Den ultimata hjälpen till trainz - Svenska 3D-Tåg

leoj · 2011-03-02, 22:48

Då gör jag ett inlägg först med en massa fakta:

Järnvägsfakta
Tabell om kurvradier: http://www.e-buzz.se/forum/showthread.php?t=11519
Lutning i höjdled - http://www.e-buzz.se/forum/showthread.php?t=9580
Hur man ska namnge signaler rätt - http://ida8iext.banverket.se/bvdok_e...5-993697196452

Kom ihåg att alla inte kan lika mycket som dig, så även de mest solklara saker såsom att signaler ska försöka placeras till vänster på singelspår, och på utsidan av spåret vid dubbelspår exempelivs. Även den minsta faktan kommer någon bli glad över.

Har läst på någon sida, någonstans, att lutningar under en visst antal promile ej märks ut, stämmer det, vad är då gränsen?

ekankal · 2011-03-02, 23:42

Mycket bra initiativ, leoj.
Många sitter nog inne med lösningar/tips/hjälp utan att kanske tänka på det, för det man vet/kan själv, upplever man ju inte som problem.
Kanske ett bra sätt att locka fram dom på nu, vi denna tråds tillkomst.

TIPS PÅ VÄXELBYGGE I TRAINZ
Kan ju bidra med ett tips på hur man enkelt gör växlar "snygga".

På bild 1 ser det ut som det gör för dom flesta i början, när man placerar en växel precis i in/utgången av en kurva.

På bild 2, så har man lagt till en splinepoint alldeles före växeln, och sedan använt verktyget "Straighten track".
Då har man t.o.m slagit två flugor i smällen, dels fått en snygg växel, dels en naturlig, mjuk början/slut på kurvan.

Hoppas att färgerna, pilarna och texten på bilderna klart visar vart man placerar pointsen, vart man klickar på spåret, och vilka knappar som är vilka.

Bild 3: Likadant gör man med en växel "inne" på bangården.
Så här brukar det se ut innan man infogat splinepointen, och använt "Straighten track.

Bild4: och så här ser det ut efteråt.

Ett tips till alla som vill lämna fler tips:
Tänk på att en bild, eller två, ofta säger mer än tusen ord.
Allra helst för alla som nyss har börjat med Trainz, och inte hunnit lära sej t.ex vad alla knappar heter, och vart dom finns.

theSnuFFer · 2011-03-03, 03:25

Jag fyller på lite...

Järnvägsfakta

- Promille (I Jvg:s sammanhang): Mått på spårets lutning i vertikalled.

Promille betyder tusendel (0,001) 1‰= 1/1000 = 0,001.
Ex. 20m höjdförändring på en sträcka av 2000m = 20/2000 = 0,01 = 10‰
M.a.o. innebär 2‰ på ett uppställningsspår att rälsen inte får luta mer än 2mm/m.

Citat:

Har läst på någon sida, någonstans, att lutningar under en visst antal promile ej märks ut, stämmer det, vad är då gränsen?

- Varningsskylt ska sättas upp vid lutning större än 1,25 promille.

- Gränsen för station/hållplats beror på att alla tåg kan starta från stillastående vid 5 promille.

- I långa tunnlar bör lutningen vara 3 promille och högsta punkten vara belägen i mitten av tunneln, eller så ska det luta åt ett och samma håll genom hela tunneln. (För att tåget vid t.ex. ett strömavbrott ska kunna rulla ut ur tunneln av sig själv.)

Parantes… Normalt är den maximala möjliga lutningen för järnvägstrafik 30-40 promille, men i Flåm - Norge, är lutningen hela 55 promille. Vid större lutningar behövs kuggbanor vilket förekommer i bl.a Schweiz.

//TheSnuFFer - Läser till Järnvägsprojektör

Bengan · 2011-03-03, 15:57

Bra initiativ, leoj.

Skulle bara vilja lägga till.

Vid fråga eller tips.

Tala gärna om, vilket Trainz frågan gäller eller själva tipset.
Då det är lite skillnad på TRS2006 och äldre varianter, mot TS2009/10.

leoj · 2011-03-03, 19:01

TheSnuFFer, så kanske du kan svaren på följande frågor (andra får också svara)

Olika längder på plattformar/vad som kan tänkas stanna där (typ så borde ett pendeltåg ha ca 230m om man tänker logiskt)
Olika längd på mötesspår (malmbanan har 750m om jag inte missminner mig)
Hur mycket klarar ett lok dra innan man börjar multipelköra?

Med det du läser till så vore du värsta guldgruvan till sådanahär frågor

Hur spåren i Trainz uppför sig (bekräfta/dementera hur ni upplever det)
Du har skapat ett spår som har de fyra punkterna (splinepoints) , A, B, C samt D.
Om du flyttar på C (via move) så kommer spåret mellan BC och CD att röra sig. Även spåret mellan AB kommer att ändra vinkel i viss mån.
Flyttar du på D så kommer CD samt BC röra sig, AB förblir som spåret var lagt innan.
Detta gäller även vid stigningar, så det är exakt som i ovan. Dvs om du höjer punkten D så ändrar sig CD samt BC, AB förblir som det var innan.

Hur de objekt som fästs (snäpper fast) i spåren upp för sig (ex kontakledningsstoplar)
Dessa objekt använder sig av en referensteknik till rälsens splinepoints. Så om du flyttar, skapar en ny eller tar bort en punkt, så kommer du märka att objekten som är ansluta till spåret kommer börja hoppa omkring. Så provkör spåret utan signaler/kontaktledning för att vara helt säker på att du fått det som du vill ha.
Du kan flytta en punkt i höjdled utan förändring. (jag har aldrig märkt en förändring av deras position)

Tips på växelbygge/kurvor/stigningar
En annan metod som liknar den som ekan just presenterade, som i visas fall enl mig är bättre att använda sig av, om man refererar till det som jag sa ovan om hur rälsen uppför sig.
Denna metod går ut på att använda sig av STWs verktyg för spåravstånd för att skapa två splinepoints som är 4m ifrån varandra (de flesta spår kommer i längd om 4m, så texuren blir optimal). Vidare så blir det ett fast rakt spår (som vid användandet av straighten track vetkyget).

Så ta godtyckigt verktyg av dessa, sätt ut det, dra spåren om båda sidor (man kan flytta/rotera på verktyget om tex växeln blivit för liten kurvradie). Se till att du blir helt tillfredställd med det du vill uppnå. Har man dubbelspår kan man bortse från detta, men jag brukar ändå välja att ta bort spåravståndsverktyget och fylla igen hålet med spår och sen använda straighten track. Detta måste göras

Att göra detta innan/efter en stigning leder till en kort guide i stigning med kontaktlening efter använt markfyllandsverktyget.
Om man gör enl ovan, så underlättar det i denna guide med tanke på hur spåren rör sig i höjdled.
Trainz markfyllandsverktyg (som planar ut marken under spåren) är dumt konstruerat, då detta inte fyller upp till en exakt höjd längs spåret (som det skulle blivit om man la spåret på en plan yta), utan marken hamnar 0,2 m under spåret.
ex:
två punker ligger på 2m höjd, och du ska använda fyllningsverktyget mellan dessa. Då kommer marken under hamna på 1,8m höjd.
Detta gör att det blir mycket jobbigt att bygga kontaktledningar.

Så tipset är att man höjer upp spåren 0,2 m, använder verktyget, säker spåret till det ursprungliga.
För att uppnå bäst resultat med detta så bör man använda guiden ovan. Annars kan spåren innan/efter hoppa omkring lite och ev skapa problem.

theSnuFFer · 2011-03-04, 00:27

Hehe - Tack leoj! Jag ska se vad jag kan bidra med.

Jag kan direkt säga att det är enklare att svara på frågor, än att bara ösa ur kunskapsbanken. Det är ett mycket större område än vad man kanske kan tro och ska man gå på djupet så skulle alla som bygger banor i Trainz börja gråta över hur noga och realistiskt man kan bygga... Men det "enkla" och grundläggande ska vi helt klart ta upp.

Järnvägsfakta - Perronger

Citat:

Olika längder på plattformar/vad som kan tänkas stanna där (typ så borde ett pendeltåg ha ca 230m om man tänker logiskt)

• Enligt EU-norm så ska man sträva efter att alla nybyggda perronger ska vara minst 400m. Två perronghöjder är tillåtna – 550mm & 760mm (OBS! Mätt över RÖK)

• I Sverige finns det inte några nationella krav på perronglängder, utan de varierar beroende på trafikslag. Oftast så är lokaltågsperronger 125m eller 250m långa. Fjärrtågsperronger är normalt upp till 300m långa.

• Personer får vistas på perrongerna då tåg passerar upp till 200 km/h. (Dock inget trevligt och enligt EU-direktiv får man inte vistas på perrong när passerande tåg håller 250km/h eller mer…)

• Sverige försöker anpassa sig efter EU-normerna sakta men säkert, men vi ligger efter med förlängning av perrongerna. (Bara se på de båda Göteborgspendlarna till Kungsbacka resp. Alingsås, där förlängning av perrongerna fortfarande inte är klart fast det var mer än åtta år sedan man började prata om det första gången…)

• I Sverige förekommer tre perronghöjder: 350mm ö RÖK (Låg), 580mm ö RÖK (mellanhög) & 730mm ö RÖK (Hög). Normen säger dock 580mm eller 730mm

Järnvägsfakta - Mötesspår

Citat:

Olika längd på mötesspår (malmbanan har 750m om jag inte missminner mig)

• Den mest förekommande längden i Sverige av mötesspår är 650m. Finns däremot både kortare och längre (Normalt upp till 750m, men även något enstaka på 800m)

• På Malmbanan är målet att i stort sett alla malmtåg ska vara 750m långa. Men det finns inte tillräckligt många mötesstationer som är så långa. (På södra omloppet, Kiruna ner till Boden, är det endast var tredje mötesstation som är 750m. Det pågår dock utbyggnad av ett antal mötesstationer till 750m och en utredning om att förlänga ett antal mötesstationer till 985m!

Järnvägsfakta - Multade lok

Citat:

Hur mycket klarar ett lok dra innan man börjar multipelköra?

• Det beror ju helt och hållet på lokets motoreffekt och bromsverkan. Ibland multipelkopplar man lok enbart för att få mer vikt och därmed mer traction på kuperade banor, på hösten med risk för lövhalka eller pga tågets totalvikt. (Det är ju därför Iore medvetet har gjorts extra tunga och två multade lok väger 360 ton tillsammans, för att orka dra tåg på dryga 8000 ton.)

Men detta kan jag för lite om och ber någon annan korrigera/ fylla på…

//TheSnuFFer

theSnuFFer · 2011-03-04, 00:38

Järnvägsfakta - Spåravstånd (Vid fler än ett spår)

• Spåravståndet varierar för olika hastigheter. I Sverige är det normala spåravståndet 4,5m (spårmitt till spårmitt). Det kan variera utmed ett dubbelspår och ex. på Södra Stambanan mellan Malmö-Lund är det ca 3,85m för att mellan Hässleholm-Älmhult vara 4,05m.

• Vid nyprojektering finns det fördelar med 6,0m spåravstånd för att inte göra inskränkningar på det ”fria rummet” (Det utrymme som olika lastprofiler behöver).

• För flerspår (mer än två spår) är spåravståndet 4,5m mellan de yttre och för de innersta spåren är avståndet 6,0m.
|--------4,5m--------|----------------6,0m----------------|--------4,5m--------|
SPM-----------------SPM---------------------------------SPM------------------SPM

• På stationer kan spåravståndet vara ner till 3,6m vilket inte är optimalt.

• För uppställningsspår av godståg där klargöring ska göras bör spåravståndet vara 6,0m.

2011-03-02, 22:48	#1
leoj Medlem Reg.datum: Sep 2002 Ort: Stockholm, Sweden Inlägg: 1 430	Då gör jag ett inlägg först med en massa fakta: Järnvägsfakta Tabell om kurvradier: http://www.e-buzz.se/forum/showthread.php?t=11519 Lutning i höjdled - http://www.e-buzz.se/forum/showthread.php?t=9580 Hur man ska namnge signaler rätt - http://ida8iext.banverket.se/bvdok_e...5-993697196452 Kom ihåg att alla inte kan lika mycket som dig, så även de mest solklara saker såsom att signaler ska försöka placeras till vänster på singelspår, och på utsidan av spåret vid dubbelspår exempelivs. Även den minsta faktan kommer någon bli glad över. Har läst på någon sida, någonstans, att lutningar under en visst antal promile ej märks ut, stämmer det, vad är då gränsen? __________________ /Leoj Jaudidamdamdubidamdam

2011-03-03, 15:57	#4
Bengan Hjälpsamfotograf & Hedersmedlem Reg.datum: Aug 2001 Ort: Huddinge, Sweden. Inlägg: 6 376	Bra initiativ, leoj. Skulle bara vilja lägga till. Vid fråga eller tips. Tala gärna om, vilket Trainz frågan gäller eller själva tipset. Då det är lite skillnad på TRS2006 och äldre varianter, mot TS2009/10. __________________ Bengan

2011-03-03, 19:01	#5
leoj Medlem Reg.datum: Sep 2002 Ort: Stockholm, Sweden Inlägg: 1 430	TheSnuFFer, så kanske du kan svaren på följande frågor (andra får också svara) Olika längder på plattformar/vad som kan tänkas stanna där (typ så borde ett pendeltåg ha ca 230m om man tänker logiskt) Olika längd på mötesspår (malmbanan har 750m om jag inte missminner mig) Hur mycket klarar ett lok dra innan man börjar multipelköra? Med det du läser till så vore du värsta guldgruvan till sådanahär frågor Hur spåren i Trainz uppför sig (bekräfta/dementera hur ni upplever det) Du har skapat ett spår som har de fyra punkterna (splinepoints) , A, B, C samt D. Om du flyttar på C (via move) så kommer spåret mellan BC och CD att röra sig. Även spåret mellan AB kommer att ändra vinkel i viss mån. Flyttar du på D så kommer CD samt BC röra sig, AB förblir som spåret var lagt innan. Detta gäller även vid stigningar, så det är exakt som i ovan. Dvs om du höjer punkten D så ändrar sig CD samt BC, AB förblir som det var innan. Hur de objekt som fästs (snäpper fast) i spåren upp för sig (ex kontakledningsstoplar) Dessa objekt använder sig av en referensteknik till rälsens splinepoints. Så om du flyttar, skapar en ny eller tar bort en punkt, så kommer du märka att objekten som är ansluta till spåret kommer börja hoppa omkring. Så provkör spåret utan signaler/kontaktledning för att vara helt säker på att du fått det som du vill ha. Du kan flytta en punkt i höjdled utan förändring. (jag har aldrig märkt en förändring av deras position) Tips på växelbygge/kurvor/stigningar En annan metod som liknar den som ekan just presenterade, som i visas fall enl mig är bättre att använda sig av, om man refererar till det som jag sa ovan om hur rälsen uppför sig. Denna metod går ut på att använda sig av STWs verktyg för spåravstånd för att skapa två splinepoints som är 4m ifrån varandra (de flesta spår kommer i längd om 4m, så texuren blir optimal). Vidare så blir det ett fast rakt spår (som vid användandet av straighten track vetkyget). Så ta godtyckigt verktyg av dessa, sätt ut det, dra spåren om båda sidor (man kan flytta/rotera på verktyget om tex växeln blivit för liten kurvradie). Se till att du blir helt tillfredställd med det du vill uppnå. Har man dubbelspår kan man bortse från detta, men jag brukar ändå välja att ta bort spåravståndsverktyget och fylla igen hålet med spår och sen använda straighten track. Detta måste göras Att göra detta innan/efter en stigning leder till en kort guide i stigning med kontaktlening efter använt markfyllandsverktyget. Om man gör enl ovan, så underlättar det i denna guide med tanke på hur spåren rör sig i höjdled. Trainz markfyllandsverktyg (som planar ut marken under spåren) är dumt konstruerat, då detta inte fyller upp till en exakt höjd längs spåret (som det skulle blivit om man la spåret på en plan yta), utan marken hamnar 0,2 m under spåret. ex: två punker ligger på 2m höjd, och du ska använda fyllningsverktyget mellan dessa. Då kommer marken under hamna på 1,8m höjd. Detta gör att det blir mycket jobbigt att bygga kontaktledningar. Så tipset är att man höjer upp spåren 0,2 m, använder verktyget, säker spåret till det ursprungliga. För att uppnå bäst resultat med detta så bör man använda guiden ovan. Annars kan spåren innan/efter hoppa omkring lite och ev skapa problem. __________________ /Leoj Jaudidamdamdubidamdam

2011-03-04, 00:38	#7
theSnuFFer Medlem Reg.datum: Apr 2006 Ort: Göteborg Inlägg: 37	Järnvägsfakta - Spåravstånd (Vid fler än ett spår) • Spåravståndet varierar för olika hastigheter. I Sverige är det normala spåravståndet 4,5m (spårmitt till spårmitt). Det kan variera utmed ett dubbelspår och ex. på Södra Stambanan mellan Malmö-Lund är det ca 3,85m för att mellan Hässleholm-Älmhult vara 4,05m. • Vid nyprojektering finns det fördelar med 6,0m spåravstånd för att inte göra inskränkningar på det ”fria rummet” (Det utrymme som olika lastprofiler behöver). • För flerspår (mer än två spår) är spåravståndet 4,5m mellan de yttre och för de innersta spåren är avståndet 6,0m. \|--------4,5m--------\|----------------6,0m----------------\|--------4,5m--------\| SPM-----------------SPM---------------------------------SPM------------------SPM • På stationer kan spåravståndet vara ner till 3,6m vilket inte är optimalt. • För uppställningsspår av godståg där klargöring ska göras bör spåravståndet vara 6,0m.