Plåtvagnsprojekt - Svenska 3D-Tåg

korvtiger · 2014-08-17, 00:08

Ja, det är spikade plåtvagnar.
Korgens ramverk byggdes av trä (ser ut som furu, men jag är ingen träexpert) som sattes ihop med intappningar och järnvinklar, i vissa fall förstärkta med rundjärnsstag. Taket bestod av träbrädor(precis som på teakvagnarna) där skarvarna kittats, som spändes över med väv som spikades med galvaniserad spik och detta målades slutligen för att bli vattentätt.
Ytterklädseln av korgen bestod av tunna plåtar som betsades och som målades på den inåtvända sidan med mönjefärg. Dessa monterades på träramen med galvaniserad spik och skarvarna mellan plåtarna täcktes med plattjärn.

Man hade problem med rost pga fukt som samlades innanför plåtarna då det var svårt att få skarvarna i plåten täta och att det var därför som man på 1910-talet fram till 1930-talet byggde de flesta nya vagnar med träklädsel (teak och under kriget furu när man inte kunde importera teaken) Arbetssättet var till större delen densamma, bara att man skruvade fast teakpanelen och sedan oljade den.

Plåttak kom först på 30-talsvagnarna då plåten slog tillbaka mot trät och man byggde då även ramen av plåtprofiler vilket tilläts då arbetsmetoderna blivit bättre.

torpal · 2014-08-17, 08:03

Tack korvtiger för denna insyn i Vagnläran. Plåtvagnarna har ju en lång historia, tydligen och var vanliga i min barndom. Jag minns särskilt lanterninerna som jag tyckte gav vagnarna en "internationell" prägel...

torpal · 2014-08-19, 18:45

... har jag laddat ned samtliga av (som jag kunnat finna). En fråga till "korvtiger". Gjorde du aldrig någon "ren" 3:e-klassvagn med öppna plattformar? Jag har inte hittat någon...

korvtiger · 2014-08-19, 23:46

Ingen boggievagn, nej. Har kollat och jag kan bara hitta en endaste ren tredjeklassboggievagn med öppna gavelplattformar som haft teakklädsel och det är Co7 från 1913 (vilka dock byggdes om med inbyggda övergångar f. 1926). De byggdes enbart i 5 exemplar och var sovvagnar vilket gjorde att de hade en annan typ av tak för att kunna stapla fattiga resenärer på höjden, tre personer på 2 kvardratmeter. Det låga antalet och det fula taket gjorde att jag valde bort att bygga den vagnen. Se bild:
http://www.samlingsportalen.se/all/c...A01035&Imgnr=1 (Det blev ännu fulare med vestibulerna)
Minst två av dessa vagnar hade hamnat i tåghemstjänst under mitten av 30-talet, säkert de övriga tre med.

Ville man ha rena tredjklassboggievagnar så hade man på 10-20-talet Co1, Co4 och Co5, samtliga av 1891-års standardmodell med plåtklädsel. På mitten av 10-talet började man övergången till att ha vagnar med täckta övergångar på stambanetågen och valde då ofta Co8: or (teak, har jag byggt) som det ju fanns väldigt gott om. På mindre banor hade man en ofta en BCo-vagn och vanligen en eller ett par C3x-vagnar med teak eller plåtklädsel, kanske en Co-vagn med plåtklädsel om stort behov av tredjeklassplatser fanns.

Byggde ju däremot C3x-serien och CC2 med teakklädda rena tredjeklassvagnar och plattformar, dock på länkaxlar.

Flera rena tredjeklassare är på väg!

torpal · 2014-08-20, 07:37

Tack "korvtiger" för ett bra och uttömmande svar. Då är det bara att se fram emot dina plåtklädda varianter!

Nils Blid · 2014-08-20, 10:53

Citat:

Ursprungligen postat av korvtiger

Ja, det är spikade plåtvagnar.
Korgens ramverk byggdes av trä (ser ut som furu, men jag är ingen träexpert) som sattes ihop med intappningar och järnvinklar, i vissa fall förstärkta med rundjärnsstag. Taket bestod av träbrädor(precis som på teakvagnarna) där skarvarna kittats, som spändes över med väv som spikades med galvaniserad spik och detta målades slutligen för att bli vattentätt.
Ytterklädseln av korgen bestod av tunna plåtar som betsades och som målades på den inåtvända sidan med mönjefärg. Dessa monterades på träramen med galvaniserad spik och skarvarna mellan plåtarna täcktes med plattjärn.

Man hade problem med rost pga fukt som samlades innanför plåtarna då det var svårt att få skarvarna i plåten täta och att det var därför som man på 1910-talet fram till 1930-talet byggde de flesta nya vagnar med träklädsel (teak och under kriget furu när man inte kunde importera teaken) Arbetssättet var till större delen densamma, bara att man skruvade fast teakpanelen och sedan oljade den.

Plåttak kom först på 30-talsvagnarna då plåten slog tillbaka mot trät och man byggde då även ramen av plåtprofiler vilket tilläts då arbetsmetoderna blivit bättre.

Tydligt att luftspalt saknades - men med luftspalt hade man kanske tvingats lagt om alla hinderfria pålar på de linker som vagnarna trafikerade. Luftspalt efterlyses fortfarande i ett stort antal hus.l

Nisse

korvtiger · 2014-08-22, 10:47

Har letat lite och hittade en kommentar i Banläran Band II (från 1916) att stommen i vagnarna med plåt eller teakklädsel var av ask eller ek.
Vill dessutom lägga till att jag hittat ytterligare en ren tredjeklassare på boggier med teakklädsel, Co12 (också sovvagn), 5 stycken byggda så sent som 1929.

Har fått ordning på dator och internet (om än temporärt) så bygget har gått vidare. Har byggt färdigt Bo4 och snabbt byggt om den till sin syster Co11 som jag pratade om tidigare samt fått in båda typerna i spelet.

Bo4 1434 till vänster och Co11 1558 till höger

Så samtliga Bo3 (Som jag kommer att bygga i en kommande etapp av projektet) byggdes alltså om till Bo4 (senare Bo4a när stålvagnarna kom på 30-talet) och Co11 (som aldrig fick något underlittera -a mig veterligen, då det aldrig byggdes någon stålvagn med samma littera)
Bo4:an hade i stort oförändrad inredning mot Bo3 och Co11 fick inga större förändringar. Man satte bara upp en vägg mitt i de 6 kupéerna och gjorde på det sättet om dem till 12 halvkupéer med plats för fyra tredjeklasspersoner i varje. Co11 var en sovvagn, så andraklasssofforna byttes mot stoppade tredjeklass-sovvagnssoffor där ryggstödet gick att fälla upp på två ställen för att göra en trevåningssäng, alltså 12 klasser á 3 sovande = 36 sovplatser. Lanterninfönstren sattes igen (något som man gjorde på alla sovvagnar vad jag sett), för att man inte vill ha in ljus och för att kunna sätta luftventiler där.
Co11: orna byggdes om från Bo3 1921-1922, men hade först öppna gavelplattformar och fick vestibulerna först från 1926.
På bilden synes Co11 1558 som byggdes på Kockums Mekaniska Verkstadsaktiebolag, Malmö 1906 som Bo3 och byggdes om 1921 till Co11 med öppna gavelplattformar och slutligen fick plattformarna inbyggda någon gång mellan 1926 och 1930. Bilden visar hur vagnen troligen såg ut (har inte hittat några bilder över huvud taget på Co11) efter att den fått sina vestibuler i slutet på 20-talet.

Nils Blid · 2014-08-22, 20:42

Äe ek fuktig går det bra att spika eller skruva i den. Är det däremot torr blir det problem - då måste man förborra. Ek har jag hållit med under på många år. Lägger en röst på ask, som dock är mer svåråtkomlig.

Tjusiga vagnar.

Nisse

korvtiger · 2014-08-25, 00:53

Som utlovat, flera rena tredjeklassare. Jag ger er Co9a:

Co9a 1225

Denna vagnstyp liksom alla övriga vagnar med plåtklädsel är ombyggd ifrån en av 1891-års standardvagnar. Denna gången är ursprunget Co1, en vagntyp som byggdes i minst 42 exemplar mellan 1896 och 1900. Till skillnad från Bo3 så blev inte alla Co1: or moderniserade med vestibuler, utan i juni 1930 gick fortfarande 16 Co1: or kvar i nästan samma skick som när de byggdes. Interiören förändrades i princip inte då de byggdes om, utan de såg ut som Co1: or inuti.
Vagnarna byggdes om till Co9 från år 1926 och fyra år senare så fanns 23 vagnar. Samma år (1930) började man att leverera stålvagnar med samma littera och dessa vagnar litterades då om med trävagnsunderlitterat -a på slutet, till Co9a. År 1935 tillkom fyra vagnar till då man byggde om vagnar övertagna från UGJ (Uppsala-Gävle Järnväg). Vagn nummer 1238 var med i Krylbosmällen 19 juli 1941 och de spillror som fanns kvar skrotades.

Dessa vagnar hade 9 tredjeklasskupéer (8 av dem "satt ihop" två och två då de saknade vägg mellan sig) med de klassiska zebrarandiga träbänkarna och användes framför allt i snälltågstrafiken på stambanorna, ofta som sittvagn i nattågen för de som inte hade sovplats. Dagtid använde man istället Co8a som tredjeklassvagn i snälltågen.

Min vagn, Co9a 1225 byggdes som Co1 av Aktiebolaget Södertälje Verkstäder 1899 och byggdes om till Co9 någon gång mellan 1926-30. Vagnen är märkt som vid revision efter 1932, med bara "3" istället för "3KL" som man ser på Bo4 och Co11 från tidigare.

korvtiger · 2014-08-29, 00:19

Mer sardinburkar igen...

Ao1c 1042 och ACo3 1046

Denna gången blev det två vagnar, syskonvagnar dessutom. Vagnarna härstammar nämligen båda från samma vagnstyp, ABo1 (bara ABo fram till 1902), som var den första vagnstypen i modell -91 serien, som byggdes i hela 68 exemplar mellan 1891 och 1902. Dessa vagnar var som litterat skvallrar om första/andraklass sovvagnar. Samtliga dessa vagnar moderniserades under 20-talet till tre olika litteran, Ao1b, Ao1c samt ACo3 och det är två av dessa vi ser här. I Juni 1930 fanns det 21 Ao1b, 24 Ao1c och 23 ACo3. Den sista ABo1:an, (som var den först byggda och därmed den första boggievagnen av modell -91) nummer 1000 skrotades efter Malmslättsolyckan 16 juni 1912.

Ao1c som synes till vänster i bilden ovan hade i princip samma layout i interiören som Ao1b, 10 stycken halvkupéer. (Ao1b kommer jag eventuellt att bygga i en senare etapp.) Dessa vagnar var även om huvudlitterat bara är A första och andraklass sovvagnar som gick i snälltågen (men kunde även användas som sittvagnar) Egentligen var det ingen skillnad på första och andraklasskupéer (vi pratar sent 1800-tal fram till 1956 här), utan det var hur många medresenärer i kupén som man hade som bestämde om det var första eller andra klass man reste. Första klass fanns bara i dag- och nattsnälltågen och under dagtid betydde andra klass att man satt 3 personer i bredd i ett säte i en halvkupé och första klass att man i samma kupé satt 2 personer och hade på så sätt mer plats. I helkupé var man 6 respektive 4 per kupé.
Nattetid var förstaklass en sovande per halvkupé och andraklass två sovande i våningssäng i samma kupé genom att ryggstödet fälldes upp. Alla första och/eller andraklass snälltågsvagnar fick därför märkningen 1&2 Klass medan de andraklassvagnar som inte gick i snälltåg märktes med bara 2 klass.
Ao1c hade alltså 10 halvkupéer, men de satt ihop som helkupéer, två och två med en vägg mellan som hade två dörrar som kunde öppnas på mitten för att kunna få 5 helkupéer.

Den andra vagnen till höger i bild ovan är ACo3 som var en sovvagn med 5 första/andraklass halvkupéer varav 4 satt ihop på samma sätt som i Ao1c samt 5 kupéer med tredjeklass. I tredjeklass satt man 4 i bredd dagtid och nattetid sov man 3 i våningssäng, men obekvämare än i första/andraklass.

torpal · 2014-08-29, 09:54

Härligt "korvtiger"!

Ser fram emot släppet av den första etappen...

LokKalle · 2014-11-10, 12:40

Hej

Kanske fel forum fast ändå.

Tänker inte komma tillbaka och bygga fast det ibland killar lite i fingrarna när man kikar in på forumet som tcks vilja finnas kvar vilket ju är mycket roligt.
Nä. Jag har börjat få lite ordning på min modellverkstad jag har i källaren med en liten svarv, fräs och borrmaskin mm. och skall börja tillverka lite delar till en enkel godsvagn av äldre modell i skala 24.
Jag har letat i hela morgonen efter ritningar på vagnsdelar som t.ex lagergaffel, lagerbox mm.
Undrar om du har kvar adressen till pdf:en som du gav mig ang. detta så kan du väl meddela
mig om det här eller på något annat forum. Den har nog förkommit när jag bytte dator.

LokKalle

korvtiger · 2014-11-12, 00:29

Har svarat på ditt privata meddelande med, men det kan ju vara av allmänt intresse. Pdf:en du tänker på är Arlöfkatalogen från Arlöfs Waggonfabrik i Skåne, utgiven 1913 som innehåller mängder med detaljritningar på allt mellan lagergafflar till ångvärmereglage. Denna finns inscannad och kan laddas ned här:
http://www.wnj.se/arkiv/dokument/Wag...riken_1913.pdf

korvtiger · 2014-12-17, 01:11

Och härmed förklarar jag etapp II av detta projekt för öppnat!

Först ut på verkstadsgolvet är en vän som vi har hört mycket om i denna tråden, nämligen boggie Modell 91 i egen hög person!

Denna boggie användes på i princip samtliga av SJs boggievagnar byggda mellan 1891 och 1907 när den ersattes av modell -07 som samtliga tidigare vagnar som jag byggt har. Den hade något kortare axelavstånd (2.1 m istället för 2.4 som -07: orna fick) samt hade bara bromsbackar på insidan av hjulparen, vilket gjorde att ramen var lite kortare än -07:an som hade bromsbackar även på utsidan som skulle få plats. Totalt byggdes cirka 800 exemplar av denna boggie. Just denna modell har jag givit rullager vilket syns på de runda lagerboxarna, de första boggierna hade glidlager och hade därför lådformade lagerboxar. Dock så verkar man ha infört rullager rätt tidigt, så det fick bli sådana så ni slipper att kontrollera varmgång i axellager stup i kvarten när ni ska ut och tåga sedan.

korvtiger · 2014-12-31, 20:42

Jag får väl lov att bjuda på en liten nyårskaramell och visa på vad det nya året har att erbjuda i historisk tågvagnsväg.

Jag ger er boggievagn modell 1891:

Co 1058

Vagnen har vi redan hört talas om, nämligen Co1 eller bara Co som den hette fram till 1902 då det endast fanns en tredjeklassboggievagn i SJs vagnspark. Vagnarna byggdes i 42 exemplar mellan 1896 och 1900, denna individ är ifrån den första serien levererad av Ljunggrens verkstadsaktiebolag. Vi ser även den äldre färggrannare målningen som vagnarna fick behålla fram till 1924.

Och med det önskar jag på Korvtigers digitala verkstad ett gott nytt år!

2014-08-17, 00:08	#1
korvtiger Medlem Reg.datum: Jan 2008 Ort: Uppland, Sverige Inlägg: 2 728	Ja, det är spikade plåtvagnar. Korgens ramverk byggdes av trä (ser ut som furu, men jag är ingen träexpert) som sattes ihop med intappningar och järnvinklar, i vissa fall förstärkta med rundjärnsstag. Taket bestod av träbrädor(precis som på teakvagnarna) där skarvarna kittats, som spändes över med väv som spikades med galvaniserad spik och detta målades slutligen för att bli vattentätt. Ytterklädseln av korgen bestod av tunna plåtar som betsades och som målades på den inåtvända sidan med mönjefärg. Dessa monterades på träramen med galvaniserad spik och skarvarna mellan plåtarna täcktes med plattjärn. Man hade problem med rost pga fukt som samlades innanför plåtarna då det var svårt att få skarvarna i plåten täta och att det var därför som man på 1910-talet fram till 1930-talet byggde de flesta nya vagnar med träklädsel (teak och under kriget furu när man inte kunde importera teaken) Arbetssättet var till större delen densamma, bara att man skruvade fast teakpanelen och sedan oljade den. Plåttak kom först på 30-talsvagnarna då plåten slog tillbaka mot trät och man byggde då även ramen av plåtprofiler vilket tilläts då arbetsmetoderna blivit bättre. __________________ -k-

2014-08-17, 08:03	#2
torpal Medlem Reg.datum: Aug 2002 Ort: Stortorp, Trångsund, Sweden. Inlägg: 328	Mycket intressant! Tack korvtiger för denna insyn i Vagnläran. Plåtvagnarna har ju en lång historia, tydligen och var vanliga i min barndom. Jag minns särskilt lanterninerna som jag tyckte gav vagnarna en "internationell" prägel... __________________ /Med vänlig hälsning "Tågny"

2014-08-19, 18:45	#3
torpal Medlem Reg.datum: Aug 2002 Ort: Stortorp, Trångsund, Sweden. Inlägg: 328	Teakvagnarna... ... har jag laddat ned samtliga av (som jag kunnat finna). En fråga till "korvtiger". Gjorde du aldrig någon "ren" 3:e-klassvagn med öppna plattformar? Jag har inte hittat någon... __________________ /Med vänlig hälsning "Tågny"

2014-08-19, 23:46	#4
korvtiger Medlem Reg.datum: Jan 2008 Ort: Uppland, Sverige Inlägg: 2 728	Ingen boggievagn, nej. Har kollat och jag kan bara hitta en endaste ren tredjeklassboggievagn med öppna gavelplattformar som haft teakklädsel och det är Co7 från 1913 (vilka dock byggdes om med inbyggda övergångar f. 1926). De byggdes enbart i 5 exemplar och var sovvagnar vilket gjorde att de hade en annan typ av tak för att kunna stapla fattiga resenärer på höjden, tre personer på 2 kvardratmeter. Det låga antalet och det fula taket gjorde att jag valde bort att bygga den vagnen. Se bild: http://www.samlingsportalen.se/all/c...A01035&Imgnr=1 (Det blev ännu fulare med vestibulerna) Minst två av dessa vagnar hade hamnat i tåghemstjänst under mitten av 30-talet, säkert de övriga tre med. Ville man ha rena tredjklassboggievagnar så hade man på 10-20-talet Co1, Co4 och Co5, samtliga av 1891-års standardmodell med plåtklädsel. På mitten av 10-talet började man övergången till att ha vagnar med täckta övergångar på stambanetågen och valde då ofta Co8: or (teak, har jag byggt) som det ju fanns väldigt gott om. På mindre banor hade man en ofta en BCo-vagn och vanligen en eller ett par C3x-vagnar med teak eller plåtklädsel, kanske en Co-vagn med plåtklädsel om stort behov av tredjeklassplatser fanns. Byggde ju däremot C3x-serien och CC2 med teakklädda rena tredjeklassvagnar och plattformar, dock på länkaxlar. Flera rena tredjeklassare är på väg! __________________ -k-

2014-08-20, 07:37	#5
torpal Medlem Reg.datum: Aug 2002 Ort: Stortorp, Trångsund, Sweden. Inlägg: 328	Teakvagnar. Tack "korvtiger" för ett bra och uttömmande svar. Då är det bara att se fram emot dina plåtklädda varianter! __________________ /Med vänlig hälsning "Tågny"

2014-08-22, 10:47	#7
korvtiger Medlem Reg.datum: Jan 2008 Ort: Uppland, Sverige Inlägg: 2 728	Har letat lite och hittade en kommentar i Banläran Band II (från 1916) att stommen i vagnarna med plåt eller teakklädsel var av ask eller ek. Vill dessutom lägga till att jag hittat ytterligare en ren tredjeklassare på boggier med teakklädsel, Co12 (också sovvagn), 5 stycken byggda så sent som 1929. Har fått ordning på dator och internet (om än temporärt) så bygget har gått vidare. Har byggt färdigt Bo4 och snabbt byggt om den till sin syster Co11 som jag pratade om tidigare samt fått in båda typerna i spelet. Bo4 1434 till vänster och Co11 1558 till höger Så samtliga Bo3 (Som jag kommer att bygga i en kommande etapp av projektet) byggdes alltså om till Bo4 (senare Bo4a när stålvagnarna kom på 30-talet) och Co11 (som aldrig fick något underlittera -a mig veterligen, då det aldrig byggdes någon stålvagn med samma littera) Bo4:an hade i stort oförändrad inredning mot Bo3 och Co11 fick inga större förändringar. Man satte bara upp en vägg mitt i de 6 kupéerna och gjorde på det sättet om dem till 12 halvkupéer med plats för fyra tredjeklasspersoner i varje. Co11 var en sovvagn, så andraklasssofforna byttes mot stoppade tredjeklass-sovvagnssoffor där ryggstödet gick att fälla upp på två ställen för att göra en trevåningssäng, alltså 12 klasser á 3 sovande = 36 sovplatser. Lanterninfönstren sattes igen (något som man gjorde på alla sovvagnar vad jag sett), för att man inte vill ha in ljus och för att kunna sätta luftventiler där. Co11: orna byggdes om från Bo3 1921-1922, men hade först öppna gavelplattformar och fick vestibulerna först från 1926. På bilden synes Co11 1558 som byggdes på Kockums Mekaniska Verkstadsaktiebolag, Malmö 1906 som Bo3 och byggdes om 1921 till Co11 med öppna gavelplattformar och slutligen fick plattformarna inbyggda någon gång mellan 1926 och 1930. Bilden visar hur vagnen troligen såg ut (har inte hittat några bilder över huvud taget på Co11) efter att den fått sina vestibuler i slutet på 20-talet. __________________ -k-

2014-08-22, 20:42	#8
Nils Blid Medlem Reg.datum: Dec 2009 Ort: Malmö Inlägg: 2 055	Äe ek fuktig går det bra att spika eller skruva i den. Är det däremot torr blir det problem - då måste man förborra. Ek har jag hållit med under på många år. Lägger en röst på ask, som dock är mer svåråtkomlig. Tjusiga vagnar. Nisse

2014-08-25, 00:53	#9
korvtiger Medlem Reg.datum: Jan 2008 Ort: Uppland, Sverige Inlägg: 2 728	Som utlovat, flera rena tredjeklassare. Jag ger er Co9a: Co9a 1225 Denna vagnstyp liksom alla övriga vagnar med plåtklädsel är ombyggd ifrån en av 1891-års standardvagnar. Denna gången är ursprunget Co1, en vagntyp som byggdes i minst 42 exemplar mellan 1896 och 1900. Till skillnad från Bo3 så blev inte alla Co1: or moderniserade med vestibuler, utan i juni 1930 gick fortfarande 16 Co1: or kvar i nästan samma skick som när de byggdes. Interiören förändrades i princip inte då de byggdes om, utan de såg ut som Co1: or inuti. Vagnarna byggdes om till Co9 från år 1926 och fyra år senare så fanns 23 vagnar. Samma år (1930) började man att leverera stålvagnar med samma littera och dessa vagnar litterades då om med trävagnsunderlitterat -a på slutet, till Co9a. År 1935 tillkom fyra vagnar till då man byggde om vagnar övertagna från UGJ (Uppsala-Gävle Järnväg). Vagn nummer 1238 var med i Krylbosmällen 19 juli 1941 och de spillror som fanns kvar skrotades. Dessa vagnar hade 9 tredjeklasskupéer (8 av dem "satt ihop" två och två då de saknade vägg mellan sig) med de klassiska zebrarandiga träbänkarna och användes framför allt i snälltågstrafiken på stambanorna, ofta som sittvagn i nattågen för de som inte hade sovplats. Dagtid använde man istället Co8a som tredjeklassvagn i snälltågen. Min vagn, Co9a 1225 byggdes som Co1 av Aktiebolaget Södertälje Verkstäder 1899 och byggdes om till Co9 någon gång mellan 1926-30. Vagnen är märkt som vid revision efter 1932, med bara "3" istället för "3KL" som man ser på Bo4 och Co11 från tidigare. __________________ -k- Senast redigerad av korvtiger den 2014-08-25 klockan 00:57.

2014-08-29, 00:19	#10
korvtiger Medlem Reg.datum: Jan 2008 Ort: Uppland, Sverige Inlägg: 2 728	Mer sardinburkar igen... Ao1c 1042 och ACo3 1046 Denna gången blev det två vagnar, syskonvagnar dessutom. Vagnarna härstammar nämligen båda från samma vagnstyp, ABo1 (bara ABo fram till 1902), som var den första vagnstypen i modell -91 serien, som byggdes i hela 68 exemplar mellan 1891 och 1902. Dessa vagnar var som litterat skvallrar om första/andraklass sovvagnar. Samtliga dessa vagnar moderniserades under 20-talet till tre olika litteran, Ao1b, Ao1c samt ACo3 och det är två av dessa vi ser här. I Juni 1930 fanns det 21 Ao1b, 24 Ao1c och 23 ACo3. Den sista ABo1:an, (som var den först byggda och därmed den första boggievagnen av modell -91) nummer 1000 skrotades efter Malmslättsolyckan 16 juni 1912. Ao1c som synes till vänster i bilden ovan hade i princip samma layout i interiören som Ao1b, 10 stycken halvkupéer. (Ao1b kommer jag eventuellt att bygga i en senare etapp.) Dessa vagnar var även om huvudlitterat bara är A första och andraklass sovvagnar som gick i snälltågen (men kunde även användas som sittvagnar) Egentligen var det ingen skillnad på första och andraklasskupéer (vi pratar sent 1800-tal fram till 1956 här), utan det var hur många medresenärer i kupén som man hade som bestämde om det var första eller andra klass man reste. Första klass fanns bara i dag- och nattsnälltågen och under dagtid betydde andra klass att man satt 3 personer i bredd i ett säte i en halvkupé och första klass att man i samma kupé satt 2 personer och hade på så sätt mer plats. I helkupé var man 6 respektive 4 per kupé. Nattetid var förstaklass en sovande per halvkupé och andraklass två sovande i våningssäng i samma kupé genom att ryggstödet fälldes upp. Alla första och/eller andraklass snälltågsvagnar fick därför märkningen 1&2 Klass medan de andraklassvagnar som inte gick i snälltåg märktes med bara 2 klass. Ao1c hade alltså 10 halvkupéer, men de satt ihop som helkupéer, två och två med en vägg mellan som hade två dörrar som kunde öppnas på mitten för att kunna få 5 helkupéer. Den andra vagnen till höger i bild ovan är ACo3 som var en sovvagn med 5 första/andraklass halvkupéer varav 4 satt ihop på samma sätt som i Ao1c samt 5 kupéer med tredjeklass. I tredjeklass satt man 4 i bredd dagtid och nattetid sov man 3 i våningssäng, men obekvämare än i första/andraklass. __________________ -k-

2014-08-29, 09:54	#11
torpal Medlem Reg.datum: Aug 2002 Ort: Stortorp, Trångsund, Sweden. Inlägg: 328	Härligt "korvtiger"! Ser fram emot släppet av den första etappen... __________________ /Med vänlig hälsning "Tågny"

2014-11-10, 12:40	#12
LokKalle Medlem Reg.datum: Nov 2002 Ort: , , Sweden. Inlägg: 535	Bra att korven är tillbaka och inte tiger längre. Hej Kanske fel forum fast ändå. Tänker inte komma tillbaka och bygga fast det ibland killar lite i fingrarna när man kikar in på forumet som tcks vilja finnas kvar vilket ju är mycket roligt. Nä. Jag har börjat få lite ordning på min modellverkstad jag har i källaren med en liten svarv, fräs och borrmaskin mm. och skall börja tillverka lite delar till en enkel godsvagn av äldre modell i skala 24. Jag har letat i hela morgonen efter ritningar på vagnsdelar som t.ex lagergaffel, lagerbox mm. Undrar om du har kvar adressen till pdf:en som du gav mig ang. detta så kan du väl meddela mig om det här eller på något annat forum. Den har nog förkommit när jag bytte dator. LokKalle __________________ KAH

2014-11-12, 00:29	#13
korvtiger Medlem Reg.datum: Jan 2008 Ort: Uppland, Sverige Inlägg: 2 728	Har svarat på ditt privata meddelande med, men det kan ju vara av allmänt intresse. Pdf:en du tänker på är Arlöfkatalogen från Arlöfs Waggonfabrik i Skåne, utgiven 1913 som innehåller mängder med detaljritningar på allt mellan lagergafflar till ångvärmereglage. Denna finns inscannad och kan laddas ned här: http://www.wnj.se/arkiv/dokument/Wag...riken_1913.pdf __________________ -k-

2014-12-17, 01:11	#14
korvtiger Medlem Reg.datum: Jan 2008 Ort: Uppland, Sverige Inlägg: 2 728	Och härmed förklarar jag etapp II av detta projekt för öppnat! Först ut på verkstadsgolvet är en vän som vi har hört mycket om i denna tråden, nämligen boggie Modell 91 i egen hög person! Denna boggie användes på i princip samtliga av SJs boggievagnar byggda mellan 1891 och 1907 när den ersattes av modell -07 som samtliga tidigare vagnar som jag byggt har. Den hade något kortare axelavstånd (2.1 m istället för 2.4 som -07: orna fick) samt hade bara bromsbackar på insidan av hjulparen, vilket gjorde att ramen var lite kortare än -07:an som hade bromsbackar även på utsidan som skulle få plats. Totalt byggdes cirka 800 exemplar av denna boggie. Just denna modell har jag givit rullager vilket syns på de runda lagerboxarna, de första boggierna hade glidlager och hade därför lådformade lagerboxar. Dock så verkar man ha infört rullager rätt tidigt, så det fick bli sådana så ni slipper att kontrollera varmgång i axellager stup i kvarten när ni ska ut och tåga sedan. __________________ -k-

2014-12-31, 20:42	#15
korvtiger Medlem Reg.datum: Jan 2008 Ort: Uppland, Sverige Inlägg: 2 728	Jag får väl lov att bjuda på en liten nyårskaramell och visa på vad det nya året har att erbjuda i historisk tågvagnsväg. Jag ger er boggievagn modell 1891: Co 1058 Vagnen har vi redan hört talas om, nämligen Co1 eller bara Co som den hette fram till 1902 då det endast fanns en tredjeklassboggievagn i SJs vagnspark. Vagnarna byggdes i 42 exemplar mellan 1896 och 1900, denna individ är ifrån den första serien levererad av Ljunggrens verkstadsaktiebolag. Vi ser även den äldre färggrannare målningen som vagnarna fick behålla fram till 1924. Och med det önskar jag på Korvtigers digitala verkstad ett gott nytt år! __________________ -k-