räls

[leoj]

Jag satt och tittade lite på bilder från DONJ, så där föddes den senaste rälstypen fram. Min tanke var att de borde finnas en riktigt gammal smalspårsräls.
Av de bilder jag hittat från främst DONJ så ser jag inga mellanplattor av någon form

Detta är en bild från roslagsbanan
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ralsskarv.JPG
Man spikar fortfarande fast rälen direkt med spiken, men man har en mellanplatta som hjälper till att hålla rälen i sidled

[spyfrog]

Ursprungligen postat av leoj

Jag satt och tittade lite på bilder från DONJ, så där föddes den senaste rälstypen fram. Min tanke var att de borde finnas en riktigt gammal smalspårsräls.
Av de bilder jag hittat från främst DONJ så ser jag inga mellanplattor av någon form

Detta är en bild från roslagsbanan
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ralsskarv.JPG
Man spikar fortfarande fast rälen direkt med spiken, men man har en mellanplatta som hjälper till att hålla rälen i sidled

Nej, det är korrekt att DONJ inte körde med mellanläggsplattor. Tydligen hade man bara det på några få sträckor - man körde nämligen med oinpregnerade slipers så de hann liksom aldrig bli nernötta utan låg bara några år.
Jag visste dock inte att mellanplattor var detsamma som befästningen. Man lär sig något varje dag.

[bear]

Ursprungligen postat av spyfrog

Nej, det är korrekt att DONJ inte körde med mellanläggsplattor. Tydligen hade man bara det på några få sträckor - man körde nämligen med oinpregnerade slipers så de hann liksom aldrig bli nernötta utan låg bara några år.
Jag visste dock inte att mellanplattor var detsamma som befästningen. Man lär sig något varje dag.

Att använda annan befästning än spik i kombination med träslipers skulle jag säga är mycket ovanligt i sverige. På senare år förekommer det en del Hayback och Pandrol befästning skruvad på träslipers.

Det normala i modern tid är underläggsplatta som ger rälen en lutning på 1:30 och skyddar slipern mot nötning samt tre spik, två på insidan och en på utsidan av rälen. Dessa går som sagts tidigare i tråden rakt i genom underläggsplattan.

Om man funderar lite på krafterna som påverkar rälen tillexempel i en kurva så inser man lätt att risken för vältning utåt är mycket större än för vältning innåt, därav att man ofta har två spikar på insidan.

När man inte hade underlättsplattor så klotsade man ofta på utsidan av räl i kurvorna. Träklossar ifrån rällivet och ned till urhugna uttag i slipern. Jag antar att detta också var för att minska risken för att rälen skulle välta eller tryckas iväg i sidled.

[lan]

Detta var nog ett problem som tilltog allt eftersom lok och vagnar blev tyngre och tyngre och hastigheten höjdes successivt. Ett lok, på säg 50 ton, utövar en mycket stor "cenrifugalkraft" på rälsen i kurvor och en "enkelspikad" räls klarar inte den belastningen. En underläggsplatta har fördelen att den fördelar krafterna på en stor yta av slipersen och inte enbart på den lilla kontaktytan mellan spikuvud och räl.

Ursprungligen postat av bear

Att använda annan befästning än spik i kombination med träslipers skulle jag säga är mycket ovanligt i sverige. På senare år förekommer det en del Hayback och Pandrol befästning skruvad på träslipers.

Det normala i modern tid är underläggsplatta som ger rälen en lutning på 1:30 och skyddar slipern mot nötning samt tre spik, två på insidan och en på utsidan av rälen. Dessa går som sagts tidigare i tråden rakt i genom underläggsplattan.

Om man funderar lite på krafterna som påverkar rälen tillexempel i en kurva så inser man lätt att risken för vältning utåt är mycket större än för vältning innåt, därav att man ofta har två spikar på insidan.

När man inte hade underlättsplattor så klotsade man ofta på utsidan av räl i kurvorna. Träklossar ifrån rällivet och ned till urhugna uttag i slipern. Jag antar att detta också var för att minska risken för att rälen skulle välta eller tryckas iväg i sidled.

[korvtiger]

Rälsen skall spikas fast med 4-6 spikar per sliper, en eller två på utsidan av varje räl och en på insidan. Eftersom rälerna är lutade inåt,(genom den så kallade laffen) så är trycket utåt större än inåt, därav att de var fler på utsidan.

Underläggsplattorna infördes för att minska nednötningen av sliprarnas ovansidor och säkert även för att få extra stadga i sidled. De finns beskrivna kort i Banläran från 1916.