Kr+Si.jpg

Gröna rutan
Den första delen, innan mellanslaget ska vara samma som vägskyddets namn. Det är endast hos Kryssmärkestavlan som det har någon betydelse för vilka inställningar man kan göra om objektet är länkat eller ej. Länkningen bestämmer funktionaliteten hos objekten i förhållande till anläggningstypen.

Vid dubbla vägljussignaler kan man rotera dessa var för sig +/- 30°

Fällbommar
Sceneryobjekt som placeras vid sidan av spåret.
Nedan en bild på propertyrutan för fällbommarna
Bommar.jpg

Bommarna finns i två typer, Helbom och Halvbom som väljs i propertyrutan, och kan placeras till höger eller vänster, vilket har betydelse för åt vilket håll bommarna fälls.
Gångtiden för bommarna är i nuvarande exportering 8s, eventuellt ska jag dra ner den till 7s. Jag har tänkt att införa en individualisering med 0-20% på gångtiden som ges vid skapande hos bommarna och som går att stänga av i propertyrutan men som inte går att ändra på.

Bomstöd finns i form av Klyka, Pinne och inget, vad som är giltigt bestäms beroende på bomtyp.

De röda bomreflexerna finns alltid och man kan välja till gula, hängreflexerna går att välja bort.

Gula rutan
Vid byte mellan helbom och halvbom förändras informationen för att motsvara respektive bomtyp.
Längden på den yttersta brädan går att ändra enligt bild, den yttersta bomlyktan flyttas med för att hamna längst ut på bommen. Det ska även framgå bommens totala längd i propertyrutan (har inte mätt upp den än).

De olika bomlyktornas inbördes positioner som finns att välja på syns enligt bilden. Har förberett för en femte position vid lång toppbräda.

Varje bomlykta går att rotera individuellt +/- 30°, endast de som är synliga går att påverka.

Någon kanske undrar om Plattformsbommarna, dom finns också men är samma typ av objekt bara en annan textur. Tanken är att PLF-bommarna ska väljas automatiskt när den anläggningstypen väljs, så det finns inget sådant val hos bommarna.

Vägkorsningssignal och Vägkorsningsförsignal
Visar dessa båda samtidigt, egentligen finns det ett tredje objekt, den osynliga V-signalen. Det står en del om den i det föregående inlägget.

Vs:Vf.jpg
Trackside objekt som placeras på spåret.
Utseendet på propertyrutan motsvarar det som övriga Trackside-objekt har hos mig där det går att göra justeringar i alla riktningar. Det finns även en roteringsmöjlighet, får se om den blir kvar hos Vf:n, kanske vid placering på äldre/ny stolpe.

Vs går att välja som Enkel- eller Dubbelriktad, det normala är dubbelriktad och enkelriktad ska endast väljas när det enligt föreskrifterna finns behov för det.

Det som saknas är Piltavla som tilläggstavla hos Vs och steghållare för Vf.
Även tilläggstavla för flera plankorsningar till Vf är tänkt att den ska in, men det vill jag ska ske automatiskt, så krävs en del scriptande!

Ett par stycken anläggningstyper till:
B-anläggning / Halvbommar
Samma grundkrav som en C/D-anläggning, dessutom två stycken halvbommar. Problemet med en halvbomsanläggning är att detta är kravet för vägtrafiken men anläggningen kan också sköta om en parallell gång- och cykelväg och då ha flera objekt, i allmänhet två bommar och Kr+Si, till. Hur jag ska göra har jag inte bestämt än!

A-anläggning / Helbommar
Samma grundkrav som en C/D-anläggning, dessutom minst två stycken helbommar och kanske också alternativet med (minst) fyra stycken halvbommar. Dock går det inte att blanda bomtyper.

Förringningstider, sicksackfällning och liknande inställningar görs hos vägkontrollkuren och inte hos objekten.

Ägovägssignal/Enkel signal
Sceneryobjekt som placeras vid sidan av spåret.
Är en specifik signal för den anläggningstypen och används endast där.
Ägo.jpg

Det går att välja till ringklocka för E-signalen.
Eftersom kravet finns på tilläggstavla på bägge sidor om spåret så kan man välja endast tavla. Då finns också möjligheten att ta bort objekt för att placera tavlan på lite olika ställen som passar. Jag har inte skapat någon annan stolpe än det som finns på bilden. Har ju dock stolpar redan i tavelpaketet och signalpaketet så kanske inte är så svårt att lägga till flera val, får se hur det blir!

E-anläggning / Ägovägssignal/Enkel signal
Är en anläggningstyp som ska användas sparsamt och där det är få som berörs. Den består av endast en spårledning (som kan bestå av flera delspårledningar förstås) som ska ge en varningstid på minst 30s (förr 20s). Vägskyddet kommer att vara aktiverad under hela fordonets passage även motsvarande tid bort från vägskyddet.
Vid flera spår ska det finnas minst en Es på varje sida om spårområdet med tilläggstavla "Passera Ej...". Vid enkelspår ska det finnas minst en Es för hela vägskyddet, men minst en tilläggstavla på varje sida. Anläggningen kan kompletteras med Kr och Bommar (få se om det blir så även i Trainz).
Vs/Vf och Kr+Si är ej tillåtna.


Crossing-objekt
I texten ovan nämns frekvent möjligheten att vägtrafiken ska påverkas när en vägskyddsanläggning är aktiverad, detta sker med hjälp av ett s.k. "Crossing-objekt", hos STL är den benämnd STL X-Bilväg XX. Inbyggt i Trainz finns funktioner för att kunna påverka vägtrafiken utan något speciellt kodande men då måste hela vägskyddet vara samma objekt vilket gör det väldigt stelt, och varje egen variant av vägskyddet måste byggas specifikt.
Om man istället använder sig av fristående objekt som sedan länkas ihop, där "vägbiten" är en del av objektskaran och använder sig av de inbyggda funktionerna så fås ett system som funkar men som ändå är flexibelt.

För att vägtrafiken ska stanna så krävs ett Crossing-objekt med mitt script.
Jag har byggt objektet (som är annorlunda än gängse standard) men inte scriptat klart eller testat det ännu!

Observera att Crossing-objektet endast har med vägtrafiken att göra!

mvh
Håkan

[ottoloppan@gmail.com]

Riktigt snygga blir krysstavlor, Bommar m.m, kommer du använda den ljudfil som finns just nu på svenska klockor eller kommer det bli ett ljud med bättre kvalitet? Måste säga att jag ser fram emot när det släpps!

[ottoloppan@gmail.com]

Jag har en del frågor och ideér som jag kommit på sedan senast
Kommer Enljussignaler för biltrafiken finnas?
Hur många bomdrivsmodeller finns med i HB Vägskydd? (ÅSSA, Bredaryd, DSI)
Kommer man kunna välja olika typer av klockor? t.ex Elektroniska, Äldre AGA "Cowbell" och L:M Ericsson KLD-43 (Den vanligaste)?
Kommer nya bondfångare att göras åt moddet? För dom som finns är oftast för små för större vägar.

Ser verkligen fram emot detta nya mer realistiska vägskyddsmod! Riktigt bra jobb gör du!

[blomsson]

Tack Otto!

Ringklockor
Jag har spelat in egna ljudfiler för klockorna (och en del annat) som säkert kommer att användas. Samplingsfrekvensen på klockorna i STL:s system är 11k medan en del andra ljud ligger på 22k, jag kommer säkert att använda den högre siffran, om det är någon idé att gå upp ett snäpp till är väl tveksamt. Högre frekvens borde ge bättre kvalité på ljudet men handlar ju också om inspelningen!

I dagsläget finns det bara en typ av klocka, men ny eller gammal, för Kryssmärkestavlan, sedan finns det en annan typ till Ägovägssignalen och truckövergången. Vad klockorna har för typ-beteckning vet jag ej. Men var samma som fanns på trafikverkets materialhemsida (som numera kräver inloggning för allmänheten).Klockor.jpg

Vägljussignaler
Endast de moderna signalerna kommer att finnas eftersom reglerna säger så! Eftersom vägskyddsystemet är ett koncept som byggs ihop av flera delar blir det lättare om det är enhetligt. Ska man införa "alla" varianter som har funnits måste också systemet anpassas så att det inte går att blanda på ett otillåtet vis! Ingenting säger att det inte kan ske (långt in) i framtiden!

Bomdriv
Den bomdrivstyp som finns i systemet heter JEGD 601 och är den dominerande i Sverige och som också fanns på trafikverkets materialhemsida.
Jag är dock intresserad av flera bomdrivstyper, men då krävs det mått/ritningar och bilder på hela bomdrivsanläggningen (driv, armar, fästen osv). Om det finns så kan man skicka PM eller skriva i min byggtråd!

Bondfångare
Jag håller med om att de bondfångare som finns saknar en del saker och går att förbättra. Planen finns att göra egna, men kommer i så fall att göras efter att vägskyddet är släppt (finns ett uppdämt behov att fortsätta med signalsystemet). Eventuellt kan det gå att hitta på något med de befintliga, ska spana på det!

Vad har hänt sedan sist med Vägskyddssystemet?
Ganska mycket, om jag får säga det själv!
Eftersom den största förändringen för med sig en del i kölvattnet så tänker jag ta den sist och börjar därför med några korta nyheter!
Det står mera information i bilderna än annars så att jag kan få med flera uppgifter i texten!

Kr-hjälp
Infört placeringsregler för Ägovägssignalen!
Kr-hjälp ny.jpg

Namngivning
Vägkontrollkuren har bytt namn till Vägkur, blev så jobbigt att skriva i manualen

Reglerna för hur objekten ska namnges har stramats åt:
Namngivning.jpg

Bommar
En del nyheter hos bommarnas inställningar i Vägkurens propertryruta:
Bominfo.jpg

Gröna rutan
Vid Helbom- och Halvbomsanläggningar ska det finnas en förringningstid. Tiden består av flera delar:

Grundtid: Ställs in automatiskt beroende på anläggningstyp.
Långt avstånd: Ställs in av användaren, baserat på avståndet mellan Kryssmärkestavlan och det bortersta spårets mitt. Lite olika regler beroende på epok, men går att praktisera den äldre, en sekund läggs till för varje påbörjad meter från 8 m.
Förlängd förringning: Ställs in av användaren, t.ex. om det finns långsamtgående fordon. Dock minst 5 sekunder.

Röda rutan
Nu finns möjligheten till ingång- utgångsbommar.
Om en bom ska agera som ingångsbom kryssas rutan i under kolumn "In". En ingångsbom har förringningstiden 10 sekunder medan utgångsbommarna har den totala tiden. Det går endast att välja ingångsbom om det finns minst fyra stycken bommar. Ingångs- och utgångsbom agerar inte parvis utan alla bommar agerar efter sina inställningar.
Namnet på bommen har ingen betydelse för funktionen.

Gula rutan
Varje bom får en slumpmässig faktor när den skapas som ger en individualisering av bommarnas gångtid. Gångtiden för en bom är 8 sekunder gånger faktorn som syns inom parentesen efter bomnamnet. Om rutan inom parentesen i rubriken kryssas ur tas individualiseringen bort och faktorn 1.00 kommer att visas istället och alla bommar går lika fort.

Texturgrupper
I stort sett alla objekt har fått texturgrupper så att man slipper skapa en uppsjö olika objekt. Det är också gjort så att det räcker att ändra i texturgruppen när man lägger in flera texturer.
Principen är samma hos alla objekt, men kan se lite olika ut beroende på vilka detaljer som finns.

Texturer.jpg
De två övre bilderna visar en bom till vänster och en E-signal till höger, dessa två representerar (just nu) de objekt med flest och minst antal texturval.
Observera att bommen är uppdelad i två huvudgrupper av texturer som påverkas separat.

Gröna rutan
Klick på pilen visar och gömmer texturinformationen.

Gula rutan
Länken bredvid "Alla" förändrar samtliga ingående texturgrupper på en gång.

Röda rutan
Här finns möjligheten att förändra varje enskild detaljgrupp till det man behagar.

Tanken är att det ska följa med runt 4 st olika texturer per texturgrupp i det första släppet.

Vägbitar
Jag nämnde i mitt tidigare inlägg om mina försök att skapa egna "vägbitar", tyvärr utföll det inte till belåtenhet (Trainz fel!), så det ligger på is. Därför så blir det samma typ av objekt (fast mina) som hos STL och med samma längder plus en 1 meters bit! Dock så ska jag försöka att göra några förbättringar om Trainz tillåter.
Vägbitar.jpg

Tågdatamottagare(TDM) och ATC
TDM och givare kommer att finnas för selektiv fällning av vägskydden. Namngivningen finns i tidigare bild.

Vägbaliser kommer också att finnas som redovisar vägskyddets status. Detta är passiva objekt, men kommer att kunna byggas med, jämför baliserna hos tavelpaketet.

TDM och Vägbaliserna släpps i en uppdaterad version av Balisgruppen tillsammans med uppdaterade manualer.

Insulator
Jag har gjort en egen Track Circuit Insulator, syns dock inte under Trackmark utan under Trackside.
Objektet har exakt samma funktion som den inbyggda men fungerar som ett hjälpmedel vid uppmätning av ringsträckor.

Insulator.jpg
Objektets funktioner är i stort samma som Trackside Measuring Device (TMD) och bara det som skiljer redovisas här.

Gröna rutan
Här väljer man ifall man vill söka efter mina spårledningsobjekt eller alla spårledningsobjekt.

En spårledning består av insulatorer som avgränsar spårledningarna och detektorer som "är" spårledningarna. En inbyggd detektors plats i Trainz har ingen betydelse utan representerar endast spårledningens Trackside objekt, därför hittas den inte i sökningen. Min detektor hittas alltid (se mera nedan). Insulatorerna söks efter, kan vara bra att namnge dem ifall man vill veta vilka man hittar, speciellt vid start av ringsträcka.

Röda rutan
Vid klick på länken flyttas kameran till objektet. Klick på "Återställ..." flyttar tillbaka till insultatorn.

Gula rutan
Redovisar data om sökningen, se mera i verktyget TMD:s manual.

Spårlogiker
Nu till den stora förändringen, spårlogiken!
Tidigare skapades spårlogiken automatiskt internt hos vägkuren, det fungerade utomordentligt men fick ett par följdegenheter. Bl.a gick det inte att spara variabler inom spårlogiken, inget större problem eftersom vägkuren endast redovisar statusen på de objekt som hör till spårlogiken. När jag sedan började klura på lite extrafinesser så blev det mycket mer komplicerat!
Så hur göra? Jo jag flyttade helt enkelt spårlogiken till ett helt eget objekt och då föddes min egna Track Circuit Detector. Även denna är samma typ av objekt som originalet men hittas i Trackside listan.

Detektorn ska placeras på mitten av plankorsningen eftersom den kan användas som referenspunkt vid mätningar och för automatisk inställning av vägbaliser.
Den ska namnges som en vägspårledning, t.ex Vsk SvN för Nedspår, om det behövs flera vägspårledningar så namnges de med löptecken.

Om en vägspårledning med min detektor även gäller för ett annat vägskydd måste det placeras en inbyggd detektor med korrekt namngivning för det vägskyddet eftersom min Detektor inte stödjer namngivning för flera spårledningar.

Tanken från början var att signalberoendet (bortkoppling av spårledningar) enbart skulle ske via signalsystemet, men eftersom det behövs en kontroll på att undvika efterringning så blev det ett komplett(!) signalberoendesystem.

Varje spårledning består av noll till ett teoretiskt oändligt antal villkor.

Spårlogik.jpg
Det mest hoppas jag framgår av bilden, men några kommentarer blir det!

Gröna rutan
Vid korta stationsträckor eller vid stationsgränser utan mellanliggande linjer kan det finnas behov av flera signaturer annars kommer det knappast att behövas.

Växlar inom villkoret
Kommer sällan att behövas men finns för att tillgodose komplicerade situationer.

Felaktigt villkor
De giltiga objekt som hittas utgör fortfarande ett villkor och kommer att bestämma ifall vägskyddet får aktiveras.
Om fellistan visas när nya villkor skapas eller villkor ändras i samma spårledning uppdateras fellistan automatiskt.

En spårledning som har ett villkor som inte aktiverar vägskyddet kommer heller inte att påverka den samlingsspårledning den ingår i.

Inte alla funktioner går att införa i vägskyddssystemet utan måste införas i signalsystemet.

Provbygge!
Jag har spenderat en del tid också med att provbygga med systemet och tycker att det fungerar bra! Nu är jag förstås jäv(l)ig men ändå
Att projektera vägskydd i verkligheten är ju inte speciellt lätt och ju närmare stationer man är ju mer komplicerat blir det.
Dock är systemet konstruerat så att man kan till viss del bestämma själv hur komplicerat man vill bygga!

Jag hade tänkt att visa lite exempel men det får inte rum, kommer senare!

mvh
Håkan

[Jockes]

Håkan, det är helt otroligt det du håller på med och redovisar för oss. Himla kul att läsa, och det ökar lusten enormt att hålla på med Trainz. Ska bli kul att prova på och använda när jag köpt en ny dator och detta blir släppt!

[germundal]

Kunde inte säga det bättre själv, dagen detta är ute är dagen jag instrallerar TANE igen.

[ottoloppan@gmail.com]

Det var ett tag sedan det var några nyheter, undrar bara hur det går med HB Vägskydds Utveckling?

[blomsson]

Tack Jocke och Arvid för de väldigt positiva kommentarerna.

Planen var att ta ett två veckors uppehåll och göra lite annat dataspelsrelaterat för att dämpa det värsta suget, tidsoptimist som man är så blev det runt en månad istället. Sedan kom det lite smått och gott emellan!
Jag ska inte tråka ut er med mina bekymmer, men när psyket blir påfrestat (oftast av yttre omständigheter som kanske inte ens rör mig direkt) så brukar det drabba inspiration, kreativitet och lust, då är det oftast enklare att titta på någon film istället!
Så Otto, projektet flyter på (även om det har varit lite segt att komma igång efter helgerna) men ligger väl en två till tre månader efter tidsplanen och sedan får man väl lägga till en månad för tidsoptimism

Vägbiten
Jag tycker att vägarna i Trainz lämnar mycket i övrigt att önska och det verkar inte finnas någon riktig standard på hur dom skapas, därför så beslutade jag mig för att lägga in möjligheten att justera vägbiten i höjdled. Först så gjorde jag det i propertyrutan men eftersom man var tvungen att flytta vägen för att se en förändring så ordnade jag istället så att man kan använda scenery-verktyget.

Vägbit.jpg
Ibland så kan vägbitens textur lysa igenom vägen och skapa ett flimmer som kan vara irriterande, därför så kan man välja bort den via propertyrutan.
Vägbiten syns bara i surveyour.

Nya egenskaper hos Vägkuren
Eftersom många av mina objekt är ganska polygonstinna så tänkte jag, istället för att jag gör "fulare" objekt så kanske användarna vill ha makten att bestämma hur objekten ska se ut!
Därför så finns det nu möjligheten att ändra vissa objekts utseende, det går inte att göra hos alla objekt eftersom det kanske inte ger någon större effekt eller arbetet med att förändra config-filen inte är värt arbetet.
Detalj.jpg

Det fungerar så att förändringen sker för samtliga objekt av samma typ som finns under samma vägskydd. För att undvika att objekt kan ha olika inställda objekt av samma typ är det det först påträffade objektet som bestämmer objektets detaljnivå.
Eftersom objekt t.ex. kan ha olika typer av stolpar så finns alla val som kan göras med även om inget objekt har den typen vald.

De objekt som kommer att ha denna funktion är garanterat:

• Kryssmärke med vägljussignal
• Alla Bomtyper
• Vägkorsningsförsignal
• Plattformssignal

Eventuellt Trucksignalen, övriga tror jag inte det är värt att förändra, även fast jag redan har gjort V-signalen.
Ska försöka få in i propertyrutan hur mycket man tjänar på att förändra objekten, men det måste göras manuellt, tidskrävande men ger lite bling-poäng!

Spårledningar
En fördel med att använda spårledningarna är att det går att lägga in funktioner som fungerar precis som i verkligheten. En sådan funktion är Tillfällig beläggning som innebär att när samtliga spårledningar har varit fria i två minuter avslutas en pågående varningssignalering. Om beläggningen återkommer inom de två minuterna nollställs den tillfälliga beläggningen.
Funktionen fungerar exakt som i verkligheten!

En hemlighet som jag kan avslöja är att spårledningarna kommer att användas på flera ställen. Bl.a. kommer den att finnas som hinderfrihetskontroll hos TKL-huset, exakt hur det ska implementeras har jag inte bestämt än, men det kommer bli ett komplement, inte ett krav.
Även Linjeblockeringen kommer att använda sig av spårledningar, det innebär att det kommer att bli två olika system, ett som jag har visat tidigare (och som fungerar bra men utan alla finesser) och ett med spårledningar som kommer att fungera exakt som i verkligheten. Användaren bestämmer själv vilket som föredras. Fördelen med spårledningar är att det går snabbare att få reda på om en signalsträcka är fri från hinder än genom att göra en "Tracksearch" utefter spåret.

Plattformsanläggning
Som jag redan har skrivit tidigare så har denna typ av anläggning en del "hyss" för sig, framförallt så gäller det hur den blir avkopplad. En vanlig anläggning aktiveras och kopplas av genom att spårledningarna beläggs och frigörs i en bestämd ordning. Hos en plattformsanläggning sköts detta oftast via utlösning av rörelsevägar i samband med beläggning av spårledningar. Många gånger används inte någon vägspårledning. Eftersom det är omöjligt att göra en fristående anläggning med tågvägsutlösning, blir räddningen det faktum att det förekommer att även denna typen har vägspårledning och tillsammans med en annan mekanisk grej som används flitigt så går det att få till det ändå!

Den mystiska grejen är förstås en Rälskontakt, just för tillfället är den bara en egentillverkad trigger som inte syns i driver, skulle det bli ett riktigt objekt så kommer det att kunna väljas om den ska synas eller ej i driver via propertyrutan.

PLF PR.jpg

Gröna rutan
Här väljs typen av underanläggning. Jag tycker inte detta blev så snyggt så det kommer säkert att ändras.
Valet av underanläggning bestämmer vilka objekt som är tillåtna och till viss del även funktionen.

Stn
Station i HB Signalsystem sköter om avkopplingen av plattformsanläggningen med hjälp av rörelsevägar eventuellt inget behov av en vägspårledning. Är givetvis ännu ej ett valbart alternativ.
Om de andra två typerna fungera bra så kanske denna inte behövs!

Truck
Är Bengans signaler, som jag har döpt till truckövergångssignaler. Endast de signalerna är tillåtna, i övrigt så fungerar den som en vanlig övergång.

Spl
Är den normala plattformsanläggningen, dock alltid med vägspårledning. Det finns inget val mellan ljus/ljud- och bom-anläggning utan typen bestäms beroende på vilka objekt som hittas. Här görs ingen skillnad mellan hel- och halvbommar utan bara antalet har betydelse.

Röda rutan
En bomanläggning ska ha en förringningstid och grundtiden är 10 s. Sedan kan man lägga till tid om det är långt avstånd (flera spår) och ifall det förekommer trucktrafik.
Hos plattformsanläggningen går det att klicka på Förringningstiden. När den är gul, som på bilden, innebär det att tiden är 5 s. Den tiden används när varningssignaleringen ska starta igen efter ett stopp på en rälskontakt, förringningstiden är dock fortfarande 10 s.

Gula rutan
Här redovisas även funna Rälskontakter. Även V-signaler och V-försignaler kan användas till plattformsanläggningen, men de är extremt ovanliga. Om man vill att tågen ska stanna innan övergången om den inte är i kontroll, kan man använda de osynliga V-signalerna.

Rälskontakt
Heter HB Rälskontakt, inget X framför eftersom tanken är att den ska kunna användas i andra sammanhang senare.
Det går att välja om den ska vara enkel- eller dubbelriktad. Jag vet inte om det finns ett behov av en dubbelriktad men valet kan göras.

Spårlogiken och dess villkor
En sak som jag glömde nämna i föregående inlägg var att även Tågdatamottagaren har samma typ av villkorsmöjligheter som spårledningarna.

Vid redovisningarna av villkoren i föregående inlägg så fanns redan funderingen på att införa en kontroll på att signaler i villkoren kollas med avseende på signalbildsförändring för att kunna aktivera varningssignaleringen om en signal går till kör.

Något som inte går att införa är det kanske vanligaste beteendet, att en Signal inte kan gå i Kör förrän vägskyddets varningssignalering är igång och eventuella bommar är i kontrollerat nedläge. Skälet till att det inte går att införa hos ett generellt system är att jag inte kan veta vilken signalbild en given signal ska ha, att bara säga att den ska visa kör räcker inte!
Därför kommer denna funktion (förhoppningsvis och kanske en del andra) att finnas i Signalsystemet.

En bild på den nya signalvillkoret och några exempel på plattformsanläggningen.

Plf exempel.jpg

Varför villkor?
Det finns två huvudskäl till att införa möjligheten till villkor:

• Att möjliggöra bortkoppling av signalsträckor så att en anläggning inte aktiveras för tidigt.
• Att förhindra att spårledningar aktiverar vägskyddet vid fel tillfälle, sk efterringning.

Här kommer det en bild som jag hoppas förklarar fenomenet!
Efterringning.jpg

Jag "lovade" ju att det skulle bli lite exempel, tyvärr så blev det så också, det tog en j**la tid att göra dom!
Exemplen är inte i skala, avstånd mellan signaler, växlar är inte faktiska utan anpassade för att få plats med spårledningarnas och objektens namn.
Igångsättningspunkter är inte mer än grovt uppskattat i de flesta fall.
Är ni redo? Vi går ut lite lugnt...
Exempel 1.jpg
Är väl inte så mycket att kommentera, vägskydd på linje utan inblandning av stationer är ganska enkla.

Nu är det dags att skrämmas lite...
Exempel 2.jpg
Bilden på den avancerade stationen är från demobanan och visar bara hur det kan byggas.

Här passar det också bra att nämna att i verkligheten så används spårledningarnas normala namn när de ingår i hinderfrihetssystem. Namn är oftast kopplade till signalen som spårledningen hör till, detta gäller även på linjen, sedan kan de vara uppdelade i a, b, c osv. Internt hos vägkuren blir spårledningarna "hopkopplade" till samlingsrelän, SIv, Sv, SIIv, som är standardiserat. Vid anläggningar utan hinderfrihetsspårledningar används de beteckningar som visas här även på planritningar och som reläbeteckningar.

Nu när den värsta chocken har lagts sig tar vi det sista exemplet...
Exempel 3.jpg

Inte allting som redovisas i exemplen är testat ännu.
Jag tror dock inte att det är några större problem eftersom principerna är samma.
Den enda funderingen jag har är ifall man måste/bör separera spårledningar med flera separata TCB på stationer med villkor via flera växlar. Kommer att testas väldigt noggrant!

mvh
Håkan