![]() |
Om det här är ditt första besök, se till att gå till vår FAQ (finns även länk till FAQ i navigeringsmenyn ovan). Du kan behöva att registrera dig innan du kan posta (finns även en länk till registrering i navigeringsmenyn ovan). För att titta på inlägg, välj det forum som du vill besöka från de som är listade nedan. |
|
|
Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
![]() |
#9 | |
Medlem
Reg.datum: Mar 2005
Ort: Tösse, , Sweden.
Inlägg: 453
|
![]() Citat:
Mitt inlägg blev för långt för att kunna skickas så jag har fått stryka sluet av din text för att det skulle få plats. Jag håller med dig i NÄSTAN allt du skriver. Särskilt regeln att ingen har exklusiva rättigheter. Om alla tog hänsyn och var tillräckligt vaksamma skulle nästan alla olyckor kunna undvikas. Vad jag reagerade mest på i filmen var att man skapat ett mycket farligt hinder som i sin tur kunde orsaka ännu mera skador. Jag förstår inte riktigt vitsen med att byta ut en eventuellt skadad fotgängare mot en skadad bilist eller dess passagerare. Det finns ju redan mycket enkla och betydligt billigare konstruktioner med t.ex sådana bommar som finns vid infarter till P-hus och liknande. Lika effektiva och ger rimligen inte några skador vid påkörning som dessutom måste anses som totalt onödiga eftersom bommarna är väl synliga redan i både upp- och nedfällt läge. Vad gäller den bussolyckan jag refererade till så hade den troligtvis inte hänt om jag alltid framfört mitt fordon i extremt låga hastigher även på stora vägar, vilket tyvärr i sin tur orsakat oändlig irritation och en massa vansinnesomkörningar. I detta fallet var sikten helt obehindrad, jag såg hela trottoaren som var utan passagerare, farten var dämpad och jag satt med högerfoten lätt stödd mot bromspedalen som jag nästan alltid gör före korsningar och annat med väntande bilar. Det var emellertid aningen halt och en hård inbromsning när föraren valde att svänga ut i körbanan när det bara återstod 25-30 meter hade troligvis lett till att släpet kommit i sladdning och antingen massakrerat många i bussen eller några i de mötande personbilarna. Det enda alternativet var att försöka ta sig emellan den smala passage som återstod och till varje pris undvika att få någon av de mötande personbilarna i fronten eller göra en manöver som fått någon av dem att i sin tur göra något i panik. Oskicket att lägga sig strax bakom i hög fart som du skriver om är just ett oskick och tycks dessvärre ha ökat på senare tid även bland yrkeschaufförer av alla fordonstyper. Jag har nu genom ålder och sjukdom tvingats att sluta köra bil yrkesmässigt och det är inte med någon större saknad så som trafiken utvecklats. Skrämmande är också alla som sitter och pillar med en massa annat under körning antingen det nu gäller mobiler, SMS eller GPS-leksaker. En del kan hantera det, många vinglar hit och dit, höjer och sänker hastigheten osv. Jag började köra lastbil och periodvis buss yrkesmässigt 1963 och har faktiskt inte ORSAKAT en enda olycka ännu genom lyckliga omständigheter, fantasi och förhoppningsvis lite körskicklighet. Däremot har jag valt att köra i diket eller gå ut i mötande fil några gånger för att rädda livhanken på bilister som kommit över på min sida i halka eller vinglat ut alldeles framför mig. Att lägga en fullastat tankbilsekipage i ett dike eller en bergvägg bara för att en personbilsförare klantar sig är kanske inte alltid ett särskilt lockande alternativ. Att häva en sladd på ett 24-meters ekipage som knippat sig är inte heller alltid det lättaste. Inte heller är det så roligt att gå ur bilen för att ta vara på söndertrasade människor eller försöka släcka en bilbrand med fastspända och avsvimmade/döda personer är heller inget man minns med glädje så du behöver alls inte påpeka det för mig. Det har hänt lite för många gånger att man varit den första som anlänt vid en olycka. För att ytterligare älta detta ämne lite så är det en annan sak som jag också upplevde som mycket frustrerande. Man läser ofta hur svårt det är för lokförare att hantera när någon hoppat framför tåget för att de ledsnat på tillvaron. Visst förstår jag den problematiken men ingen anklagar i alla fall lokföraren för att ha varit den vållande, vilket i alla fall måste anses vara en fördel gentemot vad som kan drabba en yrkeschaufför. Många av mina kollegor och även jag själv har vid åtminstone ett tillfälle drabbats av just detta. En personbil styr rakt emot dig utan anledning och du gör allt i din makt för att reda ut situationen. Ibland med framgång, andra gånger inte. En arbetskamrat på åkeriet där vi körde just betongpålar fick en gubbe i fronten trots snabb undanmanöver med hela ekipaget på ena sidans hjul, får framvagnen på dragbilen skadad och hamnar slutligen i motsatta diket med bil som inte gick att styra. Några pålar går rakt igenom hytten och tar samtidigt med sig hans högerben. För att ytterligare förgylla hans tillvaro blir han åtalad för att ha orskat olyckan genom att köra på fel sida vägen. Långt senare hittas ett brev där gubbjäveln, som förskingrat och kursat firman tagit ett tårdrypande avsked. En viss upprättelse kanske långt efteråt, men inte gav det honom varken benet eller familjen som han också senare förlorade, åter. Den som kom billigast undan var nog han som orsakade olyckan. Många rader men så kan det bli när man tänder till... Ha det bra, Håkan |
|
![]() |
![]() |