Användbart för ruttbyggare

[magnus_y1]

Hej!

Fick lär mig denna formel för att räkna ut minsta radien på en kurva i förhållande till hastigheten på banskolan i fredags. Den kan ju vara användbar när man skall bygga en rutt om man tänker sig en hastighet.
Inslaget på en räknare blir det följande.

R= (11,8*V²)/250

Där R är radien i meter och V är Hastigheten i kilometer. Har man istället en kurva som man vill veta hur fort man kan köra i får man kanppa in följande

V= √((R*250)/11,8)

Fast fördelen mellan simulator och riktig järnäg är ju att tåget håller sig kvar på spåret även om man har för snäv radie.

mvh Magnus som konstarat att viss rätning måste till på min expriment rutt......

[Mazz]

Detta är ju alldeles lysande...

Men, hur räknar man när det lutar neråt då? Eller upp föralldel, men det är möjligtvis mindre bekymmmer säkerhetsmässigt...

[magnus_y1]

Om det lutar nedåt eller uppåt bör ju tåget hålla samma hastighet ändå....

I verkligheten måste man även ta hänsyn till rällsförhjöningen eller vad man i allmänhet kallar dosering. Men det är ju inte riktigt aktuellt då denna funktion inte finns i smulatorn. I verklighet skall man dessutom räkan på en kurvas riktvärde och inte minimivärdet. Då får man följande formel.

R= (11,8*(1,3*V²))/250

Detta för att man skall kunnag göra en 30% hastighetsökning i framtiden och för att uppnå högre passagerarkomfort.

mvh Magnus

[Mazz]

Oki, men bara så att även jag förstår... Lite trögt ibland...


Hastighetsgränsen är väl satt i förhållande till diverse parametrar, där både säkerhet och komfort finns med. I nedförsbacke måste väl bromssträckan rimligtvis bli längre och hastigheten då justerad i proportion till det? Eller hanteras det på annat sätt?

[magnus_y1]

Skall försöka förklara lite till.

Den formel jag angav först är till för att beräkna den minsta radie en kurva kan ha vid en viss hastighet. När man räknar ut den minsta radien för ett riktigt tåg måste man även ta hänsyn till den skillnad som finns mellan den teoretiska doseringen och den verkliga doseringen som kurvan får. Ett X2000 i 200 Km/h vill ha en högre dosering än ett godståg i 100 Km/h. Samtidigt måste ett tåg kunna stanna i en kurva utan att alla passagerae ramlar till en sida. Därför bygger man alltid nya kurvor med hjälp av den andra formeln som ger ett riktvärde. detta riktvärde tillåter en framtida hastighetshöjning på 30% men ger även en ökad komfort. Minim värdet tar endast hänsyn till tågets säkra framförande om det sedan inte blir jättebekvämt för de resande beaktas inte.

I en nedförsbacke blir bromsträckan givetvis längre. Då kan man mycke riktigt sänka hastigheten om man bedömmer att det finns risk för att tåget inte skall kunna stanna tex för en röd ignal. Fast en bättre lösning är då att flytta försignalen längre bort från huvudsignalen. detta påverkar inte vilken kurvradie man använder. Däremot kanske man inte skall utnyttja maximal hastighet för kurvradien i en kraftig nedförbacke utan bygga in lite marginal ifall ett tåg skulle skena.

Hoppas du förstår bättre nu annars är det bara att fråga igen.

mvh Magnus

[Mazz]

Tack Magnus för utmärkt förklaring, nu är jag jättenöjd!

[magnus_y1]

Bra! Jag återkommer när jag stöter på fler användbara uppgifter för ruttbyggrae i min utbildning till järnvägsingengör. Hoppas jag nu bara inte har sänkt STH på någon av dina rutter ;-)

Magnus