Nynäsbanan i Trainz

[Nils Blid]

Handens station (38 km från Nynäshamn) är intressant. Här kan jag för första gången få en indikation har pass exakt en DEM-karta är. Anledningen är att jag har två rätt säkra mätpunkter; nämligen hans station som är inprickat +-20 meter och Nynäshamn +-10 meter. Jag har mätt avstånden i Google Earth och DEM-banan. Det visar sig då att DEM-kartan är 104 meter för kort. Med hänsyn till mätfel ett rasande bra resultat.

Däremot är jag inte nöjd DEM-kartans höjd- och längdsiffror; station Handen ligger 10 meter för högt och 304 meter för kort. Här ska man tänka på att spårdragningen är rätt grov och påverkas av den kuperade terrängen.

Kontaktledningarna i en 50-tals bana förvånar säkert. Anledningen är enkel – Nynäsbanan skall den den är färdig delas upp i två banor, dels Nynäsbanan Old (äldre signalsystemet, 50-tal), dels densamma Mod (ljussignaler, 70-tal). Det är lättare att lägga in kontaktledningar innan skog planterats.

Liksom Lan med Nynäsbanans stationsbyggen jobbar jag med bilder. Hur jag lyckats vsas i bildfilen har under. Ett problem med Lans byggen har varit, att jag fått gjort ständiga revideringar – dock ett nöje.

Handen har bjudit på utmaningar, främst den svängda träperrongen som består av 25 splines, vilket innebar 50 vertex att hålla reda på och placera in exakt rätt. Totalt innehåller bangården 186 vertex.

Grunden är Bengans DEM-karta och spårplaner från 1919. akyuella in i 70-talet. Enligt planen var Handen utrustad med s k vattenhäst som försörjdes av en vattenbehållare vid stationsplanen och ett pumphus med nedgrävda ledningar.

I fortsättningen bygger jag efter kartor från 1905 – det blir roligt, det.


Drevviken nästa... ...nästa Drevviken.

Nisse

[Jockes]

Riktigt snyggt byggt Nisse!!!

[spyfrog]

fantastiskt jobb här.
kul att läsa om bakgrund mm också samt se hur verkligt du får till det.

lans jobb med stationerna är också superbt. man följer era byggen med nyfikenhet

[lan]

... idag. På YouTube alltså. Jag antar att dessa filmer kan vara till stor hjälp för en landskapsbyggare. Fördelen med filmerna är att resan går i "fastmotion", 4dubbla hastigheten. Men man kan pausa var man vill och okulärbesiktiga intressanta punkter, ta screenshots OSV...

Vägbroar, byggnader vegetation, signaler m.m.

Resan börjar i Kungsängen, norr om Stockholm och slutar i Nynäshamn.

Trevlig resa!

https://www.youtube.com/watch?v=0riCJBMlBpY

https://www.youtube.com/watch?v=d8oo4vbqUGE

[Nils Blid]

Drevviken, en anonym liten station i ständig förändringens tid. Byggdes från början med endast ett spår. Mellan 1909 – 1938 kunde man sommartid byta till båt till Vendelsö. Då var Drevviken ocksä en poststation.

1918 anlades ett stickspår och 1952 ett mötesspår och stickspår. Stationen hade en s k plåtstins. – anmärkningsvärt eftersom stationen var bemannad. 1970 revs stationshuset och i juni 1973 försvann stationen, d v s lades ner. Men fortfarande blåser förändringens vind; nu planeras en ny station för pendeltågstrafiken.

Stationen är byggd efter bilden här under. Plåtstinsen i perrongens framkant, den mänskliga stinsen arrangerar tågmöte och till vänster ställverket med dess linor. Samtidigt pågår anläggningsarbeten. En del av perrongen har rivits för att ge plats för en s k kabelkanal, förmodligen för signalledningar.

Nästa uppehåll hållplatsen Skogås, därefter Trångsund där Torpel bodde.

Nisse

[lan]

... det blir en pärla när den blir klar

[Nils Blid]

Dags för tågstopp i Trångsund, Torpals hemmastation.

Två dagar innan Torpal avled skickade han över ett koppel bilder av stationen. Två av dem har jag efter bästa förmåga bearbetat. Det fick bli lite kompromisser här och var.

Trångsunds station skiljer sig markant från Nynäsbanans övriga. Dessa hade tvåvingade semaforer före infartsväxlarna. Trångsund däremot var enligt 1919 års spårplan utrustad med en T-semafor framför stationshuset.

Spårplanen är svårtydbar; dels på grund av kvaliteten, dels linor som går kors och tvärs. Jag tog hjälp av Korvtiger och han förklarade och jag översatte tolkningen i sista bilden:

Trångsund var utrustad med två tågspår varav spår 1 närmast stationen var utrustat med spårspärrar i vardera ände. Spärrarna kunde låsas fast i lagt läge.. Var spårspärrarna öppna och växeln omlagt till spår 1 (sidotågspåret) visade semaforen kör med vingen närmast stationshuset. Lade man om infartsväxeln visade samma vinge kör för spår 1. I lokförarens tidtabellbok kunde denne se om kör betydde enbart för tåghuvudspår 2 eller för sidotågvägen.

T-semaforens andra vinge är till för den mötande trafiken.

I femte bilden syns ställlverket (i Trainz döpt till Vevaapparat) mellan skärningen och spår 2. Därifrån fick linor gå under spåren till semaforen i en kabelkanal med öppningsbara luckor. Från semaforen gick linorna vidare till en liten låda utrustad med kontrollås. Sedan fortsatte linorna under spåren igen till skärning där de delade på sig mot respektive infarts försignal. Även växlarna och spårspärrarna var utrustade mot kontrollås – alltså ett lås som låste fast det lagda läget. Detta kunde man göra med hjälp av en liten spak vid ställverkets ena sida.

Nu lämnar jag Torpals hemmastation och fortsätter till den anonyma hållplatsen Forsen.

Nisse