![]() |
Lindfors-Bosjöns Järnväg
1 bifogad(e) fil(er)
Satt och bläddrade i Staffan Mörlings bok Skogsbana, och läste om de fjädrande boggier som Albert Bergström konstruerade (sid. 52 ff). Satt mig och snickrade ihop en sådan, med animerad fjädrande gång (lura ögat - rälsen är ju plan). Funderar på lite vagnar och ev. lok ur boken - vi får väl se framöver?
|
Hej LAn
Det är en mycket snygg för att inte säga delikat boggie. Hur lurar du ögat emd fjädringen tro? MVH / BjornL |
Citat:
Citat:
|
1 bifogad(e) fil(er)
Citat:
Många spännande projekt väntar under kommande vinter(vintrar)? Snubblade över några intressanta "Taggar" i CCP när jag jobbade med SWE Track (se bild). Speciellt den sista "Use super elevation" gör att spåret följer terrängen även i sidled. Hur man sen får tåget att följa spåret vet vi inget om än. Men det kommer säkert!? Som Svenolov säger, det finns där, det är upp till oss att upptäcka det!!!!! |
Kul när det dyker upp saker som står på önske, och att göra listan utan att man säger ett knyst.
Stort tack Lennart, det här var jätteväkommet. |
Det finns ett kinesiskt (tror jag att det är) lok inbyggt som har "fjädring". Man har helt enkelt fått boggien att gunga med i hjulens rotationsanimation, så att de rör sig samtidigt som loket rör sig. På det sättet behövs inga externa script, allt finns ju redan färdigt, bara att animera.
|
Krängande gång!
5 bifogad(e) fil(er)
Experimentet med fjädrande boggier och vagn med krängande gång löste jag på följande sätt:
själva vagnen är en pytteliten svart kub placerad så att den döljs under vagngolvet, Kuben tillsammans med alla attachmentpunkter(som måste döpas till t.ex. a.r.shake/a.bog0)) är sedan länkade till b.r.shake mitt i vagnen och som är animerad över 30 frames där allt vickar mycket lite i x- och y-led. Det som är f.d. bodyn är nu en boggi som är animerad p.s.s. Denna är sen fäst i a.bog2 i origo. Även dess shadow är animerad p.s.s. Obs att denna boggi har anim-dist satt till 6 ggr mer än de riktiga boggierna. Detta kan man variera för att få önskade gångegenskaper. Sen fattas ett bra slamrande gnisslande ljud som grädde på moset. Jag laddar upp detta här eftersom det är experimentversionen, så kan ni själva utforska det hela! |
Är kommentarer överflödiga???
1 bifogad(e) fil(er)
Jag inbillar mig att jag gör ett ganska hyfsat jobb med det jag gör, men responsen är inte den bästa. Kan bero på det "Bautastenstunga" Signal och säkerhetssystem som nyss ramlat ner i Downloads. Jag får väl förmoda att det är där alla är just nu?
Har fått bra respons från alla i Tyskland som jag har kontakt med, så jag kanske emigrerar rätt vad det är!? Det är en betydligt större, och mer positiv, marknad än den svenska! En bild, som kanske blir den sista? Bosjöbanans förtsta grusvagn, 1912. Grusskrov var av nöden tvungna när man anlade en ny järnväg, om än så liten och smal som LBJ: |
Mycket snyggt LAn! Jag prövade Flakvagnen och måste säga att det såg mycket häftigt ut. Jag älskar "skrutt banor" detta gör ju så att man måste sätta sig och bygga en! :O
|
Får skylla på mitt FCT, som har sinkat mig. Då nedladdningen har gått i snigelfart, så att man inte har kunnat använda Trainz och som har gjort, att man ligger efter med tester av det nya signalpaketet.
Men det är ingen bra ursäkta, för att responden har varit låg. Då man ändå har följt tråden, utan att skriva något. Har i vart fall, redan laddat ner vagnen, men inte installerat än. Så man är lite nyfiken på, vad du nu har hittat på. Kul att responden finns i Tyskland iallafall och skam vore annars. Förr i mina ögon, så är det väl världens mest tågtokiga land. Nyfiken. Vilket forum är du på och skriver i Tyskland? |
Hej LAn
Nu har även jag hunnit provköra vagnarna. Det blir en helt annan känsla när de inte glider fram, mycket snyggt! MVH / BjörnL |
110816 Testlok och testvagnar
2 bifogad(e) fil(er)
Fick lite tid idag till mitt lilla Bosjöprojekt, som är det enda jag håller lite igång så att jag inte tappar hantverksgreppet helt. Utgående från Stefan Jungs Henschel-lok Fabia tänkte jag experimentera med krängande gång då och då för att få erfarenheter inför det mycket avlägsna bygget av Petter och Lotta som ju var O&K-lok med axelföljd C, för att inte belasta de klena 8 kg's rälerna. Den mellersta axeln saknade hjulflänsar för att förbättra kurvtagningen men ändå behålla god adhesion. Bosjöbanan är en tekniskt mycket intressant liten järnväg tack vara den framsynte Ing. Albert Bergström.
Rekomenderar varmt boken Skogsbana av Staffan Mörling! |
Det är bra att du inte har lämnat oss helt åt vårt öde, Lennart.
Bosjöbanan? Är det en bana som du håller på med? I så fall så är det mycket välkommet, om du tänker ladda upp den så småningom. Jag vet att det är många som bygger bra banor, men att det sällan laddas upp bra banor. Ja, jag låter som alla andra, egoistisk och krävande, men jag saknar bra svenska banor som är "färdiga". Var får man tag på boken Skogsbana av Staffan Mörling? |
Citat:
Helt lägga av med Trainz går inte men att gå ner på ett projekt som får ta den tid det tar passar nog mig bra just nu. Du, Svenolov, är ju bra på att ha en boll i taget i luften, inte som jag som försöker bolla 50-boll, det går inte! Några av mina förfäder jobbade på cirkus så det ligger kanske i blodet??? |
Ser mycket fint ut! Du gör rätt i att bara ha ett prjekt igång nu.:)
|
Citat:
Det är väldigt kul att göra något efter en förebild - kan rekommendera det. :) |
Citat:
|
Citat:
1) Det behövs mycket mer objekt än man tror 2) Man behöver en LAn eller Björnl! ;) |
Petter och Lotta
2 bifogad(e) fil(er)
De två ånglok som Bosjöbanan var:
Lok 1, "Petter" O&K nr 5672 år 1912, längd 4,515m, bredd 1,60m, höjd 3,027m Lok 2, "Lotta" O&K nr 7300 år 1915, längd 4,400m, bredd 1,60m, höjd 2,772m De enda ritningar jag har att tillgå är ur boken "Skogsbana" och är väldigt"summariska" men texten i boken ger en del detaljfakta så det kan nog bli lok av dom också nån gång!? Så långt från F och B lok man kan komma men nog så svårbyggda i sin litenhet. Ritningarna finns iallafall i byggprogarammet om lusten och möjligheterna kommer?? |
Citat:
http://i49.photobucket.com/albums/f2...ppvagnar_m.jpg Lokskylt som eventuellt har med loket att göra!!! http://i45.tinypic.com/xfu82q.jpg Fler bilder på ettan, tror jag. Men icke från Sverige. http://railwaysofthefarsouth.co.uk/13firrigation.html och en sida, som jag sprang på. För er, som gillar riktiga ångmaskiner. http://www.prestonservices.co.uk/ Här hittade jag en, som påminner om tvåan. Plus en massa annat material för 600mm, bland annat lite ritningar. Svensk sida, så dom kanske kan fixa bättre bilder på loket åt dig. http://www.fmbbm.net/ |
Mycket trevligt LAn!
Även fast att dessa lok inte är lika ståtliga som F lok så tycker jag att dessa små bruks / skogs lok har mer personlighet än de stora bjässarna. |
Citat:
Lokskylten kommer väl till pass! |
Citat:
|
Hittade en länk till Bosjöbanans vänner, om du nu inte redan har sprungit på den.
http://www.arstuga.se/bbv/index.htm |
Hej LAn
Det ser mycket lovande ut. :tumme_upp: :tumme_upp: LBJ var mycket längre än jag trodde den skulle vara. Jag har provkört dina boggies lite mer och jag får väl lämna lite feadback hoppas jag. Jag kan tänka mig att man skulle kunna göra själva rörelsen mindre, (hälften faktiskt) så att vagnarna inte gungar fullt så mycket när man gör ett tåg med dom i lite högre fart. MVH / BjornL PS själv väntar jag på trafikverkets ritningar av sunnebron DS |
Citat:
har märkt detta själv, man får finlira med utslagen i animeringen. Om man halverar utslagen kan det bli bra, vi får väl prova oss fram. 600mm vagnar är ju rätt små och kränger och wobblar väl mer än 1435 dito, så här gäller det att finslipa och synka mot vagnens anim-dist. Eftersom både boggier och vagnar kommer att ha rörelse lite hit, dit, upp och ned så gäller det att få det att stämma och se naturligt ut. Men vintern är lång och våren avlägsen så vi får väl experimentera framöver! L |
Var LBJ nästan 3mil i 600mm spårvidd? Det var långt för att vara 600mm...
Sen så fattar jag inte riktigt vad den blåa färgen i google earth är till för? Märker den ut spåret? |
1 bifogad(e) fil(er)
Citat:
Den blå färgen är cyan (RGB 0,255,255) och märker ut bansträckningen på ett ungefär. Den används av HOG för att ta bort "Boards" som ligger oönskat långt från spåret (går att ställa in). Att den är samma i Google Earth är för att jag satt den till det när jag la ut banan i GE för att testa bl.a. stigningar. Gult däremot ingår inte i de färger som HOG kan behandla så dom visas inte, bara de 63 s.k. HOG-texturernas färger kommer att visas. Bild på det misslyckade försöket att markera broarna med gult, finns i texturen men HOG ignorerar dom vid genereringen av mapfile.gnd. Rött är ännu värre, då tar HOG helt sonika bort texturen och visar rutnätet under. Men utmaningar är väl till för att antas och motståndet övervinnas, eller hur? |
110822 Åter till ämnet
8 bifogad(e) fil(er)
De senaste inläggen av mig borde ha postats i den tråd jag öppnat under Landskaps-Design Trainz för Lindfors Bosjöns Järnväg! Om nån vänligt sinnad moderator kan flytta dom dit vore jag tacksam!
Nu till 3D-design: Har skannat, riktat upp och måttanpassat ritningarna ur Staffan Mörlings bok Skogsbana. Detta är Bosjöbanans samlade vagnpark. Ritningarna är inte detaljerade men det skall nog bli vagnar vad det lider (hela hösten är räddad - att sitta och kura framför datorn under mörka, regniga höstkvällar och bygga små "mysiga" 600 mm vagnar det är väl gôtt? Den sista Tendern från 1937 kommer i nästa post. Utvecklingen är progressiv: Allt eftersom Albert Bergström förbättrar boggierna kommer nya versioner av gamla vagnar, på slutet har nästan alla vagnar den fjädrande boggin med förbindelselänk mellan hjullagren. En sådan boggi lär finnas som staty vid Lindfors gård för att ära minnet av Ingenjör Bergström, den boggin var tydligen en mycket lyckad konstruktion! |
1 bifogad(e) fil(er)
Den sista Tendern från 1937. Alla tendrar hade tydligen högersida utan lucka för att underlätta flyttning av kol till lokens "eldarsida"!? Här ser man AB's fjäderboggi med förbildelsearm tydligt.
|
Vad transporterade man främst på LBJ? Var det virke? Varför så många koltendrar? Eller var det snarare många versioner?
|
Nu saknas ju sidovyer för ritningarna, men om jag minnsboken rätt så hade vagnarna beroende på tillverkningsår lite olika bredd, titta i texten så bör det framgå där.
Vad gäller tendrarana så var det flera generationer mer eller mindre lyckade tendrar till de två loken. Däremot fraktades det en del träkol, i särskilda kolskymmen dvs trälådor som man ställde på flakvagnarna. |
110824 1912 års långtimmervagnar i stöpsleven
1 bifogad(e) fil(er)
Jobbar kronlogiskt. Dessa 10 vagnar var de första timmervagnar för 9 meters långtimmer som skulle dras ur skogarna till sågverk. Dessa vagnar med ofjädrade boggier blev ju ett bekymmer för Albert Bergström, de ständiga axelbrotten ledde till konstruktionen av de fjädrande AB-boggierna.
|
Citat:
Jag nästan känner doften av trä och lite olja samt rökdoften från loket. När får vi doft kort? :grin: |
Doftkort
Citat:
|
Citat:
Nu åkte jag ut ur sovrummet, med dator och allt. Gumman är rosenrasande på mig.:rolleyes::Fnissa: |
Citat:
|
110824 Olastad timmervagn 1912
1 bifogad(e) fil(er)
"Glömde" bilden på den olastade timmervagnen med sin kraftiga "föreningsbalk", inte Föreningsbank denna gång. Balken är 5,2 m lång och av 8''x8'' prima kärnvirke med ändbeslag för hopkoppling. Det var inte grejer "made in China" på den tiden inte!
|
Citat:
|
Citat:
|
Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 20:43. |
Powered by vBulletin® Version 3.7.5
Copyright ©2000 - 2025, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson
© Svenska 3D-Tåg 2001-2009