![]() |
Om det här är ditt första besök, se till att gå till vår FAQ (finns även länk till FAQ i navigeringsmenyn ovan). Du kan behöva att registrera dig innan du kan posta (finns även en länk till registrering i navigeringsmenyn ovan). För att titta på inlägg, välj det forum som du vill besöka från de som är listade nedan. |
|
![]() |
|
Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
![]() |
#16 | |
Medlem
Reg.datum: Mar 2006
Ort: Stockholm
Inlägg: 531
|
![]() Citat:
Det normala i modern tid är underläggsplatta som ger rälen en lutning på 1:30 och skyddar slipern mot nötning samt tre spik, två på insidan och en på utsidan av rälen. Dessa går som sagts tidigare i tråden rakt i genom underläggsplattan. Om man funderar lite på krafterna som påverkar rälen tillexempel i en kurva så inser man lätt att risken för vältning utåt är mycket större än för vältning innåt, därav att man ofta har två spikar på insidan. När man inte hade underlättsplattor så klotsade man ofta på utsidan av räl i kurvorna. Träklossar ifrån rällivet och ned till urhugna uttag i slipern. Jag antar att detta också var för att minska risken för att rälen skulle välta eller tryckas iväg i sidled.
__________________
"Till Statens järnvägsbyggnader skall antagas frejdade ingeniörer vilka föredra det tillräckliga framför det fullkomliga" -- Nils Ericson trainz.datorsystemdrift.se
|
|
![]() |
![]() |
![]() |
#17 | |
Veteran
Reg.datum: Nov 2001
Ort: Onsala, , Sweden.
Inlägg: 8 149
|
![]()
Detta var nog ett problem som tilltog allt eftersom lok och vagnar blev tyngre och tyngre och hastigheten höjdes successivt. Ett lok, på säg 50 ton, utövar en mycket stor "cenrifugalkraft" på rälsen i kurvor och en "enkelspikad" räls klarar inte den belastningen. En underläggsplatta har fördelen att den fördelar krafterna på en stor yta av slipersen och inte enbart på den lilla kontaktytan mellan spikuvud och räl.
Citat:
__________________
![]() "Det är kanske för sent att lära sig nåt nytt" - Bengan travesti LAn ![]() |
|
![]() |
![]() |