![]() |
Om det här är ditt första besök, se till att gå till vår FAQ (finns även länk till FAQ i navigeringsmenyn ovan). Du kan behöva att registrera dig innan du kan posta (finns även en länk till registrering i navigeringsmenyn ovan). För att titta på inlägg, välj det forum som du vill besöka från de som är listade nedan. |
|
![]() |
|
Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
|
![]() |
#1 |
Medlem
Reg.datum: Jan 2008
Ort: Uppland, Sverige
Inlägg: 2 728
|
![]()
Här är en exempelanimation på vattenståndsglasets animation enligt min och Lans metod, gjord i Blender 2.78.
Tillvägagångssättet: 1. Modellera pelaren som en cylinder 2. Splitta pelaren (Ctrl-R och scrolla upp är ett bra verktyg, eller W->Subdivide) 3. Luta övre ytan genom att markera den och trycka Ctrl-Alt-Shift-S för shear-verktyget. Tryck Y för att låsa i Y-axeln. Dra med musen tills ytan lutar tillräckligt. 4. Skapa, namnge och länka alla lattices. 5. Ställ in antal frames i animationen till 101. 6. Flytta till sista framen. 7. Markera alla lattices till vattenpelaren (alltså alla utom b.r.main) och keya dem genom att trycka I och välja Location i listan. 8. Fortfarande med alla lattices markerade, flytta till frame 1 och flytta alla lattices ned så att hela översta segmentet döljs i ventilhuset. Keya detta som förut. Alla segment utom första är nu för långt ned, men det fixar vi i steg 10. 9. Öppna Graph Editorn, markera alla animerade saker, tryck T och välj Linear i listan för att interpolationen ska bli linjär och animationen helt jämn. 10. För alla lattices som du animerat, gå in i constraints-menyn och lägg till Limit Location. Kryssa i Minimum Z. Detta kommer göra så att latticen inte rör sig längre ned än till det tal som ställs in. I mitt exempel är detta Z=0, men detta kan ju skilja sig beroende på hur du väljer att animera ditt vattenglas. Därefter borde det fungera som i min fil. Hoppas det gick att förstå! ![]()
__________________
-k- |
![]() |
![]() |
![]() |
#2 |
Medlem
Reg.datum: Nov 2009
Ort: Gävle
Inlägg: 163
|
![]()
Tack för Demoanimation och förklarande text, mycket utförlig, så jag skall nog lyckas få ihop det hela. Har inte haft tid att prova att göra animationen själv idag, för vackert väder och förmycket trädgårdsarbete.
Hade mina aningar om att det kunde vara reflektioner jag tog för en spak till framdampen, får väl försöka gissa mig fram till hur det skall se ut. Alla hyttbilder jag har tagit och som jag hittat på nätet visar ju mest förarsidan och finns det något från eldarsidan så visas ju inget ned mot golvet. Tänk att man missat videon från hytten, trodde jag sett det mesta på youtube från ULJ. Synd bara att man inte ser något från eldarsidan, hade ju varit trevligt om man fått en skymt av framdampen. Här kommer utdrag från Lokomotivläran 1910: ”415. Vattenrost. Afgiva de som bränsle använda kolen en segflytande slagg, d. v. s. baka ihop sig, brännas roststafvarna snart sönder af den varma slaggen. För att i någon mån förhindra detta användes en rost, som afkyles genom vatten, s. k. Vattenrost, hvarvid antigen hela rostytan bildas af rör, genom hvilka vatten strömmar, eller af omväxlande vattenrör och roststafvar.” Lokreparatören som ägde lokläran har markerat stycket med blyerts, så det var väl något som var av intresse. Åke |
![]() |
![]() |
![]() |
#3 |
Medlem
Reg.datum: Jan 2008
Ort: Uppland, Sverige
Inlägg: 2 728
|
![]()
Jag tror nog snarare att de två spakar vi har hittat är till fram respektive bakdamp. Jag tror inte man har flera öppningsgrader på spakarna till skopan. Den ska ju bara vara antingen öppen eller stängd. Draget vill man ju å andra sidan kunna reglera i någon mån.
Intressant, har aldrig hört talas om eller ens sett detta utfört på något lok. Vad jag hittat verkar det aldrig ha använts i Sverige, verkar vara något utländskt påhitt. Antagligen så har det provats på något lok eftersom det står om det i Ånglokläran, men det verkar inte ha varit någon höjdare.
__________________
-k- |
![]() |
![]() |
![]() |
#4 |
Medlem
Reg.datum: Jan 2008
Ort: Uppland, Sverige
Inlägg: 2 728
|
![]()
Hamnade av en ren händelse inne på Wikipedias sida om ULJ, (https://sv.wikipedia.org/wiki/Upsala...Lok_och_vagnar), där hittade jag följande om BLJ 5 Thor: "Pannan är inte överhettad och maskinen har därför planslider. Ingen fallrost och stybbtratt byggdes in. Elbelysning installerades först 1937."
Det rätar ut en del frågetecken. De två handtagen vi har diskuterat måste därmed vara till främre och bakre damp. ![]()
__________________
-k- |
![]() |
![]() |
![]() |
#5 |
Medlem
Reg.datum: Nov 2009
Ort: Gävle
Inlägg: 163
|
![]()
Skönt, då kan man sluta leta efter en spak som inte finns
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
#6 |
Medlem
Reg.datum: Nov 2009
Ort: Gävle
Inlägg: 163
|
![]()
En liten uppdatering av lokbyggets fortskridande.
För närvarande pågår arbetet med ”attachment points” och animering av av eldsadsluckorna och ångbromsen. Animeringen av vattenpelaren i vattenståndsglasen var ”a piece off cake” med hjälp av Korvtigers demoanimation. Kämpade länge med eldstadluckorna, men fick slutligen det att fungera. Troligen skulle det gå att få till animationen betydligt enklare och ”elegantare”, men tänkte att jag skulle försöka att få till den själv. Har importerat det hela som ett ”scenery objekt” i Tane, och där fungerar animationen korrekt. Vad som återstår är att få till urtagen som finns i luckarmarna för styrningen av luckorna. Kanske det är lite överkurs med det skulle ju se trevligt ut. thor_fireplates.jpg En fundering, jag har animerat luckorna från öppet läge till stängt, Skall det kanske vara tvärs om? En fråga till: skall det animeras öppen-stängd-öppen eller bara öppen-stängd? Har studerat B- lokets hytt och ”body” och har lite undringar om vissa ”attachment points”. 1 I bodymeshet finns både a.cabfront och a.dubback som har samma position. Vad har a.dubback för funktion? 2 I body-meshet är a.light1, a.light3, a.light5 är positionerade med negativ z. Varför och vad är deras funktion? 3 Läste någonstans att a.cabfront skall finnas i både ”body’n” och interiören. Är det nödvändigt eller räcker det att origo i hytten matchar a.cabfront i body’n? 4 Hittade inga ”attachment points” för belysningen i hytten. Är jag ett blindstyre eller hur skall det göras på något annat sätt? 5 Hastighetsmätaren. Se bild. thor_deuta.jpg Den är ju graderad från 120 km/tim framåt till 120 km/tim bakåt (med en röd markering vid 50 km/tim). Det verkar ju väldigt mycket, loket kan väl knappast komma upp i dom hastigheterna och STH vid Blj var ju endast 35 km/tim. Så vilken maxhastighet vid framåtgång skulle vara realistisk att utgå ifrån när man ställer in vinkeln för visaren? Förmodar att 50 km/tim skulle vara lämpligt för läget för backgång. Det var förfärligt mycket frågor och jag är rädd att det kommer många fler. Åke |
![]() |
![]() |
![]() |
#7 | |||||||
Medlem
Reg.datum: Jan 2008
Ort: Uppland, Sverige
Inlägg: 2 728
|
![]() Citat:
Citat:
![]() ![]() Cabback är den attachmenten för interiören som används när man byter håll på loket. Detta för att kunna ha lok med hytter i var ände. Citat:
Citat:
Om det inte finns någon sådan i B-lokets interiör-mesher så borde det inte behövas. Lan kanske kan svara bättre? Citat:
![]() Citat:
Eftersom graderingen är på backgångssidan så gissar jag att den är ditsatt på grund av att tenderlok är begränsade i den hastighet de får backa med då tendern lätt spårar ur annars. Plockade fram min SäO från 1941 och där står det att tåg med backgående tenderlok med boggietender och minst halva förråd inte får framföras snabbare än 60 km/h. Backgående tenderlok med 2- eller 3-axlig tender eller med boggietender med mindre än halva förråd gäller bara 45 km/h. Lite märkligt fortfarande då MROs SäO (den som museibanorna idag rättar sig efter) säger att max hastighet i backgång med tenderlok är enbart 40 km/h, vilket torde vara det som ULJ har att gå efter. Mätarna som tillverkades av Deuta eller Penta var av standardtyp som alltid hade 120 km/h som max. Man ville väl inte göra flera olika versioner antar jag. Mätaren kan säkert varit tagen från något annat, större/snabbare lok också. Vad menar du med "ställer in vinkeln för visaren"? Du behöver bara modellera visaren så den pekar på 0:an och har sitt origo i punkten den snurrar runt med Z-axeln som rotationsaxel. Sedan sköter configen resten, inga animationer här inte! Sedan så sätter man angles i configen till att vara -pi till pi radianer (== -180 grader till 180 grader) och limits i configen till att vara -38.8 till 38.8 m/s (== -140 till 140 km/h), eftersom 140 km/h borde vara ett halvt varv på mätaren. Du kommer ju aldrig att komma upp i så höga hastigheter, men gör det enkelt när du mäter ut vinklar och hastigheter/tryck på alla mätare! ![]() Du är välkommen att låna texturen till hastighetsmätaren ifrån B eller Sb-loken om du vill ha en mer högupplöst textur! Citat:
![]()
__________________
-k- |
|||||||
![]() |
![]() |