Svenska Signaler och Klarerare

[blomsson]

Ursprungligen postat av Nils Blid

Häromdagen fick jag ett privatbrev från "Ericb99". Jag citerar:

"Jag och en annan forumit har en kväll försökt få de svenska signalerna att fungera. Vi har följt de instruktioner, som fortfarande finns att få tag på (bland annat namngivningen) men lyckades inte få blockriktningen att fungera. Istället blir det att den bara kan visa kör i blocksignalen närmast tåget. Vad gör vi för fel. Vore väldigt snällt av dig, om du har lust att ge en hjälpande hand.
Mvh Erikb99".

Det här är i grunden en mycket intressant fråga. Jag har därför fått tillstånd att lyfta över frågan till Forum. Enklaste svaret är: Sätt en vagn efter blocksignalen. Då skall den visa stopp, eftersom hinder på spåret föreligger.

Det kanske finns ett djupare fel, som handlar om banans riktning.

En bana kan bara ha en enda riktning; udda (1, 3, 5 7) eller jämn (2, 4 ,6). Låt oss tänka en enkelspårig bana som går från söder till norr. Döp första infartsväxeln söderifrån till "stn vx1" och är en medväxel. Finns det fler medväxlar inom samma bangård skall de döpas till "stn vx3", "stn vx5" o s v.

Stn i det här exemplet är lika med stationsbeteckningen.

Kommer man norrifrån och går in i samma bangård heter första växeln efter infartssignalen "stn vx2" och efterföljande medväxlar "stn vx4", "stn vx6" o s v.

Det spelar ingen roll om banan börjar med vx1 eller vx 2 - det enda som är viktigt är att banan går i en enda riktning. Om banan sen ser ut som en metkrok eller är cirkelrund eller går från öster till väster spelar ingen roll.

Är man osäker gör så här: Rita ner banan grovt på kladdpapper. Rita ett kort sträck bredvid banan där den börjar. Skriv nertill "vx1", upptill "vx2". Det är den inledande bangården. Dra den sedan runt banan, så får man svaret på hur växlarna skall ligga.

Ta fram Svenolovs manual sid 3/10. Till höger på enkelspårslinjen högst upp. finns siffran 1 = vx1. Till höger en fyra, men det skall nog vara en tvåa = vx2. Placera ut ljussignalerna enligt linjesträckning, ta hjälp av ESIK och ESIL på sidan 5/10.

Ligger nu banan i en enda riktning och signalerna är rätt inplacerade så fungerar också blocksträckorna.

Det finns ytterligare en felkälla. Banan måste ha en början och ett slut. Stoppljus och stoppbock i vardera ända är ett måste för att signalerna skall fungera. Döp dem till "stn SI81" och "stn SI83", respektive "stn SI82" och "stn SI84".

Tyvärr har den här beskrivningen blivit lite väl lång. Bakgrunden är att jag har åtagit mig att göra kompletteringsmanualen till Svenolovs huvudmanual. För att kunna göra den måste jag ha vissa uppgifter från Svenolov, vilket f n är svåra få tag i.

Nisse




'

Hej!
Ett linjeblock har alltid en blockriktning i vila, där inga utfartsblocksignaler är i kör (ställda). När en utfartsblocksignal ställs i kör av tkl och blockrikningen i vila är "rättvänd" ställs rätt signalbild i utfblsi, om blockrikningen är "felvänd" så blir hela blocksträckan, alla signaler stoppställda och om hinder icke finnes, vänds riktningen och utfbls får rätt signalbild. Tkl kan spärra blocksträckan vilket innebär att det inte går att ställa signaler i kör. Om ett fordon körs ut på blocksträckan mot blockrikningen kommer samtliga signaler att gå till stopp även utfbls detta gäller även om spårledningarna som utgör blocksträckan kortsluts (beläggs) av tex kontaktdon. Vilket då som Nisse skriver bör en vagn innebära att signalerna går till stop, varför skulle detta hjälpa linjeblockets funktion?

En bana har väll (numera) alltid signalering åt två håll? För både udda och jämna fordon? Tex, genomfartstågväg si21-31-41 eller 22-32-42 eller blocksignaler L41, L3, L5 osv och motstående L42, L4, L6 osv. Du får förklara vad du menar Nisse?

Numrering av växlar, lite klurigt ämne, men jag tänker hålla mig till modern signaleringsprincip. På nyare stationer så överensstämmer numreringen av växlar med signalernas. Första växeln efter infsignal 21 med nummer 21 och i andra änden efter infsignal 22 med nummer 22. Växlar i den udda stationsänden har udda nummer 21, 23 osv, medan växlar i den jämna änden har nummer 22, 24 osv.
Växlar som leder till eller från tågspår men som ej kan medge huvudtågväg skall betecknas 31,33 osv, respektive 32, 34 osv.
Kopplade växlar skall betecknas med a, b, c osv (har bara sett a och b ände) med början i den udda stationsänden, gäller både på nyare och äldre stationer.

Vid stora stationer betecknas normalt växlarna med 3-siffriga nummer med början på 101, 102.

Vid stationer som ej har kopplade växlar, beroende på ställverkstyp tex datorställverk 85, så har alltid motväxlar för södergående tåg udda nummer och motväxel för norrgående tåg jämna nummer. En växel är motväxel när tungspetsen är det första man möter i växeln!

Kan ordna lite skisser om det finns intresse!

Har säkert missat något, men nu är det natt även fast man tjänare en timme…

mvh
Håkan